Kliniska kunskapsstöd

Hallux valgus

Visa innehåll för:

Hallux valgus

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Innehållet gäller för Västernorrland

Remissrutiner

Innehållet gäller för Västernorrland

Omfattning av kunskapsstödet

Kunskapsstödet behandlar omhändertagande av hallux valgus inom primärvård och specialiserad vård samt rehabilitering.

Om hälsotillståndet

Definition

Hallux valgus kännetecknas av att stortån är snedställd mot övriga tår. Genesen är multifaktoriell.

Bilden visar en illustration av en fot i genomskärning med ett område i orange färg och pilar vid strortåleden.
Smärta vid stortåledens grundled. (Göran Paulsson/NPO rörelseorganens sjukdomar)

Klassifikation

Hallux valgus är klassificerad enligt Mann och Coughlin[R][R].

Tabell 1. Klassifikation enligt Mann och Coughlin

Grad av felställning

Intermetatarsalvinkel (IM)

Hallux valgusvinkel (HV)

Mild

IM < 13

HV < 20

Måttlig

IM 14–18

HV 20–30

Grav

IM > 18

HV > 30

Tabell 1. Klassifikation enligt Mann och Coughlin

Grad av felställning

Intermetatarsalvinkel (IM)

Hallux valgusvinkel (HV)

Mild

IM < 13

HV < 20

Måttlig

IM 14–18

HV 20–30

Grav

IM > 18

HV > 30

Illustration av två skelettfötter som visar skillnader i vinklar relaterade till hallux valgus. Den vänstra foten visar en normal position av stortåns ben med en rak linje som löper genom metatarsalbenet. Den högra foten illustrerar en avvikande vinkel (markerad med HV) där stortån böjer sig mot de andra tårna.
Vinklar som mäts vid hallux valgus för att avgöra grad av felställning (Fredrik Montgomery/NPO rörelseorganens sjukdomar).

Orsaker

Orsaken till hallux valgus är multifaktoriell. 

Personer med hallux valgus har på grund av felställningen försämrad kraft i stortåns böjsenor. Detta kan bidra till ett avvikande gångmönster och nedsatt balans.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för hallux valgus är [R][R][R][R][R][R][R][R][R][R][R][R][R]:

  • hereditet
  • kvinnligt kön
  • plattfothet
  • överrörlighet
  • artros
  • reumatoid artrit
  • neuromuskulära sjukdomar.

Utredning

Symtom

Typiska symtom för hallux valgus är smärta medialt över stortåns grundled och mot andra tån på grund av tryck. Trycksmärta förekommer på grund av trånga skor medan besvären avtar utan skor.

Status

Typiska statusfynd är:

  • lateral deviation av stortå med vinkling mot övriga tår
  • foten blir bredare på grund av medial deviation av första metatarsalbenet
  • pseudoexostos – medialt över grundleden ömmande uppdrivning, klavusbildning och rodnad
  • bursit kan förekomma i samband med pseudoexostos
  • omlottställning med hammartå av andra tån kan förekomma.

Avvikande gångmönster och stram muskulatur på baksidan av vad och lår kan förekomma.

Handläggning vid utredning

Diagnosen hallux valgus ställs i de flesta fall kliniskt. Om symtom och status talar för annan diagnos kan bilddiagnostik vara aktuell.

Undersökningar

Bilddiagnostik

Belastade röntgenbilder av fot i standardprojektioner (frontal och sida) rekommenderas alltid vid remiss till kirurg eller vid misstanke om annan diagnos [R] [R].

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling utgörs i första hand av egenvård och smärtlindring.

Om patienten fortfarande har smärta trots egenvård bör patienten remitteras till fysioterapeut och ortopedteknisk mottagning för bedömning.

Vid kvarstående, påtagliga besvär bör patienten röntgas inför remiss till ortoped för ställningstagande till kirurgi.

Egenvård

Patienten bör använda stadiga skor, som är rymliga och breda över framfoten [R][R][R][R] samt träna enligt Träningsprogram egenvård.

Bilaga 1 – Skoråd

Bilaga 2 – Träningsprogram egenvård

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

Vid uttalad smärta kan smärtlindring övervägas med följande läkemedel:

  • paracetamol
  • COX-hämmare. 

Dessa kan intas var för sig eller vid behov kombineras.

