Buksymtom hos barn, akut
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Primär bedömning och provtagning på de barn som söker akut till vårdcentralen. Beslut om akut remittering eller vidare utredning i primärvården.
Specialiserad vård
Kirurgakuten är primär instans för akut buk hos barn om inte stark misstanke om icke-kirurgisk diagnos - då skickas akut remiss till barnakuten.
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Telefonkonsultation
Vid akut remiss till barnakuten får man gärna ta telefonkontakt innan för att optimera omhändertagandet.
Remissindikationer
- Misstanke om akut kirurgisk diagnos
- Alarmerande kliniska fynd enligt nedan
Remissinnehåll
- Diagnosmisstanke
- Status med för situationen relevanta vitalparametrar exempelvis puls, BT, saturation, andningsfrekvens var god se nedan
- Anamnes med fokus på alarmsymtom
- Provsvar (CRP, Hb, u-sticka, glukos)
- Ev. initierad behandling
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå.
Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation avser att ge vägledning vid akuta buksymtom (buksmärta, diarré, kräkningar) hos barn. Vid återkommande symtom hänvisas till separata rekommendationer om funktionell buksmärta, kräkning och diarré.
Om hälsotillståndet
Definition
Diarré
Diarré innebär enligt WHO > 3 lösa/vattentunna avföringar per dag (eller fler än normalt för individen). Spädbarn har ofta som normaltillstånd frekventa lösa avföringar.
Indelning görs kliniskt enligt följande:
- Akut diarré – duration flera timmar eller dagar.
- Kronisk diarré – duration > 14 dagar.
Kräkning
Kräkning innebär en ofrivillig eller självorsakad uppkastning av maginnehåll som kan ha många olika orsaker. Kräkningar med samtidig diarré är oftast orsakad av gastroenterit. Kräkningar utan diarréer kräver bredare diagnostiskt tänkande.
Orsaker
Akuta buksymtom hos barn kan ha många orsaker. Även orsaker i organ utanför magen är viktiga att överväga, särskilt hos mindre barn som kan ha svårt att avgöra var en smärta kommer ifrån.
Nedan följer exempel på orsaker till akuta buksymtom hos barn.
Inflammation eller infektion
- Appendicit – vanligare från 4 års ålder, men förekommer hos mindre barn.
- Körtelbuk (mesenteriell lymfadenit) – vanligast i skolåldern.
- Gastroenterit – av virus, bakterier eller parasiter.
- Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) – Crohns sjukdom, ulcerös kolit.
- Gastrit, ulcus.
- Hepatit, kolecystit, pankreatit.
Även infektioner utanför buken ger ofta buksymtom hos barn, exempelvis sepsis, meningit, urinvägsinfektion, pneumoni, tonsillit.
Tarmobstruktion
- Förstoppning – vanlig orsak till buksmärta hos barn, särskilt i förskoleåldern.
- Invagination – ofta tunntarm som dras in i kolon, vanligast < 2 års ålder.
- Volvulus – rotation av tarm, oftast hos barn < 1 år.
- Adherensileus – efter operation.
- Pylorusstenos – hypertrofi av pylorus vid cirka 4–12 veckors ålder.
- Inklämt ljumskbråck – vanligast de första åren, oftast hos pojkar.
- Hirschsprungs sjukdom – medfödd avsaknad av ganglieceller i distala kolon.
Genital orsak
- Pojkar (alla åldrar) – testistorsion, torsion av Morgagnis hydatid, epididymit.
- Flickor (från puberteten) – graviditet (särskilt extrauterin), ovarialtorsion, ruptur av ovarialcysta, endometrios, salpingit.
Yttre orsak
- Intoxikation – läkemedel, kemikalier, växter, svamp, droger, alkohol.
- Trauma – cykelolycka, trafikolycka, fall från höjd.
- Främmande kropp – nedsvalt föremål (passerar ofta, men kan ibland fastna, oftast i esofagus).
- Misshandel.
Annan akut orsak
- Malignitet – leukemi, buktumör, hjärntumör.
- Allvarlig matallergi – anafylaxi, födoämnesinducerat enterokolitsyndrom (FPIES), eosinofil esofagit eller enterit.
- Endokrin – nydebuterad diabetes, ketoacidos, akut binjuresvikt, hypertyreos.
- Vaskulit – Henoch-Schönleins purpura.
- Meckels divertikel – kan ge ileus eller blödning.
- Förhöjt intrakraniellt tryck – hjärntumör, hjärnskakning, pseudotumor cerebri, hjärnblödning.
- Konkrement – njursten, gallsten.
- Hereditär – familjär medelhavsfeber, akut intermittent porfyri (främst tonåringar).
- Ledrelaterade tillstånd – exempelvis coxit, spondylit, osteomyelit.
