Kliniska kunskapsstöd

Hallux valgus

Visa innehåll för:

Hallux valgus

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Innehållet gäller för Halland

Primärvård

Ansvarar för initial bedömning enligt avsnitten utredning och behandling

  • Remiss till ortopedteknisk mottagning för individuellt anpassade inlägg.
  • Röntgen med belastade bilder ska vara utförd före remiss.
Inför eventuell kirurgi:
  • Eventuella kontraindikationer ska vara identifierade och åtgärdade, och patienten informeras om vikten av rökfrihet samt minimerat eller inget alkoholintag, inklusive information Rökfri och alkoholfri operation (Vårdgivarwebben).
  • Åtgärder för rök- och alkoholstopp ska påbörjas i god tid före eventuell kirurgi och stöd erbjuds vid behov.
Remissindikation till Ortopedklinik

Remiss skickas till Ortopedkliniken vid Hallands sjukhus Halmstad eller Varberg vid:

  • Besvär som varat längre än tre månader, trots konservativ behandling.

Ortopedklinik

Ansvarar för ställningstagande till operativ åtgärd.

Återremiss till primärvård

När patienten är färdigutredd eller färdigbehandlad inom specialistvården, eller när fortsatt postoperativ handläggning inklusive rehabilitering kan ske i primärvård. För remissinnehåll, se Remissrutiner.

Remissrutiner

Innehållet gäller för Halland

För information om remisshantering och ansvar för sjukskrivning, se Remisshantering – rörelseorganens sjukdomar - Vårdgivare

Omfattning av kunskapsstödet

Kunskapsstödet behandlar omhändertagande av hallux valgus inom primärvård och specialiserad vård samt rehabilitering.

Om hälsotillståndet

Definition

Hallux valgus kännetecknas av att stortån är snedställd mot övriga tår. Genesen är multifaktoriell.

Bilden visar en illustration av en fot i genomskärning med ett område i orange färg och pilar vid strortåleden.
Smärta vid stortåledens grundled. (Göran Paulsson/NPO rörelseorganens sjukdomar)

Klassifikation

Hallux valgus är klassificerad enligt Mann och Coughlin[R][R].

Tabell 1. Klassifikation enligt Mann och Coughlin

Grad av felställning

Intermetatarsalvinkel (IM)

Hallux valgusvinkel (HV)

Mild

IM < 13

HV < 20

Måttlig

IM 14–18

HV 20–30

Grav

IM > 18

HV > 30

Tabell 1. Klassifikation enligt Mann och Coughlin

Grad av felställning

Intermetatarsalvinkel (IM)

Hallux valgusvinkel (HV)

Mild

IM < 13

HV < 20

Måttlig

IM 14–18

HV 20–30

Grav

IM > 18

HV > 30

Illustration av två skelettfötter som visar skillnader i vinklar relaterade till hallux valgus. Den vänstra foten visar en normal position av stortåns ben med en rak linje som löper genom metatarsalbenet. Den högra foten illustrerar en avvikande vinkel (markerad med HV) där stortån böjer sig mot de andra tårna.
Vinklar som mäts vid hallux valgus för att avgöra grad av felställning (Fredrik Montgomery/NPO rörelseorganens sjukdomar).

Orsaker

Orsaken till hallux valgus är multifaktoriell. 

Personer med hallux valgus har på grund av felställningen försämrad kraft i stortåns böjsenor. Detta kan bidra till ett avvikande gångmönster och nedsatt balans.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för hallux valgus är [R][R][R][R][R][R][R][R][R][R][R][R][R]:

  • hereditet
  • kvinnligt kön
  • plattfothet
  • överrörlighet
  • artros
  • reumatoid artrit
  • neuromuskulära sjukdomar.

Utredning

Symtom

Typiska symtom för hallux valgus är smärta medialt över stortåns grundled och mot andra tån på grund av tryck. Trycksmärta förekommer på grund av trånga skor medan besvären avtar utan skor.

Status

Typiska statusfynd är:

  • lateral deviation av stortå med vinkling mot övriga tår
  • foten blir bredare på grund av medial deviation av första metatarsalbenet
  • pseudoexostos – medialt över grundleden ömmande uppdrivning, klavusbildning och rodnad
  • bursit kan förekomma i samband med pseudoexostos
  • omlottställning med hammartå av andra tån kan förekomma.

Avvikande gångmönster och stram muskulatur på baksidan av vad och lår kan förekomma.

Handläggning vid utredning

Diagnosen hallux valgus ställs i de flesta fall kliniskt. Om symtom och status talar för annan diagnos kan bilddiagnostik vara aktuell.

Undersökningar

Bilddiagnostik

Belastade röntgenbilder av fot i standardprojektioner (frontal och sida) rekommenderas alltid vid remiss till kirurg eller vid misstanke om annan diagnos [R] [R].

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling utgörs i första hand av egenvård och smärtlindring.

Om patienten fortfarande har smärta trots egenvård bör patienten remitteras till fysioterapeut och ortopedteknisk mottagning för bedömning.

Vid kvarstående, påtagliga besvär bör patienten röntgas inför remiss till ortoped för ställningstagande till kirurgi.

Egenvård

Patienten bör använda stadiga skor, som är rymliga och breda över framfoten [R][R][R][R] samt träna enligt Träningsprogram egenvård.

Bilaga 1 – Skoråd

Bilaga 2 – Träningsprogram egenvård

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

Vid uttalad smärta kan smärtlindring övervägas med följande läkemedel:

  • paracetamol
  • COX-hämmare. 

Dessa kan intas var för sig eller vid behov kombineras.

Fysioterapi

Vid mild och moderat hallux valgus finns möjlighet att lindra smärta och motverka progress av stortåns felställning [R][R][R] genom att:

  • stärka fotens intrinsic muskulatur [R][R]
  • träna stortåns flexormuskel samt stortåns abduktor muskel
  • träna planpositionering av foten och balans
  • stärka fotledens muskulatur, tibialis posterior och peroneus longus
  • töja vad- och hamstringsmuskulatur samt fotens extensorer.[R]

Se över gångmönster för optimal stegavveckling. Inkludera muskelkedjan från höft till fot. Görs både med och utan skor [R][R].

Bilaga 2 – Träningsprogram egenvård

Kirurgisk behandling

Ställningstagande till kirurgisk behandling, inklusive eventuell operation, bör utföras av ortoped med dokumenterat fördjupad kompetens inom fot- och fotledskirurgi.

När kirurgisk behandling är aktuell genomförs oftast osteotomier i kombination med mjukdelskirurgi för att räta ut leden och minska bredden på framfoten. Artrodes kan i vissa fall bli aktuellt. [R][R][R][R][R][R][R][R][R][R][R][R]

Komplikationer

Följande postoperativa komplikationer kan förekomma [R]:

  • sårinfektion
  • osteit
  • nervpåverkan
  • stelhet i MTP-leden efter osteotomi eller mjukdelskirurgi
  • pseudartros
  • felaktigt ställd stortå efter artrodes
  • recidiv av felställning
  • caput nekros.

Försäkringsmedicin och intyg

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående