Kliniska kunskapsstöd

Hallux valgus

Visa innehåll för:

Hallux valgus

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Innehållet gäller för Västmanland
Primärvård
  • Breda mjuka skor.
  • Lästa ut skor hos skomakare.
  • Avlastande skumgummihylsa, silikonavlastning (hjälper mest för hammartåbesvär).
  • Rekommendation om hela inlägg med integrerad främre pelott (skoaffär, sportaffär, OTA).
  • Om besvärlig värk och belastningssmärta eller uttalade skoproblem trots adekvat konservativ behandling – remiss till ortopedklinik.
Specialiserad vård
  • Ortopedklinik för ställningstagande till korrigerande kirurgi.

Remissrutiner

Innehållet gäller för Västmanland
Cosmic
  • Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
  • Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Telefonkonsultation

Ortopedkonsult sökes via växeln.

Remissindikationer

Vid utebliven effekt (längre än 6 – 12 månader) av egenvård och smärtlindring remiss till ortopedklinik.

Remissinnehåll
  • Preliminär diagnos
  • Frågeställning
  • Anamnes
  • Symtom
  • Status
  • Slätröntgen, max 6 månader gammal
  • Erhållen behandling
  • Patientens inställning
  • Rökning
  • Tolkbehov
Återremittering

Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.

Omfattning av kunskapsstödet

Kunskapsstödet behandlar omhändertagande av hallux valgus inom primärvård och specialiserad vård samt rehabilitering.

Om hälsotillståndet

Definition

Hallux valgus kännetecknas av att stortån är snedställd mot övriga tår. Genesen är multifaktoriell.

Bilden visar en illustration av en fot i genomskärning med ett område i orange färg och pilar vid strortåleden.
Smärta vid stortåledens grundled. (Göran Paulsson/NPO rörelseorganens sjukdomar)

Klassifikation

Hallux valgus är klassificerad enligt Mann och Coughlin[R][R].

Tabell 1. Klassifikation enligt Mann och Coughlin

Grad av felställning

Intermetatarsalvinkel (IM)

Hallux valgusvinkel (HV)

Mild

IM < 13

HV < 20

Måttlig

IM 14–18

HV 20–30

Grav

IM > 18

HV > 30

Tabell 1. Klassifikation enligt Mann och Coughlin

Grad av felställning

Intermetatarsalvinkel (IM)

Hallux valgusvinkel (HV)

Mild

IM < 13

HV < 20

Måttlig

IM 14–18

HV 20–30

Grav

IM > 18

HV > 30

Illustration av två skelettfötter som visar skillnader i vinklar relaterade till hallux valgus. Den vänstra foten visar en normal position av stortåns ben med en rak linje som löper genom metatarsalbenet. Den högra foten illustrerar en avvikande vinkel (markerad med HV) där stortån böjer sig mot de andra tårna.
Vinklar som mäts vid hallux valgus för att avgöra grad av felställning (Fredrik Montgomery/NPO rörelseorganens sjukdomar).

Orsaker

Orsaken till hallux valgus är multifaktoriell. 

Personer med hallux valgus har på grund av felställningen försämrad kraft i stortåns böjsenor. Detta kan bidra till ett avvikande gångmönster och nedsatt balans.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för hallux valgus är [R][R][R][R][R][R][R][R][R][R][R][R][R]:

  • hereditet
  • kvinnligt kön
  • plattfothet
  • överrörlighet
  • artros
  • reumatoid artrit
  • neuromuskulära sjukdomar.

Utredning

Symtom

Typiska symtom för hallux valgus är smärta medialt över stortåns grundled och mot andra tån på grund av tryck. Trycksmärta förekommer på grund av trånga skor medan besvären avtar utan skor.

Status

Typiska statusfynd är:

  • lateral deviation av stortå med vinkling mot övriga tår
  • foten blir bredare på grund av medial deviation av första metatarsalbenet
  • pseudoexostos – medialt över grundleden ömmande uppdrivning, klavusbildning och rodnad
  • bursit kan förekomma i samband med pseudoexostos
  • omlottställning med hammartå av andra tån kan förekomma.

Avvikande gångmönster och stram muskulatur på baksidan av vad och lår kan förekomma.

Handläggning vid utredning

Diagnosen hallux valgus ställs i de flesta fall kliniskt. Om symtom och status talar för annan diagnos kan bilddiagnostik vara aktuell.

Undersökningar

Bilddiagnostik

Belastade röntgenbilder av fot i standardprojektioner (frontal och sida) rekommenderas alltid vid remiss till kirurg eller vid misstanke om annan diagnos [R] [R].

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling utgörs i första hand av egenvård och smärtlindring.

Om patienten fortfarande har smärta trots egenvård bör patienten remitteras till fysioterapeut och ortopedteknisk mottagning för bedömning.

Vid kvarstående, påtagliga besvär bör patienten röntgas inför remiss till ortoped för ställningstagande till kirurgi.

Egenvård

Patienten bör använda stadiga skor, som är rymliga och breda över framfoten [R][R][R][R] samt träna enligt Träningsprogram egenvård.

Bilaga 1 – Skoråd

Bilaga 2 – Träningsprogram egenvård

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

Vid uttalad smärta kan smärtlindring övervägas med följande läkemedel:

  • paracetamol
  • COX-hämmare. 

Dessa kan intas var för sig eller vid behov kombineras.

Fysioterapi

Vid mild och moderat hallux valgus finns möjlighet att lindra smärta och motverka progress av stortåns felställning [R][R][R] genom att:

  • stärka fotens intrinsic muskulatur [R][R]
  • träna stortåns flexormuskel samt stortåns abduktor muskel
  • träna planpositionering av foten och balans
  • stärka fotledens muskulatur, tibialis posterior och peroneus longus
  • töja vad- och hamstringsmuskulatur samt fotens extensorer.[R]

Se över gångmönster för optimal stegavveckling. Inkludera muskelkedjan från höft till fot. Görs både med och utan skor [R][R].

Bilaga 2 – Träningsprogram egenvård

Kirurgisk behandling

Ställningstagande till kirurgisk behandling, inklusive eventuell operation, bör utföras av ortoped med dokumenterat fördjupad kompetens inom fot- och fotledskirurgi.

När kirurgisk behandling är aktuell genomförs oftast osteotomier i kombination med mjukdelskirurgi för att räta ut leden och minska bredden på framfoten. Artrodes kan i vissa fall bli aktuellt. [R][R][R][R][R][R][R][R][R][R][R][R]

Uppföljning

Innehållet gäller för Västmanland

Huvudprincipen är att den kliniska uppföljningen följer behandlingsansvaret.

Komplikationer

Följande postoperativa komplikationer kan förekomma [R]:

  • sårinfektion
  • osteit
  • nervpåverkan
  • stelhet i MTP-leden efter osteotomi eller mjukdelskirurgi
  • pseudartros
  • felaktigt ställd stortå efter artrodes
  • recidiv av felställning
  • caput nekros.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Innehållet gäller för Västmanland

Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.

Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående