Frusen skuldra
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Fysioterapi, eventuell glenohumeral kortisoninjektion tidigt i behandlingen. Vid behov kan patienten remitteras till ortopeden om ingen förbättring efter 12 månader.
Specialiserad vård
Konsultation med ställningstagande till vidare behandling.
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Telefonkonsultation
Sök ortopedkonsult via växeln 021-173000
Remissinnehåll
Enligt ortopedremiss i Cosmic
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Omfattning av kunskapsstödet
Detta kunskapsstöd berör omhändertagande av frusen skuldra.
Andra relaterade kunskapsstöd
På 1177 för vårdpersonal finns följande relaterade kunskapsstöd:
Om hälsotillståndet
Definition
Frusen skuldra (adhesiv kapsulit) är oftast ett smärtsamt tillstånd i axeln med progressiv aktiv och passiv rörelseinskränkning.
Förekomst
Prevalensen är vanligast i åldern 40–60 år. Tillståndet förekommer oftare hos kvinnor än hos män.
Orsaker
Frusen skuldra innebär en tilltagande fibrotisering och kontraktur av den glenohumorala ledkapseln och kan vara:
- primär – idiopatisk
- sekundär – efter trauma eller immobilisering.
Riskfaktorer
Riskfaktorer för frusen skuldra omfattar diabetes och hypotyreos.
Utredning
Symtom
Smärta och stelhet som förändras under 3 faser:
- fas 1 (0–6 månader) – tilltagande smärta i rörelse och vila samt rörelseinskränkning
- fas 2 (4–18 månader) – avtagande smärta med kvarstående rörelseinskränkning
- fas 3 (8–36 månader) – ökande rörlighet och utläkning.
Anamnes
Särskild anamnes bör omfatta:
- smärta – lokalisation, duration, intensitet, rörelsekorrelation
- riskfaktorer
- bakomliggande orsaker.
Status
Följande undersökningsmoment bör ingå vid bilateralt axelstatus:
- inspektion – asymmetri, muskelatrofi
- rörlighet – aktiv och passiv rörelse, rörelseomfång – passiv utåtrotation är särskilt viktig att bedöma
- palpation
- distalstatus – puls (radialis), sensibilitet i hand och arm.
Följande fynd är typiska vid frusen skuldra:
- inskränkt aktiv och passiv rörlighet som följer kapsulärt mönster – utåtrotation mest påverkad initialt, därefter abduktion, sist inåtrotation
- passiv rörelse begränsas tidigt med ett tydligt, mekaniskt stopp – särskilt vid utåtrotation
- smärta – både vid aktiv och passiv rörelse beroende på fas (särskilt fas 1–2).
Notera att symtombilden kan överlappa andra diagnoser, men i början är en tydligt begränsad passiv utåtrotation ett typiskt vägledande fynd.
Handläggning vid utredning
Frusen skuldra är primärt en klinisk diagnos.
I tidigt skede kan diagnosen vara svårbedömd, upprepa bedömningen efter 2–3 veckor vid osäkerhet.
Slätröntgen kan övervägas, särskilt vid atypiska statusfynd eller vid smärta utan tydlig rörelseinskränkning, samt inför handläggning i specialiserad vård.
Provtagningar
Överväg provtagning för glukos, CRP och TSH.
Differentialdiagnoser
Följande differentialdiagnoser bör övervägas:
- impingement i axelled
- rotatorkuffruptur
- kalkaxel
- bursit
- artros i axelled
- akromioklavikularledsskada/-artros
- nackrelaterad smärta
- luxation i axelled
- artrit.
Behandling
Handläggning vid behandling
Handläggning vid frusen skuldra omfattar:
- smärtlindring med COX-hämmare eller paracetamol peroralt, enskilt eller i kombination, beroende på smärtintensitet
- fasanpassad fysioterapi i form av stöd i egenvård, rådgivning kring smärta, aktivitet och träning samt hjälp att återfå muskelfunktion och styrka i samband med utläkning för att bibehålla rörlighet och motverka muskelatrofi
- intraartikulär kortisoninjektion vid behov, särskilt i tidig fas, för att minska smärta och förbättra rörlighet – använd bildvägledning (till exempel ultraljud) för att öka precisionen
- kirurgisk behandling i sällsynta fall vid utebliven förbättring, för mobilisering eller kapsellösning.
Läkemedelsbehandling
Huvudprincipen är att läkemedelsförskrivning följer behandlingsansvaret dvs den instans som håller i behandling och uppföljningen av patientens tillstånd är också den som förnyar recepten för detta tillstånd. Primärvården ansvarar för recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. Behandlingsplan ska finnas för beroendeframkallande lm enligt mall i Cosmic.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.
Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.