Höftledsartros
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Remissrutiner
Röntgenremiss
Utfärdas av fysioterapeut/sjukgymnast eller läkare för att utesluta annan allvarlig sjukdom som orsak till smärta och funktionsnedsättning.
Obs! Röntgensvar ska finnas tillgängligt inför remiss till ortopedklinik.
Ortopedremiss
Utfärdas av fysioterapeut/sjukgymnast eller läkare vid otillräcklig effekt av grund- och tilläggsbehandling. Patienten ska vara positiv till operation och ha medicinska förutsättningar. Obs! Patienter med grav felställning, uttalad instabilitet eller benförlust, med risk för snabb progress och sämre slutresultat behöver inte genomgå fullständig grundbehandling med utvärderad artrosskola före ortopedremiss.
Remissindikationer
Otillräcklig effekt av grund- och tilläggsbehandling, svår smärta med betydande funktionsinskränkning samt betydande röntgenologiska artrosförändringar.
Om läkare inte är remittent så ska läkare på vårdcentral konsulteras om patienten har andra komplicerande sjukdomar eller hög ålder som gör att operabilitet behöver bedömas.
Patienten ska vara rökfri och ha BMI < 40 för att vara aktuell för en protesoperation.
Remissinnehåll
- Diagnosförslag med tydlig frågeställning
- Genomförd behandling samt utvärdering av grund- och tilläggsbeandling
- Smärta, vilovärk, funktionsnivå och eventuellt hälsorelaterad livskvalitet
- Information om utförd röntgen
(datum och utförande enhet ska anges). - Ledstatus med rörlighet och instabilitetsinformation
- Intakt hud över led och hud i övrigt
(Sår på andra ställen utgör oftast ingen kontraindikation för operation men bör vara känt och om möjligt åtgärdas inför operation) - Tidigare ledingrepp eller operationer
- Aktuell läkemedelslista uppdaterad i journal
- Relevanta tillstånd och sjukdomar samt hur dessa är optimerade
- Aktuell vikt och BMI.
- Aktuellt blodtryck, inte äldre än 6 månader, ska vara angivet i mätvärden
- Information om patienten är intresserad av proteskirurgi
Omfattning av kunskapsstödet
Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp
Andra relaterade kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Definition
Artros karaktäriseras av ledsmärta, rörelseinskränkning och strukturella förändringar i ledbrosk, ledens mjukdelar samt i lednära skelett. Sjukdomen ger symtom i form av smärta, igångsättningssvårigheter, nedsatt rörlighet, muskelsvaghet och stelhet.
Förekomst
Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och drabbar oftast knäled, följt av hand- och höftled.
Riskfaktorer
- Ledskada
- Ålder över 45 år
- Övervikt
- Hereditet
- Felställning och ensidig långvarig ledbelastning
Samsjuklighet
Personer med artros har ökad samsjuklighet jämfört med den övriga befolkningen.
Utredning
Patient som söker primärvård för höftbesvär ska i första hand hänvisas till sjukgymnast/fysioterapeut för bedömning och klinisk diagnos.
Symtom
Typiska symtom är:
- belastningsrelaterad smärta i ljumske, på utsidan av höften eller utstrålning ner mot knät
- igångsättningssmärta under de första minuterna när patienten reser sig och börjar gå
- morgonstelhet och stelhet efter vila som går över inom 30 min när patienten kommit igång
- nedsatt funktion - svårigheter att gå eller att ta på strumpor
- mekaniska besvär - upphakning och eller låsning som kan begränsa gångförmåga
- i senare skede har patienten även vilosmärta, nattlig värk och hälta.
Typiskt för artros är smygande debut med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall. När patienten söker sjukvård har besvären ofta tilltagit.
Status
Typiska statusfynd är:
- ändrat gångmönster och eventuellt hälta
- inskränkt rörelseomfång och smärta vid passiv inåtrotation, abduktion och flexion
- låsningar och upphakningar kan förekomma
- benlängdsskillnad kan förekomma.
Handläggning vid utredning
Diagnosen ställs kliniskt efter en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status.[R]
Kartlägg patientens levnadsvanor som matvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholbruk. Beräkning av BMI bör ingå.
Sambandet mellan graden av ledförändring och symtom är svagt. Därför är det viktigt att låta patientens symtom styra vidare handläggning.
Röntgenundersökning kan bli aktuell vid övervägande om differentialdiagnos, vid atypiska besvär eller inför remiss till ortopedisk bedömning.
