Huvud- och halscancer
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Primär bedömning av tillstånd som ger symtom enligt nedan.
Specialiserad vård
- ÖNH-mottagningen i Västerås bedömer alla SVF remisser.
- Vid knöl på halsen av oklar genes ska ingen ultraljudsundersökning utföras inför remittering eftersom ultraljudsundersökning (inklusive thyroidea) kan göras på ÖNH-kliniken. SVF-remiss skickas således direkt till ÖNH-kliniken för utredning.
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet. Använd mall för SVF.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Telefonkonsultation
ÖNH-konsult söks via växeln.
Remissindikationer
Förtydligande ang. knöl i huvud-halsområdet:
- Alla patologiska resistenser på halsen, med duration mer än 2-3 veckor skall snarast remitteras till ÖNH-kliniken för utredning.
- Som patologisk resistens räknas; palpabel knöl 1,5 cm i storlek eller större med duration över 2-3 veckor.
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå.
Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Remiss för utredning
I detta vårdförlopp kan inte välgrundad misstanke fastställas i primärvården.
Innan remiss skickas till öron-, näsa- och halsklinik (ÖNH) för utredning, beakta att patienten önskar, har nytta av och klarar av utredningen. Beslutet ska fattas i samråd med patienten och eventuellt närstående om patienten önskar det.
Remissen ska innehålla telefonnummer till patienten och inremitterande för att möjliggöra snabb kontakt.
Den som remitterar till utredning ska informera patienten om att det finns anledning att göra fler undersökningar, för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer.
Omfattning av kunskapsstödet
Standardiserat vårdförlopp vid cancer
Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke.
Det standardiserade vårdförloppet gäller för patienter över 18 år.
Handläggning utanför standardiserat vårdförlopp
Huvud- och halscancer förekommer även hos barn och tonåringar, vanligast i spottkörtel och nasofarynx, men handläggs då utanför SVF. Kontakta i stället närmaste barnklinik och/eller barnonkologiska klinik redan samma dag för skyndsam vidare utredning.
Patienter som behandlats för huvud- och halscancer och får återfall (recidiv) under pågående uppföljning ska utredas utanför SVF. Däremot ska ett nytt SVF startas för de patienter som får återfall efter avslutad uppföljning eller som får nya primärtumörer, second primaries, som uppkommer under uppföljningen av den första huvud- och halscancerdiagnosen.
Om hälsotillståndet
Huvud- och halscancer är ett samlingsbegrepp för tumörer i läpp, munhåla, svalg, struphuvud, näsa och bihålor, spottkörtlar samt lymfkörtelmetastas på halsen med okänd primärtumör.
Förekomst
Varje år diagnostiseras cirka 1600 patienter med huvud- och halscancer. Cirka 90 procent av patienterna får kurativt inriktad behandling.
Riskfaktorer
- Tobak
- Alkohol
- Alkohol och rökning i kombination
- Dålig munhälsa
- Högrisk-HPV (humant papillomvirus)
- Andra riskfaktorer (damm från ädelträd, joniserande strålning)
- Premaligna förändringar (leukoplaki, erytroplaki)
Utredning
Symtom
Symtom som ger misstanke
Nedanstående symtom hos vuxna individer ska föranleda misstanke, om inte anamnes eller status ger en annan förklaring, till exempel pågående infektion:
- förstorad lymfkörtel eller knuta på halsen utan infektion eller annan förklaring
- synlig eller palpabel tumör i näsa, munhåla eller svalg
- sår i munhåla, på tunga eller läppar som inte läker (> 3 veckor)
- knuta i spottkörtel
- heshet sedan mer än 3 veckor utan förbättring eller annan förklaring
- sväljbesvär eller klumpkänsla med smärta upp mot öronen
- ensidig nytillkommen nästäppa som inte växlar sida
- återkommande blodig sekretion från näsan utan infektion eller annan förklaring
- ensidiga obehag eller smärta i halsen utan infektion eller annan förklaring
- ensidig serös mediaotit (otosalpingit) utan infektion eller annan förklaring.
Symtom hos barn och unga
- Knöl i spottkörtel hos barn under 10 år.
- Ensidig serös mediaotit hos tonåringar utan kronisk öronsjukdom.
Anamnes
- Aktuella symtom
- Riskfaktorer
Status
- Allmäntillstånd
- Öron-näsa-hals-status inklusive palpation av perifera lymfkörtelstationer inom huvud- och halsregionen
Handläggning vid utredning
Handläggning vid misstanke
Vid symtom som ger misstanke, skicka omgående remiss för fortsatt utredning inom ramen för SVF, om inte anamnes och status ger misstanke om annan diagnos.
Vid osäkerhet ska ÖNH-kliniken kontaktas för konsultation.
I detta vårdförlopp kan inte välgrundad misstanke fastställas i primärvården.
Fortsatt handläggning
Symtom hos barn och unga bör utredas inom specialiserad vård (inte inom ramen för SVF).
Nytillkommen knuta i sköldkörteln tillhör inte SVF huvud-halscancer, utan SVF sköldkörtelcancer.
Komplikationer
Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.
Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.