Röda hund
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Initiera smittskyddsåtgärder om tillämpligt, för mer information vg se Sjukdomar A-Ö.
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Primär bedömning av patient som söker i primärvården. Vid misstanke kontakta infektionsläkare/smittskyddsläkare.
Specialiserad vård
OBS! Meddela mottagande klinik i förväg via telefon innan misstänkt fall skickas in med tanke på smittrisk.
Remiss till akutmottagning:
Vid allmänpåverkan.
Remiss till barnkliniken:
Bedömning, utredning och behandling av barn.
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Telefonkonsultation
Telefonkonsultation med infektionsklinikens primärjour via sjukhusets växel vardagar dagtid. Vid behov av akut bedömning sökes primärjour för aktuell klinik via växeln innan misstänkt fall skickas in.
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Röda hund (rubella) räknas till de klassiska barnsjukdomarna, men är idag sällsynt i Sverige då den ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet sedan 1982 (för flickor sedan 1974). Första dosen ges vid 18 månaders ålder. Det är fortfarande en vanlig sjukdom i utvecklingsländer med låg vaccinationstäckning.
Orsaker
Röda hund sprids som droppsmitta från luftvägarna och orsakas av rubellavirus. Inkubationstiden är vanligen 2–3 veckor.
Utredning
Symtom
Symtomen är ofta mycket lindriga, ibland inga alls:
- övre luftvägssymtom – vanligt vid debut
- hudutslag – börjar i ansikte och sprider sig till bål och armar/ben
- klåda – förekommer ibland
- lindrig artrit eller artralgi – förekommer särskilt hos kvinnor, kan kvarstå i flera månader.
Anamnes
Ta anamnes avseende
- utlandsvistelse
- kända fall i omgivningen
- vaccinationsstatus samt ovaccinerade i omgivningen
- graviditet eller gravid i omgivningen.
Status
Ta status enligt följande:
- allmäntillstånd
- lymfkörtlar – ömmande körtlar bakom öronen, i nacken eller på halsen
- hud – rodnat småfläckigt utslag som inte flyter samman.
Handläggning vid utredning
Handlägg enligt följande:
- Misstänkta fall ska verifieras med provtagning då sjukdomen är ovanlig i Sverige idag, kontakta specialiserad vård eller smittskydd.
- Immunitetstestning som screening bör erbjudas vid graviditet.
- Att säkerställa diagnosen är extra viktigt under graviditet eftersom rubellavirus i tidig graviditet kan orsaka missfall eller svåra missbildningar.
Differentialdiagnoser
Här följer exempel på differentialdiagnoser:
- viroser – exempelvis mässling, parvovirus, adenovirus, enterovirus, Ockelbosjukan
- scharlakansfeber
- allergi
- läkemedelsreaktion.
Behandling
Handläggning vid behandling
Handlägg enligt följande vid behandling:
- Botande behandling saknas.
- Symtomlindring med analgetika kan behövas.
- Anmälan till SmiNet ska göras, röda hund är en anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom.
Förebyggande åtgärder
MPR-vaccin (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund) ingår i allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vaccinet består av levande försvagat virus och är mycket effektivt mot rubella.
Graviditet ska undvikas en månad efter vaccination. Vid osäker immunitet under graviditet bör kvinnan erbjudas vaccination postpartum.
Komplikationer
Kongenitalt rubellasyndrom är ett tillstånd som kan drabba barn som smittats under tidig graviditet. Dessa barn löper risk att utveckla flertalet missbildningar, framför allt på hjärna, hjärta, ögon och öron samt bestående svår hörselnedsättning.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.
Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.