Influensa
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Initiera smittskyddsåtgärder om tillämpligt, för mer information vg se Sjukdomar A-Ö.
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Primärvården handlägger okomplicerade influensafall.
Specialiserad vård
Patienter med påverkade vitalparametrar och misstanke om allvarlig komplikation till influensa remitteras till akutmottagning.
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Incidensen av influensa i Sverige varierar årligen och är vanligen runt 5–10 %. Epidemier sker under vinterhalvåret. Influensa är en av de vanligaste direkta och indirekta dödsorsakerna i Sverige. Dödligheten är svår att beräkna men ökar med åldern och majoriteten av de som dör är över 65 år.
Orsaker
Det finns två virus som orsakar typiska influensasymtom: influensa A och B. Dessa bär varierande ytantigen vilka immunförsvaret reagerar på och influensavaccinet riktas mot. Influensa A har många olika subtyper av ytantigenerna (H och N), exempelvis A(H1N1) och A(H3N2). Influensa B har endast två linjetyper benämnda B/Victoria och B/Yamagata.
Viruset finns främst i svalg och övre luftvägar och sprids som aerosol, dropp- eller kontaktsmitta. Torr och kall luft underlättar spridningen. Smittsamheten är störst från dagen före symtomdebut och under feberperioden. Inkubationstiden är kort, 1–3 dygn.
Riskfaktorer
Vuxna och barn över 6 månader med något av följande tillstånd tillhör en riskgrupp och har en ökad risk att drabbas av allvarlig sjukdom vid influensa:
- ålder över 65 år
- graviditet, framför allt i andra och tredje trimestern
- nyförlösta kvinnor upp till två veckor postpartum
- kronisk hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke
- kronisk lungsjukdom som KOL och svår eller instabil astma
- tillstånd med försämrad hostkraft och sekretstagnation, såsom neuromuskulära sjukdomar och flerfunktionshinder
- diabetes mellitus typ 1 och 2
- kronisk lever- eller njursvikt
- extrem fetma (BMI > 40)
- kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling, inklusive Downs syndrom.
Utredning
Symtom
Till symtomen hör plötslig debut av:
- hög feber och frossa
- värk i muskler och huvud
- kraftig sjukdomskänsla
- torrhosta
- smärta bakom bröstbenet
- halsont och heshet
- kräkningar och diarré, vanligare hos barn.
Anamnes
Notera särskilt följande:
- kroniska sjukdomar
- graviditet
- immunsuppressiv behandling.
Status
Notera särskilt följande:
- allmäntillstånd – temperatur, vakenhet, konfusion
- hjärta – puls, blodtryck
- lungor – andningsfrekvens, saturation, auskultationsfynd.
Provtagningar
Influensa i primärvård är framför allt en klinisk diagnos där aktuell epidemiologi starkt bidrar. Diagnostik med PCR från luftvägarna, oftast nasofarynx, rekommenderas när resultatet har betydelse för den kliniska handläggningen. Dessutom vid misstanke om smittspridning i slutenvård eller indexfall på särskilda boenden och vid sjukhusinläggning av patienter med influensaliknande symtom.
Differentialdiagnoser
Några möjliga differentialdiagnoser är
- covid-19
- sepsis
- bakteriell lunginflammation
- andra övre luftvägsinfektioner.
Behandling
Förebyggande åtgärder
Lämpliga förebyggande åtgärder är
- noggrann handhygien
- att hosta och nysa i armvecket eller i papper som sedan kastas
- att vara hemma vid sjukdom
- årlig vaccination till individer i riskgrupp – vaccinet anpassas inför varje influensasäsong och skyddseffekten varierar men är i genomsnitt cirka 60 % och avtar efter några månader
- antivirala läkemedel som profylax till individer i riskgrupp efter exponering, till exempel vid smitta i samma hushåll eller på ett särskilt boende (se nedan under rubriken Läkemedelsbehandling).
Egenvård
Ge råd om
- vila
- rikligt med dryck
- febernedsättande läkemedel.
Rekommenderade behandlingar
Lokala behandlingsrekommendationer
Kom ihåg att påminna patienten att pausa ev ACE-/ARB-hämmare under några dagar om risk för dehydrering föreligger.
Läkemedelsbehandling
Patienter med svår influensa eller risk att utveckla svår influensa bör erbjudas antiviral behandling eller profylax oberoende av vaccinationsstatus. Ju tidigare behandlingen ges desto bättre effekt. Om ett barn bedöms vara aktuellt för antiviral behandling eller profylax, konsultera barnläkare.
Tre substanser är godkända i Sverige för behandling och profylax av influensa: oseltamivir, zanamivir och baloxavir. Regionala rekommendationer bör följas.
Oseltamivir tablett kan ges till vuxna och barn från 13 år i doseringen 75 mg x 2 i 5 dagar. Doseringen av oseltamivir bör anpassas vid nedsatt njurfunktion.
Zanamivir inhalation kan ges till vuxna och barn från 5 år i doseringen 10 mg x 2 i 5 dagar.
Baloxavir tablett kan ges till vuxna och barn från 12 år som engångsdos, 40 mg x 1 till personer under 80 kg och 80 mg x 1 till personer som väger 80 kg eller mer.
Huvudprincipen är att läkemedelsförskrivning följer behandlingsansvaret dvs den instans som håller i behandling och uppföljningen av patientens tillstånd är också den som förnyar recepten för detta tillstånd. Primärvården ansvarar för recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. Behandlingsplan ska finnas för beroendeframkallande lm enligt mall i Cosmic.
Komplikationer
Snabbt progredierande diffus viruspneumonit är ovanligt men har dålig prognos och debuterar tidigt i förloppet hos vem som helst med influensa.
Pålagring av bakteriell pneumoni är vanligt. Det debuterar ofta efter flera dagars sjukdom och kan vid influensa orsakas även av mer ovanliga luftvägsbakterier som Staphylococcus aureus och gramnegativa bakterier. Därför rekommenderas sputumodling och antibiotika med bredare spektrum.
Försvårad hjärtsvikt och akut koronart syndrom är vanliga komplikationer, främst hos patienter med hjärt-kärlsjukdom.
Hos barn förekommer sekundärt akut mediaotit och viruskrupp.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Arbetsförmågan bedöms individuellt. Vid arbete inom vård och omsorg bör smittrisken beaktas och individen bör avstå från arbete minst fem dagar från symtomdebut eller tills feberfrihet.
Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.
Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.