Anafylaxi
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Primär bedömning och inledande akut behandling. Larma ambulans. Remittera akut.
Specialiserad vård
Alla som har haft en anafylaktisk reaktion, oberoende av utlösande orsak bör bedömas/utredas inom specialistvården.
Akutmottagningen:
Fortsatt bedömning, observation och behandling.
Allergimottagningen på Öron-Näsa-Halsmottagningen:
Fortsatt utredning av patienter >18 år.
Astma och allergimottagningen på barnkliniken:
Fortsatt utredning av patienter <18 år.
Remissrutiner
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Remissindikationer
- Akut remiss vid anafylaxi
- Alla som har haft en anafylaktisk reaktion, oberoende av utlösande orsak bör bedömas/utredas inom specialistvården.
Remissinnehåll
- Ange aktuell reaktion, tidpunkt, duration, symtombild samt misstänkt allergiskt agens
- Eventuell behandling som givits i samband med reaktionen
- Eventuellt tidigare allergiska reaktioner
Återremittering
- Beskrivning av sjukdomsförloppet från specialistklinik
- Rekommenderad behandling till exempel adrenalinpenna, Betapred® med mera. Ange om patienten fått instruktion om sin adrenalinpenna
- Ange om det genomförts allergen immunterapi
- Ange vem som har fortsatt ansvar för uppföljning och receptförskrivning, till exempel för adrenalinpenna
Omfattning av kunskapsstödet
Rekommendationen ger vägledning i det primära omhändertagandet vid anafylaxi.
Andra relaterade kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Definition
Anafylaxi är en akut, svår, oftast snabbt insättande och potentiellt livshotande systemisk överkänslighetsreaktion med symtom från flera organsystem.
Förekomst
Incidensen av anafylaxi uppskattas till 5–30 per 100 000 personer och år.
Orsaker
En anafylaxi orsakas av att mastcellerna aktiverats och frisätter olika mediatorer som verkar på målorganen, till exempel hud, hjärta-kärl, luftvägar samt gastrointestinalkanalen. Aktivering av mastceller kan vara IgE-medierad eller icke-IgE-medierad.
Riskfaktorer
Anamnes på tidigare anafylaxi är en riskfaktor för återinsjuknande.
Hjärtkärlsjukdom och svår KOL/astma ökar risken för dödsfall vid anafylaxi.
NSAID är en riskfaktor för att få svårare reaktion vid anafylaxi. Betablockerare, ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare (ARB) minskar effekten av adrenalin.
Utlösande faktorer
De vanligaste utlösande orsakerna är mat, läkemedel och insektsstick. Hos barn och ungdomar är mat den vanligaste orsaken medan det hos vuxna är vanligast med läkemedel och insektsstick.
Hos barn är ägg, mjölk, jordnötter och trädnötter de vanligaste utlösande matvarorna och hos vuxna är det skaldjur, jordnötter och nötter.
NSAID och antibiotika är vanligast bland läkemedelsallergierna.
Samsjuklighet
Vid känd allergi och samtidig astma är det viktigt att astman är optimalt behandlad, då en eventuell anafylaxi annars riskerar att bli svårare.
Utredning
Symtom
Symtom efter exponering av allergen ökar stegvis, oftast inom några minuter. Minst 90 % av alla anafylaxier utvecklas inom en timme.
Tidiga symtom på anafylaxi kan vara generell klåda, oroskänsla, tryck över bröstet, värmekänsla och rodnad i ansiktet, stickningar i munnen samt myrkrypningar i handflator och/eller fotsulor.
För anafylaxidiagnos krävs symtom från flera organsystem: hud/slemhinnor och luftvägar eller hjärt-kärlsystemet.
Akuta symtom
Akuta symtom är:
- urtikaria, angioödem, klåda
- bronkoobstruktion, hosta, dyspné, hypoxi
- svimning-och katastrofkänsla, rastlöshet, oro, uttalad trötthet, förvirring
- rinnande näsa, nysningar, angioödem, stridor
- hypotension, takykardi, yrsel, ostadighetskänsla, synkope, urin/fecesavgång.
Alarmerande symtom
Alarmerande symtom är:
- blodtrycksfall
- uttalad bronkobstruktion.
Anamnes
Ta anamnes enligt följande:
- aktuella symtom, debut
- utlösande faktor, mängd om känt
- tidsförlopp
- aktuella sjukdomar (som astma)
- läkemedel
- allergi, tidigare anafylaxi.
Status
Ta status enligt följande:
- allmäntillstånd – oro, förvirring, trötthet
- mun och svalg – fri luftväg
- lungor – andningsfrekvens, indragningar, ronki, saturation
- hjärta – puls, blodtryck
- hud – inspektion.
Handläggning vid utredning
Handlägg enligt följande vid utredning av anafylaxi:
- Dokumentera anafylaxins svårighetsgrad och tidsförlopp.
- Sätt enbart diagnos anafylaxi då diagnostiska kriterier är uppfyllda enligt symtomgradering.
- Tänk på att heshet, hosta och oro kan vara tecken på anafylaxi hos spädbarn.
Provtagningar
Tryptas kan övervägas vid oklart tillstånd, måste tas inom fyra timmar. Notera i journalen hur långt efter symtomdebut som provet är taget.
Behandling
Handläggning vid behandling
Handläggningen vid anafylaxi ska ske skyndsamt då försämring annars kan ske snabbt.
Lokala behandlingsrekommendationer
Doseringar:
Adrenalin
- Vikt <20 kg – inj adrenalinpenna 150 µg, 1 dos im
- Vikt 20–60 kg – inj adrenalinpenna 300 µg, 1 dos im
- Vikt >60 kg – inj adrenalinpenna 300–500 µg, 1 dos im
- I andra hand – inj lösning Adrenalin (1 mg/ml) 0,01 mg/kg im (max 0,5 ml/dos)
Bronkvidgare
Inhalation i spacer:
- Barn <2 år – spray Airomir (0,1 mg/dos) – 4 doser (10 andetag/dos)
- Barn >2 år och vuxna – spray Airomir (0,1 mg/dos) – 6 doser (5 andetag/dos)
Inhalation i nebulator:
- Barn <20 kg – Ventoline (5 mg/ml) 0,5 ml + 1,5 ml NaCl (9 %)
- Barn ≥20 kg – Ventoline (5 mg/ml) 1 ml + 1 ml NaCl (9 %)
- Vuxna – Ventoline (5 mg/ml) 1-2 ml + Atrovent (0,25 mg/ml) 2 ml eller Sapimol (2,5 mg salbutamol + 0,5 mg ipratropium) 2,5 ml
- Maxin – följ tillverkarens instruktion
Antihistamin
- < 6 år – T desloratadin munsönderfallande 2,5 mg, 1 tablett eller oral lösning (0,5 mg/ml), 5 ml
- 6-11 år – T desloratadin munsönderfallande 2,5 mg, 2 tabletter
- ≥ 12 år – T desloratadin 5 mg, 2 tabletter
Steroid
- < 6 år – T betametason 0,5 mg, 6 tabletter eller inj betametason (4 mg/ml), 1 ml
- ≥ 6 år och vuxna – T betametason 0,5 mg, 10 tabletter eller inj betametason (4 mg/ml), 2 ml
Akutbehandling
Handlägg enligt följande vid akutbehandling:
- Lägg patienten ner, sänk huvudändan (utom vid andnöd), höj fotändan. Låt ej patienten resa sig upp eftersom hastig uppresning kan leda till livshotande blodtrycksfall.
- Ge omedelbart adrenalin intramuskulärt.
- Följ vitalparametrar – andningsfrekvens, saturation, puls, blodtryck.
- Ge övriga läkemedel.
Adrenalin
Ge omedelbart en injektion intramuskulärt i lårets utsida, upprepa vid behov med 5-10 minuters intervall.
Bronkvidgare
Ge bronkvidgare vid andningspåverkan, upprepa vid behov 3 gånger med 20 minuters intervall, som inhalation i spacer eller vid svår astma i nebulisator.
Syrgas
Ge syrgas vid saturation < 95 %, 10 liter/minut på mask eller 5 liter/minut på näsgrimma.
Vätska
Ge vätska intravenöst vid allmänpåverkan eller lågt blodtryck. Välj Ringer-acetat med hög infusionstakt (20 ml/kg till barn, 1–4 liter till vuxna), eftersträva normalt blodtryck.
Antihistamin
När patienten är stabiliserad kan antihistamin ges peroralt om patienten kan svälja säkert. Det har effekt efter 30–60 minuter.
Steroid
Rekommenderas endast för patienter med astma. Ges i första hand peroralt annars som intravenös injektion om patienten inte kan svälja på grund av till exempel svår dyspné eller kräkningar. Det har effekt efter 2–3 timmar.
Uppföljning
Om den akuta bedömningen är att patienten har insjuknat i anafylaxi bör en adrenalinautoinjektor (adrenalinpenna) förskrivas innan hemgång från vårdinrättning.
Anafylaxi ska utredas av allergikunnig läkare som också tar ställning till fortsatt förskrivning av adrenalinautoinjektor. Den som förskriver adrenalinautoinjektor måste också se till att patient (eller föräldrar till yngre barn) får öva att ge sig själv injektionen. Indikationen bör omprövas minst vart femte år.