Hepatit B
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Initiera smittskyddsåtgärder om tillämpligt, för mer information vg se Sjukdomar A-Ö.
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Utreder kliniskt misstänkta fall med epidemiologisk bakgrund och blodprover inklusive serologi
- Informerar om förhållningsregler exempelvis med smittskyddsblad
- Skriver smittskyddsanmälan via www.sminet.se
- Påbörjar smittspårning.
- Ombesörjer remiss till infektionskliniken
Specialicerad vård
- Infektionskliniken utreder, behandlar och följer upp akuta fall av Hepatit B
- Infektionskliniken utreder kroniska fall av Hepatit B och tar ställning till eventuell behandling
- Infektionsjouren ger vid behov stöd och råd till primärvården vid frågor avseende smittsamhet, serologisvar, förhållningsregler mm
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet. Denna ska märkas som ”akut” när patienten remitteras in till akutmottagningen. Vid bekräftad akut hepatit B meddela infektionsjouren att patienten är på väg via telefon.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Telefonkonsultation
Telefonkonsultation med infektionsklinikens primärjour via sjukhusets växel. Efter kl 16:30 sök infektionsklinkens bakjour.
Remissindikationer
- Bekräftad eller hög misstanke om akut hepatit B
- Konstaterad kronisk Hepatit B på serologin
Remissinnehåll
- Missbruk tidigare/pågående
- Tidigare/nuvarande sjukdomar
- Tolkbehov samt att smittskyddsanmälan är gjord
- Labbsvar, HBV-serologi
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Hepatit B är vanligt förekommande i världen med cirka 300 miljoner bärare. Högsta frekvensen finns i Afrika söder om Sahara och i Sydostasien. I Sverige finns kroniska hepatitbärare främst bland personer från endemiska länder.
Orsaker
Hepatit B orsakas av virus med följande smittvägar:
- sexuell kontakt
- blodburen smitta
- mor – barn (hög risk för kroniskt bärarskap)
- inokulation (via tatuering, piercing eller intravenös injektion av drog).
Inkubationstiden är två till sex månader, vanligen cirka tre månader.
Utredning
Symtom
Akut hepatit B
Drygt 50 % av vuxna med akut hepatit B har en symtomgivande infektion. Bland barn är andelen med symtom lägre.
Vanliga symtom är:
- illamående
- buksmärta
- matleda
- led- och muskelvärk
- trötthet.
Fulminant hepatit B
Fulminant hepatit B ger ofta allmänpåverkan, trötthet och slöhet samt leversvikt med förhöjt PK-INR och risk för leverkoma.
Kronisk hepatit B
Patienten är oftast symtomfri länge. Sent i förloppet kan komplikationer och symtom på skrumplever, leversvikt eller levercancer utvecklas.
Anamnes
Identifiera riskfaktorer för smitta. Nedan följer faktorer som kan påverka sjukdomsförloppet negativt:
- annan kronisk virussjukdom som till exempel hepatit C, hepatit D eller hiv
- kraftig övervikt
- immunsuppression
- hög alkoholkonsumtion.
Status
Statusfynd som kan förekomma är:
- Det är vanligt med normalt status, särskilt vid kronisk hepatit B.
- Vid kronisk hepatit B kan fynd förknippade med leversvikt uppkomma, exempelvis ascites och spider nevi.
- Ömhet under höger arcus kan förekomma vid akut hepatit B.
- Vid ikterus (gulsot) ses gula ögonvitor och gul hud, urinen blir ofta mörk och avföringen ljus.
Handläggning vid utredning
Tänk på detta:
- Ta blodprov på alla patienter med misstänkt hepatit B.
- Erbjud test för hepatit B till patienter med högriskbeteende för blodsmitta och sexuell smitta samt till alla patienter från högendemiska områden, läs mer på Riskländer avseende hepatit B — Folkhälsomyndigheten.
- All undersökning, provtagning och behandling vid hepatit B är kostnadsfri för patienten.
- Akut hepatit B och kronisk hepatit med positivt HBeAg innebär hög smittsamhet och kräver snabb handläggning.
- Kronisk HBeAg-negativ hepatit B är mindre brådskande.
Smittskydd
Hepatit B är allmänfarlig och anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Den som ordinerat provet är behandlande läkare fram till att ansvaret tydligt övertagits av annan läkare. Detta innebär ansvar för att:
- Ge information till patienten om sjukdomen och ge förhållningsregler muntligt och skriftligt, till exempel om personens skyldighet att informera om blodsmitta vid sjukvårdskontakt. Använd gärna Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad, informationsblad och rekommendationer för läkare och patienter (flerspråkigt)
- Säkerställa att smittspårning påbörjas, antingen via egen enhet eller via remiss till särskild enhet enligt regionala rutiner.
- Skriva klinisk smittskyddsanmälan iSmiNet, elektronisk anmälan av smittsamma sjukdomar
Smittspårning innebär provtagning av dem som kan ha utsatts för smitta eller kan ha smittat patienten, och vaccination av dem som saknar immunitet (sexualpartners, familjemedlemmar och personer som delat injektionsverktyg). Utförande är beroende av regionala förutsättningar. Använd gärna Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad, informationsblad och rekommendationer för läkare och patienter (flerspråkigt).
Provtagningar
Vid misstanke om hepatit B, om patienten är från högendemiska områden eller har högriskbeteende för blodsmitta och sexuell smitta ska hepatitserologi och kontroll av leverfunktion utföras.
Diagnoskriterier
Diagnoskriterier:
- Diagnosen ställs vid påvisande av HBsAg.
- Vid akut hepatit B är HBsAg och anti-HBc IgM positivt (i tidigt skede av akut hepatit B kan IgM vara negativt).
- Vid kronisk hepatit är HBsAg och anti-HBc IgG positivt, men anti-HBc IgM negativt. Sjukdomsduration ska överstiga sex månader.
- När HBeAg är positivt tyder det på höga virusnivåer och hög smittsamhet vid både akut och kronisk hepatit B.
Kompletterande prover tas på specialistklinik.
Behandling
Handläggning vid behandling
Handläggning vid behandling:
- Akut och kronisk hepatit B utreds vidare och behandlas via specialiserad vård.
- Utläkning av akut hepatit B sker hos mer än 95 % av immunkompetenta vuxna personer.
- Kronisk hepatit B leder till ökad risk för leverskada och hepatocellulär cancer. En del av patienterna kommer att erbjudas läkemedelsbehandling för att minska risken för leverskada och smittsamhet.
Förebyggande åtgärder
Till patienter som injicerar droger ges kontaktuppgifter till verksamhet som erbjuder sprututbyte, för att minska risken för annan blodsmitta.
Postexpositionsprofylax
Profylax ska helst erbjudas inom 24 timmar efter exponering till icke-immun person, till exempel efter sticktillbud eller efter oskyddad sexuell kontakt med person med känd hepatit B. Profylax bör ges även om det gått mer än 24 timmar, upp till en vecka efter inträffad exponering, och är alltid kostnadsfri. Den kan ges som snabbvaccination med hepatitvaccin dag 0, 7, 21 samt efter sex till tolv månader. Den som upptäcker behovet har ansvaret för att utföra det själv eller att komma överens med specialistklinik om utförandet. Hepatit B immunoglobin kan övervägas i vissa fall.
Vaccination
Alla regioner erbjuder vaccination mot hepatit B till nyfödda barn. Även många barn födda i andra länder är vaccinerade men komplettering kan bli aktuell.
Patientnära personal i hälso- och sjukvård bör erbjudas vaccination.
Vaccination kan vara aktuellt i samband med utlandsresa eller om man tillhör en riskgrupp, till exempel personer som injicerar droger eller män som har sex med män.
Läkemedelsbehandling
Huvudprincipen är att läkemedelsförskrivning följer behandlingsansvaret dvs den instans som håller i behandling och uppföljningen av patientens tillstånd är också den som förnyar recepten för detta tillstånd. Primärvården ansvarar för recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. Behandlingsplan ska finnas för beroendeframkallande lm enligt mall i Cosmic.
Uppföljning
Uppföljning sker inom specialiserad vård. Som regel ska patienter med hepatit B remitteras till infektionsklinik, där också patienter med kronisk hepatit B brukar kontrolleras. För att bekräfta utläkning krävs ett blodprov där HBsAg är negativt.
Infektionskliniken följer upp alla patienter med konstaterad Hepatit B
Komplikationer
Enstaka fall av akut hepatit B utvecklar fulminant infektion med akut leversvikt.
Kronisk hepatit B leder till ökad risk för leverskada och levercancer, varför regelbundna kontroller på infektionsklinik är viktigt.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Det kan vara aktuellt med sjukskrivning vid akut hepatit B men mycket sällan vid kronisk infektion.
Leversjukdomar, gallvägs- och pankreassjukdomar - FMK (socialstyrelsen.se)
Kvalitetsuppföljning
Patienter som går på specialistklinik följs i kvalitetsregistret InfCare hepatit.