Hypokalemi
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Primär utredning av hypokalemi
Specialiserad vård
- Akutmottagning – bedömning och behandling i vissa fall.
- Endokrinologmottagning – utredning i vissa fall.
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Telefonkonsultation
Endokrinologkonsult nås kontorstid kl 11:30-12:00 och 13:00-15:00 via växeln 021-17 30 00.
Remissindikationer
Remissindikation akutmottagning
Patient med kaliumvärde under 3.0 mmol/L i kombination med nytillkomna EKG-förändringar eller pågående arytmi och allmänpåverkan med till exempel andningssvårigheter.
Remissindikation endokrinologmottagning
- Utredning vid oklar diagnos eller etiologi, framförallt om misstanke om Cushings sjukdom och primär hyperaldosteronism.
- Fördjupad utredning vid upprepade eller svårbehandlade hypokalemiska tillstånd och om man vid basal utredning inte kan fastställa orsak till hypokalemin.
Remissinnehåll
Resultat av genomgången utredning.
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Om hälsotillståndet
Definition
- Lindrig hypokalemi – kalium 3,1–3,4 mmol/L
- Måttlig hypokalemi – kalium 2,6–3,0 mmol/L
- Svår hypokalemi – kalium ≤ 2,5 mmol/L
Förekomst
Hypokalemi är en av de vanligaste elektrolytrubbningarna och förekommer hos > 20 % av alla patienter som vårdas på sjukhus och hos 10–42 % av patienter som behandlas med diuretika.
Orsaker
Hypokalemi kan uppstå på grund av förlust (extrarenala eller renala), förflyttning från blodbana in i celler eller otillräckligt intag. Diuretika och gastrointestinala förluster är de vanligaste bakomliggande orsakerna.
Extrarenala förluster
- diarrér (laxantia, celiaki, ventrikelsond, kort tarm, cytostatika, endokrint aktiv tumör)
- upprepade kräkningar
- kroniskt alkoholmissbruk
- svettning eller förlust vid brännskada.
Renala förluster
- diuretika
- njur- eller urologisk sjukdom
- primär eller sekundär aldosteronism
- hyperkortisolism (Cushings sjukdom)
- pseudoaldosteronism (lakrits)
- kronisk limsniffning (toluenintoxikation).
Förflyttning från blodbana till cell
- läkemedel (insulin, beta-2-stimulerare, vissa psykofarmaka, calciumantagonist, steroid)
- hypomagnesiemi
- tyreotoxikos
- xantiner (i kaffe, te)
- efter fysisk träning
- droger (amfetamin, kokain, syntetiska cannabinoider)
- hypotermi
- alkalos (eller snabb korrigering av acidos) eller metabol överbelastning efter svält
- ärftliga jonkanalssjukdomar.
Lågt intag
Ovanligt, endast vid uttalad svält.
Utredning
Symtom
Symtom på lindrig hypokalemi
- Ospecifika eller inga symtom
- Ökad risk för hjärtarytmier hos patient med hjärtsjukdom eller digitalis
Symtom på måttlig hypokalemi
- generell svaghet, trötthet, apati, muskelvärk
- stor arytmirisk
- Illamående och gastrointestinala besvär (förstoppning, subileus/ileus).
Symtom på svår hypokalemi
- uttalad muskelsvaghet, muskelnekros, tilltagande paralys
- livshotande arytmier och andningssvårigheter.
Anamnes
- kartläggning av kost- och avföringsvanor
- läkemedel inklusive kosttillskott och naturläkemedel
- övriga symtom och orsaker.
Status
- allmäntillstånd – dehydrering, cushingoid eller tyreotoxisk bild
- blodtryck
- hjärta – arytmi
- EKG – arytmi, minskad amplitud, breddökad eller inverterad T-våg, U-våg, ST-sänkning.
Handläggning vid utredning
- Vid måttlig till svår hypokalemi eller lindrig hypokalemi med EKG-förändringar rekommenderas akut bedömning via specialiserad vård.
- Vid högt blodtryck och samtidig hypokalemi bör aldosteronism samt hyperkortisolism övervägas.
Provtagningar
Kontrollera nytt kalium, njurfunktion samt prover för utredning av bakomliggande orsaker utifrån anamnes och status. Ta helst prover utan stas, för att undvika hemolys.
Vid misstanke om endokrin sjukdom kontrollera morgonkortisol (Cushings), aldosteron/reninkvot (hyperaldosteronism).
Behandling
Handläggning vid behandling
- Identifiera och behandla orsaken om möjligt, för att förhindra och förebygga ytterligare hypokalemi.
- Se över patientens läkemedel.
- Byt från icke-kaliumsparande till kaliumsparande diuretika eller till diuretika med tillsatt kalium.
- Intag av kaliumrik föda (som banan) kan förebygga hypokalemi, men räcker inte för att ersätta stora underskott.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
- Kalium kan ges peroralt som kaliumklorid eller kaliumcitrat. Risk för hyperkalemi bör beaktas.
- Magnesium kan övervägas, främst vid orsak som diarré, diuretika eller alkoholmissbruk.
Huvudprincipen är att läkemedelsförskrivning följer behandlingsansvaret dvs den instans som håller i behandling och uppföljningen av patientens tillstånd är också den som förnyar recepten för detta tillstånd. Primärvården ansvarar för recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. Behandlingsplan ska finnas för beroendeframkallande lm enligt mall i Cosmic.
Uppföljning
- Följ kalium tills värdet normaliserats.
- Hos patient med kvarstående kaliumsubstitution bör kalium kontrolleras regelbundet.