Kliniska kunskapsstöd

Dupuytrens kontraktur

Visa innehåll för:Primärvård

Dupuytrens kontraktur

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Innehållet gäller för Halland

Primärvård

Ansvarar för initial handläggning. Vid behov hänvisa till arbetsterapeut för bedömning.

Inför eventuell kirurgi:
  • Eventuella kontraindikationer ska vara identifierade och åtgärdade, och patienten informeras om vikten av rökfrihet samt minimerat eller inget alkoholintag, inklusive information Rökfri och alkoholfri operation.
  • Åtgärder för rök- och alkoholstopp ska påbörjas i god tid före eventuell kirurgi och stöd erbjuds vid behov.
Remissindikation till ortopedklinik

Remiss skickas till Ortopedkliniken vid Hallands sjukhus vid:

  • Sträckdefekt >30°
  • Patientens önskemål om operativ åtgärd

Ortopedklinik

Ansvarar för:

  • ställningstagande till operation.
  • postoperativ rehabilitering och uppföljning hos arbetsterapeut.
Återremiss till primärvård

När patienten är färdigutredd eller färdigbehandlad inom specialistvården, eller när fortsatt postoperativ handläggning inklusive rehabilitering kan ske i primärvård. För remissinnehåll, se avsnitt Återremiss till primärvård.

Remissrutiner

Innehållet gäller för Halland

För information om remisshantering och ansvar för sjukskrivning, se Remisshantering – rörelseorganens sjukdomar - Vårdgivare

Om hälsotillståndet

Definition

Sjukdomen benämns även vikingasjukan och innebär en förtjockning och skrumpning som utvecklas till en kontraktur av fascian i handflatan.

Förekomst

Dupuytrens kontraktur förekommer främst hos män över 60 år men kan debutera betydligt tidigare. Sjukdomen är vanligare i Nordeuropa än i övriga världen.

Orsaker

Ökad kollagenproduktion leder till fibros som successivt utvecklas till en kontraktur.

Riskfaktorer

  • hereditet
  • diabetes 
  • ålder över 45 år.

Utredning

Symtom

Symtom vid Dupuytrens kontraktur utvecklas över lång tid. Kontraktur av handens och fingrarnas fascia ger följande typiska symtom:

  • hård knuta i handflatan som i undantagsfall kan ömma
  • en eller flera spända strängar i handflatan
  • enstaka eller flera fingrar bli krökta (vanligen ring- och lillfingrar).

Patienten söker vanligen sjukvård först när kontrakturen försämrar förmågan att sträcka och spreta med de drabbade fingrarna.

Status

Typiska kliniska fynd är:

  • noduli i distala handflatan
  • hårda strängar syns eller palperas i handflatan eller över basalfalangerna
  • aktiv och passiv sträckdefekt i engagerade fingrar, vanligen initialt i MCP-leder och därefter i PIP-leder. 

Ofta engageras ring- och lillfinger, vanligen bilateralt. Ibland kan subkutana förtjockningar uppträda på fingrarnas dorsalsida över mellanlederna. Kontraktur kan även förekomma på fotsulor och penis.

Tecknad illustration av Dupuytrens kontraktur.
Illustration av Dupuytrens kontraktur.

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs utifrån anamnes och status.

Differentialdiagnoser

  • triggerfinger, stenoserande tendovaginit – upphakning eller temporär låsning i flekterat läge
  • sträcksenskada eller senluxation – fingret kan passivt sträckas ut fullt
  • senskideganglion – kan ge en ömmande uppdrivning i anslutning till flexorsenor
  • tumör 
  • kontrakturer till följd av ärr, spasticitet efter stroke eller annan led- eller muskelsjukdom.

Behandling

Handläggning vid behandling

Informera patienten om att Dupuytrens kontraktur endast behöver behandlas om kontrakturen ger en funktionsnedsättning. Vid behov kan en arbetsterapeut bedöma graden av funktionsinskränkning och sträckdefekt.

Ortoser, tänjningar, salvor och andra konservativa åtgärder har ingen dokumenterad effekt.

Kirurgisk behandling kan vara aktuell vid funktionsnedsättning i kombination med sträckdefekt > 30° i MCP-led respektive PIP-led.

Behandlingsval

Kirurgisk behandling

  • Nålfasciotomi –  bindvävssträngen delas i lokalbedövning med flera nålstick och strängen bryts av.
  • Öppen kirurgi – angripen palmarfascia avlägsnas.

Nålfasciotomi är skonsammare för patienten och medför enklare rehabilitering. Recidivrisken är dock högre än vid öppen kirurgi.

Försäkringsmedicin och intyg

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående