Bröstreduktionsplastik
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
För Region Skåne
Användare i Region Skåne hänvisas till AKO Skåne-riktlinjen eftersom innehållet kan vara uppdaterat.
Vårdnivå och samverkan
Inom varje region bör finnas en struktur eller plan för omhändertagande av patienter med tung byst. Vanligtvis bör bör sådana operationer kunna utföras på kirurgisk eller plastikkirurgisk klinik med kompetens inom bröstreducerande kirurgi. [R]
Primärvård
Ansvarar för bedömning och remittering till specialistvård.
Kirurgisk/plastikkirurgisk specialistvård
Ansvarar för bedömning, utredning samt kirurgisk behandling.
Remissrutiner
Remiss sänds till en sådan enhet som beskrivs i den regionspecifika planen. [R]
Remissinnehåll
Remissen bör innehålla:
- foto av bysten framifrån och om möjligt även från sidan vid stående
- uppskattad volym, till exempel genom bh-storlek
- aktuell längd och vikt baserad på en mätning genomförd på remitterande vårdenhet, se avsnitt Egenvård
- rökanamnes, innefattande tidigare och aktuell rökning
- andra sjukdomar och tidigare operationer
- hereditet för bröstcancer
- aktuella läkemedel
- tidigare bröstkirurgi
- tidigare strålning mot bröst eller mot bröstkorg
- subjektiva besvär som patienten hänför till bystens storlek
- sociala faktorer som patienten anger påverkas av bystens storlek, till exempel arbete, fritid och sjukskrivning
Omfattning av kunskapsstödet
Rekommendationen behandlar kirurgisk åtgärd för kvinnor med stor och tung byst av benigna skäl.
Ensidig brösttillväxt efter att brösten är färdigvuxna skall utredas av onkologisk klinik och omfattas inte av detta kunskapsstöd.
Riktlinjen berör ej indikationer för operation av ptos (hängande bröst) som ensam indikation, av postbariatriska brösttillstånd andra än kvarstående hypertrofi, av storlekasymmetri efter bröstcancerbehandling, av bröstasymmetri, av brösttillstånd hos patienter med könsdysfori eller av gynekomasti (bröst hos män).
Om hälsotillståndet
Utredning
Symtom
Patientupplevd brösthypertrofi kan leda till både fysiska och psykosociala symtom. De vanligaste fysiska symptomen är muskelsmärta såsom rygg- och axelvärk, huvudvärk, påverkan på hållning, märken efter bh-band, intertrigo och påverkan på förmåga att delta i fritidsaktiviteter. De vanligaste av patienter beskrivna psykosociala symtomen är påverkan på sexualitet, mobbning, body imageproblem och svårighet att hitta kläder. [R] [R] [R]
En bröstreduktion kan inte garantera förbättring av symtom då orsakssambanden är svaga.
Behandling
Handläggning vid behandling
Kirurgisk behandling
Patienten ska uppfylla definitionen för hypertrofi samt ha upplevda besvär.
Kontraindikationer innefattar:
- BMI över 30
- tidigare strålbehandling
- rökning – rökstopp krävs 4–6 veckor före och 4–6 veckor efter operation
- graviditet och amning (sex månaders karens)
- ålder under 18 år – patienter under 18 år ska remitteras till offentlig plastikkirurgi för bedömning
- volymstabilitet mindre än 1 år
- > ASA 2, i mycket speciella fall kan kirurgi göras vid ASA 3
- orimliga förväntningar eller dålig insikt om risker för komplikationer
- läkemedel som påverkar sårläkning kan vara kontraindikationer, individuell risk/nytta-bedömning bör göras.
Re-reduktion
Vid re-reduktion ska samma grundläggande krav som vid primäroperation uppfyllas gällande indikation och resektionsmängd.
Mängd resecerad vävnad
Mängden receserad vävnad bör vara minst 50 % av ursprunglig vävnad, det vill säga minst en halvering av ursprunglig volym. [R]
Egenvård
Kvinnor med övervikt eller obesitas primärt minska sin brösthypertrofi med viktnedgång. [R] [R] [R]
Patienter som genomgår en bröstreduktionsplastik som vid operationstillfället har BMI över 25 kan vid viktnedgång efter operationen få en tom byst. Därför bör patienter vid operationstillfället ha ett BMI man trivs med samt vara viktstabil och inte planera ytterligare viktnedgång.
Offentlig sjukvård åtgärdar inte tom byst.
Komplikationer
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Sjukskrivning efter arbetsförmåga och arbetsuppgifter.
Kvalitetsuppföljning
Kvalitetsregister
Kvalitetsregister anses inte motiverat för denna patientgrupp. Utförare bör själva följa upp sin egen verksamhet enligt ovan.