Kliniska kunskapsstöd

Droppfinger

Visa innehåll för:Primärvård

Droppfinger

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Innehållet gäller för Västmanland
Primärvård

Vid minimalt trauma och minimal extensionsdefekt i fingrets DIP-led är röntgenundersökning inte nödvändig. Övriga röntgas.

Remiss till arbetsterapeut för ortosbehandling med hyperextension i DIP-leden dygnet runt i åtta till tio veckor. Tala om för patienten att slutresultatet inte blir perfekt. Behandling ska inledas så snart diagnos ställs även om det passerat någon vecka.

Vid större trauma, konventionell röntgen.

Vid skelettskada – remiss till ortopedklinik.

Specialiserad vård

Stiftning vid subluxation och övervägs om >1/3 av ledytan är engagerad.

Remissrutiner

Innehållet gäller för Västmanland
Cosmic
  • Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
  • Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Remissinnehåll

Enligt remissmall ortopedi

Telefonkonsultation

Sök konsultläkare via växeln 021-173000

Återremiss

Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.

Om hälsotillståndet

Förekomst

Droppfinger (Malletfinger) är vanligast bland yngre män. Från medelåldern och uppåt drabbas kvinnor i samma utsträckning som män.

Orsaker

Droppfinger uppstår när fingrets sträcksena rupturerar vid sitt distala fäste på ändfalangen. Ett litet benfragment från ändfalangen kan ibland slitas av i samband med rupturen.

En vanlig orsak är våld mot sträckt finger, till exempel vid sportutövning. Hos äldre patienter kan ett minimalt trauma orsaka droppfinger.

Utredning

Anamnes

  • skadans uppkomst
  • övriga sjukdomar.

Status

  • oförmåga till aktiv extension av DIP-leden
  • svullnad, ömhet och rodnad kan förekomma dorsalt över DIP-leden.

Handläggning vid utredning

Om skadan uppstått i samband med lindrigt våld kan diagnosen droppfinger ofta ställas kliniskt. 

Observera att artros och artrit kan ge en deformitet som liknar droppfinger. Engagemang i flera leder, utan föregående trauma, utesluter droppfinger.

Vid kraftigt trauma eller om fingret är svullet och ömt rekommenderas röntgen för att verifiera graden av subluxation samt identifiera eventuella avslitna benfragment.

Undersökningar

Bilddiagnostik

Konventionella röntgenbilder i standardprojektioner (frontal och sida) rekommenderas om röntgen är indicerat.

Differentialdiagnoser

  • fraktur eller annat trauma
  • artros (Heberden noduli) – engagerar flera leder, ofta bilateralt
  • artrit (svanhalsdeformitet vid reumatoid artrit) – engagerar flera leder, ofta bilateralt
  • ganglion.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandla konservativt med en ortos. Arbetsterapeut bör utprova ortosen och följa upp behandlingen. Behandling kan påbörjas flera veckor efter traumat.

Kirurgisk behandling kan vara aktuell

  • när röntgen visar tydlig subluxation i DIP-leden
  • vid stort avslitet benfragment (≥ 30 % av ledytan)
  • vid kvarstående uttalad extensionsdefekt trots genomgången konservativ behandling.

Behandlingsval

Arbetsterapi

Fingrets ytterled fixeras i rakt läge med en välanpassad ortos dygnet runt i minst 6–8 veckor. Det är av största vikt att fingret hålls sträckt under behandlingsperioden.

Efter 6–8 veckor bör ortosen användas till natten under flera månader.

Kvarstående sträckdefekt motsvarande 10 grader efter avslutad behandling förekommer ofta.

Kirurgisk behandling

Fixering med hjälp av metallstift och benankare och/eller suturering av senan, i de fall kirurgisk behandling är aktuell.

Innehållet gäller för Västmanland
Läkemedelsbehandling

Huvudprincipen är att läkemedelsförskrivning följer behandlingsansvaret dvs den instans som håller i behandling och uppföljningen av patientens tillstånd är också den som förnyar recepten för detta tillstånd. Primärvården ansvarar för recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. Behandlingsplan ska finnas för beroendeframkallande lm enligt mall i Cosmic.

Uppföljning

Vid ortosbehandling rekommenderas uppföljning inom några veckor för att kontrollera

  • passform av ortos och följsamhet till behandling
  • eventuell uppkomst av sår
  • rörelseförmåga i fingrets övriga leder för att uppmärksamma eventuell nytillkommen stelhet.

Komplikationer

  • hudproblem med sårbildning som följd
  • nageldeformitet.

Efter en ledengagerande fraktur kan osteoartrit uppkomma. Obehandlat kan droppfinger leda till svanhalsdeformitet.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Innehållet gäller för Västmanland

Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.

Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.

Patientmedverkan och kommunikation