Degenerativ meniskskada i knäled
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Omhändertas som knäledsartros.
Specialiserad vård
Omhändertas som knäledsartros. MR har för närvarande ingen plats i standardutredningen av artros och får vid behov initieras av ortopedspecialist.
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Telefonkonsultation
Sök konsultläkare på ortopedkliniken via växeln.
Remissindikation
Se omhändertagande vid knäledsartros.
Remissinnehåll
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation berör endast degenerativa meniskskador i knäled. För traumatiska knäledsskador eller knäledsartros se separata rekommendationer.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Tillståndet är vanligast från medelåldern och ökar med stigande ålder. Det är ovanligt i yngre åldrar, i dessa fall föregås den degenerativa processen ofta av trauma.
Orsaker
Menisken har en stötdämpande och stabiliserande funktion genom att fördela vikten över knäts ledytor.
Degenerativa meniskskador är en vanlig orsak till knäledsbesvär. Åtta av tio har även artros i knäleden. Den mediala menisken påverkas oftare än den laterala, och då oftast dess bakhorn.
En degenerativ process i menisken är ofta en del i artrossjukdomen men kan även förekomma ensamt. Tillståndet kan även medföra ruptur med lösa meniskfragment.
Riskfaktorer
- Ålder > 45 år
- Hereditet
- Ensidig långvarig ledbelastning, exempelvis knästående arbete
- Övervikt
- Felställning (genu varum eller genu valgum)
- Tidigare knäledsskada
- Tidigare kirurgiskt ingrepp i knäled
Samsjuklighet
Artros
Utredning
Symtom
- Smärta och värk – ofta ömhet i knävecket
- Låsningar och upphakningar i knät
- Svullnad kan förekomma
Anamnes
- Riskfaktorer
- Smärtutveckling över tid
- Smärtlokalisation
Status
Undersök båda knän. Följande kan förekomma:
- ömhet över ledspringan
- inskränkt rörelseomfång
- låsningar, upphakningar och krepitationer
- svullnad och bakercysta
- positiva menisktester (McMurrey´s och Apley´s test).
Observera att status kan vara utan anmärkning. I dessa fall komplettera med ett höftstatus.
Handläggning vid utredning
Diagnosen ställs kliniskt efter en sammanvägning av anamnes, symtom och status. Uteslut artros. Samtidig stelhet och belastningssmärta talar för manifest artros.
Slätröntgen rekommenderas endast vid:
- låsningar eller upphakningar
- misstanke om fri kropp
- uttalad smärta längre än en 1 månad
- utebliven behandlingseffekt efter 3 månaders fysioterapi
- misstanke om differentialdiagnos.
Undersökningar
Bilddiagnostik
I de fall bilddiagnostik är indicerat används slätröntgen med stående bilder och patellaprojektion.
MR används i andra hand och inom specialiserad vård.
Differentialdiagnoser
- Akut trauma till exempel ligamentskada, patellaluxation, broskskada eller fri kropp
- Artros i knäled eller höftled
- Osteonekros
- Tumör
- Osteokondrit (unga vuxna)
Behandling
Handläggning vid behandling
Fysioterapi är förstahandsbehandling.
Vid artros behandla enligt separat rekommendation om knäledsartros.
Överväg remiss till ortoped vid återkommande mekaniska besvär som upphakningar och låsningar eller vid utebliven eller otillräcklig effekt av fysioterapi efter 3 månader.
Patienten ska bedömas av ortoped snarast vid ihållande eller akut låsning i knät.
Behandlingsval
Fysioterapi
Fysioterapi vid degenerativ meniskskada innefattar individuellt anpassad och regelbunden träning i minst tre månader.
Målsättningen är stärka muskulaturen kring knäleden. Om patienten undvikit att belasta knät är det viktigt att träna för att återfå en bilateral, jämn muskelstyrka.
Fysioterapi syftar också till att etablera en träningsvana samt, vid behov minska i vikt.
Läkemedelsbehandling
- Paracetamol
- COX-hämmare
Huvudprincipen är att läkemedelsförskrivning följer behandlingsansvaret dvs den instans som håller i behandling och uppföljningen av patientens tillstånd är också den som förnyar recepten för detta tillstånd. Primärvården ansvarar för recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. Behandlingsplan ska finnas för beroendeframkallande lm enligt mall i Cosmic.
Kirurgisk behandling
I de fall kirurgi är indicerat genomförs vanligen partiell meniskresektion. I sällsynta fall genomförs suturering.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.
Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.