Ganglion
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Vila, eventuell ortosbehandling, information om ofarligt tillstånd, eventuell punktion för att fastställa att det är gangliet som ger symtom, Röntgen på alla ganglier om patienten är äldre än 40 år. (Artros är den vanligaste orsak till ganglion i den åldern och enbart exstirpation sällan lösningen).
Specialiserad vård
Remittering vid symtomgivande ganglion mer än 6 månader, recidivrisk vid operation 20%.
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Telefonkonsultation
Sök konsultläkare via växeln 021-173000.
Remissinnehåll
Enligt remissmall ortopedi.
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Om hälsotillståndet
Definition
Ganglion är en godartad förändring som utgår från synovialvävnaden och innehåller ledvätska.
Ett ganglion på DIP-leder benämns mukös cysta.
Förekomst
Ganglion är vanligast bland unga vuxna kvinnor. Tillståndet förekommer dock i alla åldrar och utgör den vanligaste mjukdelsresistensen i handen.
Orsaker
Orsaken bakom ganglion är ofullständigt känd. Följande faktorer kan inverka:
- medfödda, svaga områden i ledkapseln – framför allt hos tonåringar och unga vuxna
- degenerativa faktorer – främst hos vuxna.
Riskfaktorer
- trauma
- överansträngning av led/sena
- artros.
Utredning
Symtom
Ett ganglion skiftar ofta i storlek över tid och kan försvinna spontant.
Vanliga besvär är:
- tryck- och obehagskänsla
- smärta – både vid aktivitet och i vila.
Parestesier och pareser kan vara tecken på tryck på nervus ulnaris eller nervus medianus.
Status
Ganglion förekommer ofta handrygg men även volart, på fingrar och fotrygg.
Typiska statusfynd är:
- 1–3 cm stor utbuktning
- fast konsistens, ibland mjukare, som vid tryck kan ge efter
- ibland ömmande vid palpation.
Handläggning vid utredning
Diagnosen ganglion ställs oftast kliniskt. Vid behov komplettera utredningen med ultraljud. För att utesluta annan ledåkomma komplettera med röntgen.
Vid mukösa cystor och volara handledsganglier hos patienter i medelåldern och uppåt, misstänk artros.
Undersökningar
Bilddiagnostik
Ultraljud respektive slätröntgen är standard i de fall bilddiagnostik är indicerat.
Differentialdiagnoser
- andra mjukdelsresistenser (till exempel fibrom, aterom eller tumör)
- carpal bossing (benpålagring över II-III metakarpalbenbasen) – hårdare konsistens och är mer distalt belägen
- synovit utgående från led eller sena
- SL- ligamentskada (ruptur i ligament mellan skafoideum och lunatum).
Behandling
Handläggning vid behandling
Ge råd om vila. Informera patienten om att ganglion kan försvinna spontant efter några månader. Vid besvär kan arbetsterapeut utprova ortos, till exempel handledsstöd i kombination med träning av handledsmuskulaturen.
Om gangliet beror på artros behandla artrossjukdomen.
Vid funktionsinskränkning eller uttalade och långvariga besvär kan kirurgisk behandling vara indicerad. Dock är recidivrisken tämligen hög vid volart handledsganglion. [R]
Vid punktion och kortisoninjektion av dorsala ganglion finns en recidivrisk på 60 procent.
Behandlingsval
Kirurgisk behandling
- punktion och kortisoninjektion vid dorsala ganglion
- radikal exstirpation.
Läkemedelsbehandling
Huvudprincipen är att läkemedelsförskrivning följer behandlingsansvaret dvs den instans som håller i behandling och uppföljningen av patientens tillstånd är också den som förnyar recepten för detta tillstånd. Primärvården ansvarar för recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. Behandlingsplan ska finnas för beroendeframkallande lm enligt mall i Cosmic.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.
Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.