Fysioterapi

Vid mild och moderat hallux valgus finns möjlighet att lindra smärta och motverka progress av stortåns felställning [R][R][R] genom att:

  • stärka fotens intrinsic muskulatur [R][R]
  • träna stortåns flexormuskel samt stortåns abduktor muskel
  • träna planpositionering av foten och balans
  • stärka fotledens muskulatur, tibialis posterior och peroneus longus
  • töja vad- och hamstringsmuskulatur samt fotens extensorer.[R]

Se över gångmönster för optimal stegavveckling. Inkludera muskelkedjan från höft till fot. Görs både med och utan skor [R][R].

Bilaga 2 – Träningsprogram egenvård

Kirurgisk behandling

Ställningstagande till kirurgisk behandling, inklusive eventuell operation, bör utföras av ortoped med dokumenterat fördjupad kompetens inom fot- och fotledskirurgi.

När kirurgisk behandling är aktuell genomförs oftast osteotomier i kombination med mjukdelskirurgi för att räta ut leden och minska bredden på framfoten. Artrodes kan i vissa fall bli aktuellt. [R][R][R][R][R][R][R][R][R][R][R][R]

Val av operationsmetod
När kirurgisk behandling är indicerad finns flera möjliga operationsmetoder att välja mellan, beroende på Hallux valgus grad och patientens individuella behov. Målsättningen med kirurgi är smärtlindring genom att minska bredden av framfoten och reponera in metatarsalhuvudet över sesambenen.

Inför hallux valguskirurgi bör en bedömning göras av hela foten inkluderande bakfotsställningen och ledytans ställning i förhållande till metatarsalens längsriktning - distal metatarsal articular angle (DMAA).

Nedan listats de vanligaste metoderna.

Tabell 2. Val av operationsmetod, se figurer 3–6.

Metod

Innebär

Fixation

Rekommenderas utifrån Hallux valgus klassifikation

Distal osteotomi enligt Chevron

 

Metafysär osteotomi i MT 1 med lateralförskjutning av metatarsalhuvudet.

Bör skruvfixeras.                                                                            

I första hand grad 1–2.

Skaftosteotomi

·       Offset –V

·       Scarf

Diafysär osteotomi i MT 1 med lateralförskjutning och eventuell rotation eller förlängning av MT 1. Skaftosteotomierna är likvärdiga.

Skruvfixeras.                                                                             

I första hand grad 2–3.

Proximal osteotomi

Vinkel osteotomi proximalt i MT 1.

 

Skruv- eller plattfixeras.

I första hand grad 2–3.

Artrodes i MTP-led 1

 

Steloperation av leden i lätt extension och valgusposition.

Kan fixeras antingen med skruvar eller med en kombination av platta och skruvar.

Grad 3 och vid samtidig artros.

Artrodes i TMT-led 1

Korrigerande steloperation av TMT-leden.

Skruv- eller plattfixeras.

Grad 3.

Tabell 2. Val av operationsmetod, se figurer 3–6.

Metod

Innebär

Fixation

Rekommenderas utifrån Hallux valgus klassifikation

Distal osteotomi enligt Chevron

 

Metafysär osteotomi i MT 1 med lateralförskjutning av metatarsalhuvudet.

Bör skruvfixeras.                                                                            

I första hand grad 1–2.

Skaftosteotomi

·       Offset –V

·       Scarf

Diafysär osteotomi i MT 1 med lateralförskjutning och eventuell rotation eller förlängning av MT 1. Skaftosteotomierna är likvärdiga.

Skruvfixeras.                                                                             

I första hand grad 2–3.

Proximal osteotomi

Vinkel osteotomi proximalt i MT 1.

 

Skruv- eller plattfixeras.

I första hand grad 2–3.

Artrodes i MTP-led 1

 

Steloperation av leden i lätt extension och valgusposition.

Kan fixeras antingen med skruvar eller med en kombination av platta och skruvar.

Grad 3 och vid samtidig artros.

Artrodes i TMT-led 1

Korrigerande steloperation av TMT-leden.

Skruv- eller plattfixeras.

Grad 3.