Undersökningar
Bilddiagnostik
Standardundersökning är slätröntgen i de fall röntgen är indicerat.
Radiologiska fynd som talar för artros är
- ledspringesänkning
- osteofyter
- ökad sklerosering och cystbildning i subkondrala benet.
Differentialdiagnoser
- Trokantertendinit
- Piriformissyndrom
- Smärta i höften orsakad av ryggproblem
- Trauma
- Reumatoid artrit
- Artriter som septisk artrit och reaktiv artrit
- Osteonekros
- Osteokondrit
- Tumör
Observera att radiologiska fynd som talar för artros inte utesluter differentialdiagnoser.
Behandling
Handläggning vid behandling
Grundbehandling bör anpassas individuellt och innebär utbildning och stöd samt råd kring fysisk aktivitet. Vid otillräcklig effekt ges tilläggsbehandling i form av exempelvis smärtlindrande behandling, hjälpmedelsutprovning, samtalsstöd samt anpassning av arbetsplats eller arbetsuppgifter.
Vid fortsatt svåra besvär trots behandling enligt behandlingspyramiden kan kirurgi vara aktuellt. Det förutsätter att patienten genomfört artrosskola samt röntgats.
Kirurgi kan vara aktuellt vid:
- oacceptabel smärta trots analgetika
- uttalad smärta i vila samt nattetid
- svår funktionsinskränkning (behov av sjukskrivning)
- kvarstående besvär trots grundbehandling.
Egenvård
Ge råd om
- individanpassad träning
- viktkontroll vid behov
- smärthantering
- hälsosamma levnadsvanor.
Rekommenderade behandlingar
Fysioterapi
Fysioterapeuter erbjuder rådgivning kring fysisk aktivitet och handledd och individanpassad träning. Syftet är att stärka muskulaturen kring den drabbade leden. Träningen inriktas på styrka, kondition och balans och kan förskrivas som fysisk aktivitet på recept (FaR).
Störst symtomlindring ses när patienten tränar, tillgodogör sig information om sjukdomen och, vid behov, minskar i vikt. Effekten är jämförbar med smärtstillande läkemedel. Träningen ger därutöver effekt på den fysiska funktionen.
Behandlingen bör följas upp och eventuellt justeras eller kompletteras till exempel med utprovning av hjälpmedel.
Träningen bör genomföras över tid och fortgå som optimering inför eller efter eventuell kirurgisk behandling.
Utbildning och stöd
Utbildning och stöd kan ske individuellt eller i grupp, exempelvis via en artrosskola. Utbildningen syftar till att öka patientens delaktighet och kunskap och inkluderar bland annat:
- träning, ergonomi och smärthantering
- levnadsvanor som matvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholbruk
- vid behov stöd för viktminskning.
Rådgivning och stöd bör följas upp inom tre månader och eventuellt kompletteras.
Läkemedelsbehandling
Vid uttalat smärta kan smärtlindring övervägas
- COX-hämmare
- Paracetamol
Långvariga besvär kan behöva behandlas som långvarig nociceptiv smärta.
Kortisoninjektioner ska inte ges, behandlingen saknar effekt eller ger endast kortvarig smärtlindring.
Kirurgisk behandling
När kirurgisk behandling är indicerad genomförs höftledsplastik.
Uppföljning
Postoperativt flöde slutenvård/primärvård
Om patienten får problem eller frågor relaterat till operationen ska opererande enhet kontaktas.
Agrafftagning med sårkontroll sker vanligtvis i primärvården, 2 veckor postoperativt, patienten beställer själv tid.
Uppföljning hos sjukgymnast/fysioterapeut i primärvården sker 6 veckor postoperativt om inte opererande enhet bedömt annat.
Remiss skickas till önskad rehabenhet enligt överenskommelse med patienten.
Komplikationer
Vid sårläkningsproblem/misstänkt infektion ska den opererande kliniken kontaktas omedelbart. I undantagsfall kan annan ortopedisk enhet kontaktas.
Detta följer rekommendationer från PRISS (ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas).
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Smärtlindring, sjukskrivning och eventuell blodproppsförebyggande behandling administreras via opererande enhet de första 3 månaderna efter operationen.
Kvalitetsuppföljning
Indikatorer för uppföljning
Kvalitetsregister
Registrering sker i Svenska artrosregistret före artrosskolans start och vid
3-månadersuppföljning. Sjukgymnast/fysioterapeut ansvarar i regel för att registreringen blir gjord.