- Psykisk ohälsa.
Utredning
Symtom
- Allmänsymtom – trötthet, slöhet, feber, allvarligt sjuk enligt föräldrarna.
- Buksymtom – buksmärta, kräkningar, diarré.
Anamnes
- Buksmärta – lokalisation, duration, förlopp, intervaller, smärtvandring, rörelsekorrelation, tid på dygnet, relation till måltid.
- Kräkningar – frekvens, färg, blod, tidpunkt.
- Avföring – konsistens, frekvens, färg, blod, slem, inkontinens.
- Miktion – frekvens, mängd, svårigheter, sveda, smärta.
- Vätskeintag – mängd.
Ytterligare anamnes som kan ge vägledning till bakomliggande orsak:
- Smitta – utlandsresa, kontakt med djur eller lantbruk, omgivningsfall.
- Kost – opastöriserad mjölk, nytt födoämne.
- Yttre orsak – trauma (mot huvud, mage), nedsvalt föremål, misstänkt intoxikation, alkohol/droger.
- Gynekologisk – menstruation, sexualdebut, graviditet.
- Läkemedel – antibiotika, laxantia, vaccinationer.
- Tidigare operationer eller andra sjukdomar.
- Hereditet.
Status
- Allmäntillstånd – vakenhet, temp, vikt, längd.
- Hjärta – frekvens.
- Lungor – andningsfrekvens, saturation, indragningar.
- Buk – resistens, palpationssmärta, tarmljud, släppömhet.
- Yttre genitalia – smärta eller svullnad i skrotum eller ljumske.
- Hud – kapillär återfyllnad, hudturgor, purpura.
- Neurologiskt status vid behov.
Tecken på dehydrering
Dehydrering och perifer cirkulation kan bedömas utifrån kliniska tecken. Ju fler tecken, desto högre sannolikhet för en kliniskt betydelsefull dehydrering. Exempel på kliniska tecken:
- Ökad hjärtfrekvens.
- Fördröjd kapillär återfyllnad (≥ 3 sekunder).
- Avvikande hudfärg.
- Nedsatt hudturgor.
- Perifer kyla.
- Nedsatt miktionsfrekvens, torr blöja.
- Torra slemhinnor.
Tecken på allvarlig infektion
Allvarlig infektion kan misstänkas vid allmänpåverkan, feber, takykardi och ökad andningsfrekvens. Följande tabell, baserad på Stramas rekommendationer, kan användas som stöd:
Handläggning vid utredning
Bedöm barnet utifrån klinisk bild och överväg kontroll av akuta prover som CRP, Hb, glukos och urinsticka. Överväg akut bedömning inom specialiserad vård vid alarmerande kliniska fynd.
Alarmerande kliniska fynd
- Medelhög eller hög risk för allvarlig infektion enligt Strama.
- Kliniskt betydelsefull dehydrering.
- Ihållande buksmärta – särskilt hos barn < 6 månader eller vid misstänkt smärta > 12 timmar.
- Kräkningar – ihållande, blodiga eller gallfärgade (gulgröna).
- Avföring – blodig, melena, nattlig eller uttalad diarré (särskilt vid ökande frekvens).
- Andra fynd – peritonit, resistens i buk eller ljumske, ömmande testikel, ledsmärta, purpura, hematuri.
- Misstänkt akut gynekologisk orsak.
- Misstänkt nydebuterad eller tidigare känd diabetes eller njursvikt.
- Yttre orsaker – intoxikation, trauma, främmande kropp, misstänkt misshandel.
Fortsatt handläggning
Vid avsaknad av alarmerande kliniska fynd rekommenderas fortsatt utredning utifrån misstänkt bakomliggande orsak, vid behov i samråd med specialiserad vård.
Differentialdiagnoser
Exempel på mindre akuta tillstånd som ibland kan ge akuta buksymtom:
- Matrelaterade orsaker – celiaki, laktosintolerans, komjölksproteinallergi.
- Spädbarnskolik – skrikighet utan uppenbar orsak hos barn < 5 månader.
- Funktionell buksmärta – irritabel tarm (IBS), funktionell dyspepsi, bukmigrän.
- Funktionella kräkningar eller illamående, cykliska kräkningar (CVS).
- Funktionell diarré.
Behandling
Behandling ges utifrån misstänkt bakomliggande orsak.
Läkemedelsbehandling
Huvudprincipen är att läkemedelsförskrivning följer behandlingsansvaret dvs den instans som håller i behandling och uppföljningen av patientens tillstånd är också den som förnyar recepten för detta tillstånd. Primärvården ansvarar för recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. Behandlingsplan ska finnas för beroendeframkallande lm enligt mall i Cosmic.