Tabell 3. Tilläggskirurgi som komplement till osteotomi

Akin osteotomi

Kilosteotomi på stortåns grundfalang

Mjukdelslösning

 Lateral release och sesambenslösning                          

EHL förlängning

Förlängning av stortåns långa sträcksena

Tabell 3. Tilläggskirurgi som komplement till osteotomi

Akin osteotomi

Kilosteotomi på stortåns grundfalang

Mjukdelslösning

 Lateral release och sesambenslösning                          

EHL förlängning

Förlängning av stortåns långa sträcksena

Illustration av ett tvärsnitt av en stortå som visar skelettets benstruktur i färgerna orange, beige och vit. I tredje leden visas en orange prickig yta och två vinklade svarta linjer där en kirurgisk skruv är placerad.
Figur 3. Distal osteotomi enligt Chevron. (Fredrik Montgomery/NPO rörelseorganens sjukdomar).
Illustration av ett tvärsnitt av en fot som visar skelettets benstruktur i färgerna gul, beige och vit. Bilden fokuserar på stortåns tredje led där två kirurgiska skruvar är placerade genom ett diagonalt svart streck.
Figur 4. Skaftosteotomi. (Fredrik Montgomery/NPO rörelseorganens sjukdomar).
Illustration av två benformade strukturer i beige och gulaktiga nyanser, med stiliserade anatomiska detaljer. På det nedre området av det ena benet syns en kirurgisk skruv som är placerad diagonalt.
Figur 5. Proximal osteotomi. (Fredrik Montgomery/NPO rörelseorganens sjukdomar).
Illustration som visar två steg av en medicinsk procedur på ben i fot- och stortåled. Till vänster visas ett instrument som används för att ta bort en del i ett ben nära leden. Till höger visas resultatet efter ingreppet, där en anordning har placerats vid leden för att stabilisera området.
Figur 6. Akin osteotomi. (Fredrik Montgommery/NPO rörelseorganens sjukdomar)

Rehabilitering

Postoperativ behandling

Efter operationen får patienten råd om:

 

Tabell 4. Råd och restriktioner efter operation

Operationsmetod

Postoperativ behandling

Restriktioner

Behandlingstid

Distal osteotomi Skaftosteotomi Akinosteotomi

Stabilt förband samt behandlingssko med stel sula. [R]

Full belastning tillåten på plan fot. Rörelseträning bör inledas tidigt.  

3–6 veckor.

Proximal osteotomi

Immobilisering med gipsskena eller cirkulär gips, plus behandlingssko. 

Full belastning tillåten.

6 veckor. 

Artrodes MTP-led

Behandlingssko alternativt gipsskena medialt på foten.

Full belastning tillåten.

6–8 veckor.

Vid stabil plattfixation är immobiliseringstiden kortare.

Artrodes TMT-led 1

Immobilisering i gipsstövel med stöd under hela foten även under tårna.

Initial partiell belastning.

6–10 veckor.

Tabell 4. Råd och restriktioner efter operation

Operationsmetod

Postoperativ behandling

Restriktioner

Behandlingstid

Distal osteotomi Skaftosteotomi Akinosteotomi

Stabilt förband samt behandlingssko med stel sula. [R]

Full belastning tillåten på plan fot. Rörelseträning bör inledas tidigt.  

3–6 veckor.

Proximal osteotomi

Immobilisering med gipsskena eller cirkulär gips, plus behandlingssko. 

Full belastning tillåten.

6 veckor. 

Artrodes MTP-led

Behandlingssko alternativt gipsskena medialt på foten.

Full belastning tillåten.

6–8 veckor.

Vid stabil plattfixation är immobiliseringstiden kortare.

Artrodes TMT-led 1

Immobilisering i gipsstövel med stöd under hela foten även under tårna.

Initial partiell belastning.

6–10 veckor.

(38) Fussenich, W., et al., Non-union incidence of different joint preparation types, joint fixation techniques, and postoperative weightbearing protocols for arthrodesis of the first metatarsophalangeal joint in moderate-to-severe hallux valgus: a systematic review. EFORT open reviews, 2023. 8(3): p. 101–109

Rehabilitering

Fysioterapi postoperativt

De flesta patienter klarar sig utan fysioterapeutisk rehabilitering. När det finns behov av fysioterapi rekommenderas att:

  • rörelseträna samtliga tår
  • stärka stortåns flexor- och abduktormuskel
  • stärka fotens intrinsic muskulatur[R][R]
  • träna balans med fokus på planpositionering och stabilitet i MTP I
  • optimera fotens och fotledens funktion för att förhindra recidiverande besvär.

Se över gångmönster för optimal stegavveckling. Inkludera muskelkedjan från höft till fot. Görs både med och utan skor.

Bilaga 3 – träningsprogram efter framfotskirurgi

Komplikationer

Följande postoperativa komplikationer kan förekomma [R]:

  • sårinfektion
  • osteit
  • nervpåverkan
  • stelhet i MTP-leden efter osteotomi eller mjukdelskirurgi
  • pseudartros
  • felaktigt ställd stortå efter artrodes
  • recidiv av felställning
  • caput nekros.

Försäkringsmedicin och intyg

Kvalitetsuppföljning

Kvalitetsregister

Uppföljning av kirurgisk behandling sker av specialiserade vården i Nationella kvalitetsregistret Riksfot [R].

Riksfot, Svenska fotkirurgiska registret

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående