Kliniska kunskapsstöd

Blåsljud hos barn

Visa innehåll för:Primärvård

Blåsljud hos barn

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Remissrutiner

Innehållet gäller för Västerbotten

Indikation för remiss

  • Blåsljud av patologisk karaktär: Ett systoliskt blåsljud av högre styrka, strävt; diastoliskt blåsljud; blåsljud på ryggen.
  • Avvikande hjärttoner: isättande eller singel andra ton, splittrad andra ton 
  • Tecken som talar för hjärtsvikt: Takykardi, takypné, leverförstoring, svettning, avsaknad av/svaga femoralispulsar, uppfödningssvårigheter/ dålig viktuppgång
  • Ökad prekordial aktivitet (Palpatoriska tecken på hypertrofi)
  • Voussure (uppdriven vä thoraxhalva)
Förslag till utredning i öppenvård innan remiss
  • Förslag till utredning i öppenvård innan remissAnamnes
  • Fullständig hjärtundersökning enligt ovan 
  • Eventuellt taget EKG, BT, saturationsvärde
  • Uppföljning med ny auskultation om man hört blåsljudet i samband med feber, anemi eller oro
  • Om blåsljudet försvinner eller låter fysiologiskt – ingen ytterligare åtgärd
  • Vid kvarstående misstanke om patologiskt blåsljud - remiss till Barnhjärtmottagningen
Uppgifter som bör finnas i remiss

ANAMNES: Ärftlighet för hjärtsjukdom? Uppfödningssvårigheter? Tillväxtproblem? Påverkad aktivitet? Symptom vid ansträngning? Svimning? Andningspåverkan? Tidigare hjärtopererad?

STATUS: AT? Normal tillväxt? Takykardi? Takypné? Ödem? Palpationsfynd: thorax, leverförstoring?, perifera pulsar? Hjärttoner? Ökad precordial aktivitet? Blåsljudets: karaktär (Systoliskt? Diastoliskt? Hörbart på ryggen?), lokalisation, variation av kroppsläge?

ÖVRIGT: Bifoga gärna tillväxtkurva om uppfödningssvårigheter eller tillväxt-problem. Ev. EKG på äldre barn, BT (höger arm), och saturationsvärde

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation ger vägledning vid primär utredning av nyupptäckt blåsljud hos barn. Vid andra hjärtsymtom hänvisas till separat rekommendation om bröstsmärta eller hjärtklappning hos barn.

Om hälsotillståndet

Förekomst

Fysiologiska blåsljud förekommer hos 50–75 % av förskolebarn och kan finnas kvar hos vissa upp i vuxen ålder.

Patologiska blåsljud, som tecken på ett bakomliggande hjärtfel, är ofta kraftigare och finns hos cirka 1 % av alla barn. De flesta av dessa upptäcks redan i spädbarnsåldern.

Riskfaktorer

Risken att det finns ett bakomliggande hjärtfel vid nyupptäckt blåsljud ökar om barnet har något av följande:

  • andra samtidiga hjärtrelaterade symtom
  • medfött syndrom
  • ålder under 6 månader
  • hereditet av betydelse.

Utredning

Symtom

Majoriteten av alla barn med blåsljud är symtomfria och hjärtfriska.

Anamnes

  • Tecken på hjärtsvikt – trötthet, andfåddhet, svettighet, cyanos, blekhet, perifer kyla, uppfödningssvårigheter, dålig viktökning.
  • Tidigare svimningar.
  • Tidigare opererat hjärtfel.
  • Andra sjukdomar eller kända syndrom.
  • Hereditet – särskilt arytmier, oklara svimningar, plötsliga dödsfall (< 40 år) eller medfödda hjärtfel.

Status

  • Allmäntillstånd – inklusive vikt, längd, temp, saturation.
  • Hjärta – frekvens, rytm.
  • Lungor – andningsfrekvens.
  • Kärl – femoralispulsar.
  • Hud – hudturgor, färg, fuktighet, perifer temperatur.
  • Överväg EKG.

Bedömning av blåsljud

  • Auskultera över hela prekordiet och ryggen samt i sittande och liggande.
  • Bedöm blåsljudets styrka och om det är systoliskt eller diastoliskt.
  • Bedöm förekomst av fremissement (blåsljud som kan palperas på bröstkorgen).

Handläggning vid utredning

Akut bedömning inom specialiserad vård rekommenderas vid blåsljud och någon av följande

  • allmänpåverkan
  • saturation < 95 %
  • tecken på hjärtsvikt
  • takykardi
  • femoralispulsar svaga eller inte palpabla.

Vid upplevd arytmi, bröstsmärta eller svimningar hänvisas till separat rekommendation om bröstsmärta och hjärtklappning hos barn.

Vid nyupptäckt blåsljud utan andra symtom eller fynd rekommenderas följande:

  • Barn < 6 månader – utredning via specialiserad vård.
  • Barn > 6 månader – omkontroll i infektionsfritt intervall. Vid kvarstående blåsljud rekommenderas fortsatt utredning inom specialiserad vård.

Provtagningar

Laboratorieprover

Överväg kontroll av Hb.

Behandling

Behandling ges via specialiserad vård utifrån misstänkt bakomliggande orsak.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående