Hallux rigidus
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Antiflogistika och eventuellt kortisoninjektion kan lindra och fördröja symtomutvecklingen en tid.
- Utprovning av MBT och MBT-liknande skor som behandling.
Vid utebliven effekt av egenvård och smärtlindring remiss till ortopedkliniken. Var god se nedan.
Specialiserad vård
- Ortopedkliniken för ställningstagande till operation.
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet behandlar omhändertagande av hallux rigidus inom primärvård och specialiserad vård (ortopedi) samt rehabilitering.
Om hälsotillståndet
Definition
Hallux rigidus kännetecknas av smärta och nedsatt rörlighet i stortåns grundled. Symtomen förekommer ofta bilateralt och genesen är multifaktoriell.
Hallux limitus är en variant av hallux rigidus med begränsad rörlighet där artrosförändringar saknas i leden.
Riskfaktorer
Hallux rigidus kan uppstå som en komplikation till hallux valgus eller som en komplikation efter trauma. Andra riskfaktorer för att utveckla hallux rigidus är hereditet, kvinnligt kön och artritsjukdomar så som reumatoid artrit och giktartrit.
Utredning
Status
Typiska statusfynd är:
- inskränkt rörlighet i stortåns grundled (särskilt dorsalextension)
- svullnad och ömhet runt stortåns grundled
- benig uppdrivning dorsalt över stortåleden.
Handläggning vid utredning
Diagnosen hallux rigidus ställs i de flesta fall kliniskt. Bilddiagnos kan ibland behövas för att verifiera diagnosen.
Undersökningar
Bilddiagnostik
Belastade röntgenbilder av fot i standardprojektioner frontalt och från sidan rekommenderas om röntgen är indicerad.
Differentialdiagnoser
Tillstånd med liknande symtom:
- reumatoid artrit
- septisk artrit
- psoriasisartrit
- gikt
- ledkapselskada efter trauma mot stortån – turf toe
- hallux valgus
- sesambensmärta.
Behandling
Handläggning vid behandling
Behandling utgörs i första hand av egenvård och smärtlindring vid behov.
Om patienten fortfarande har smärta trots egenvård bör kontakt tas med:
- ortopedteknisk mottagning för bedömning av ortopedtekniskt hjälpmedel
- fysioterapeut för hjälp med anpassad träning.
Om ovanstående behandlingar inte ger tillräcklig lindring för patientens besvär eller vid progress ta ställning till remiss till ortoped.
Egenvård
Patienten bör använda stadiga och rymliga skor med rullsula (så kallade ”walkingskor”) [R][R] som finns att köpa i handeln.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Vid uttalad smärta kan smärtlindring övervägas med nedanstående läkemedel. Dessa kan intas var för sig eller vid behov kombineras.
- paracetamol
- COX-hämmare.
Fysioterapi
Behandlingsrekommendationerna baseras på klinisk erfarenhet, då det finns begränsat vetenskapligt underlag för fysioterapeutisk behandling [R].
Nedanstående behandlingar kan lindra besvär:
- isometrisk styrketräning av stortåns flexorer
- excentrisk och koncentrisk träning av stortåledens flexorer
- töjning av gastrocnemius och eventuellt hamstring
- optimering i rekrytering av foten och underbenets muskler
- mobilisering av sesambenen under stortåleden [R]
- mobilisering och traktion av metatarsalfalang I (MTP I).
Behandlingen bör individanpassas. Styrketräning av stortåns korta böjsenor kan vara smärtsam och tolereras inte alltid. Andra behandlingsmetoder bör då övervägas [R].
Kirurgisk behandling
Ställningstagande till kirurgisk behandling, inklusive eventuell operation, bör utföras av ortoped med dokumenterat fördjupad kompetens inom fot- och fotledskirurgi.
När kirurgisk behandling är indicerad rekommenderas tre operationsmetoder beroende på grad av artros, patientens besvär och individuella behov [R][R]
Huvudprincipen är att den kliniska uppföljningen följer behandlingsansvaret.
Komplikationer
Följande komplikationer efter kirurgisk behandling kan förekomma [R]
- sårinfektion
- osteit
- pseudartros
- felaktigt ställd stortå efter artrodes.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.
Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.