KOL-exacerbation
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Akut omhändertagande av patienter vid lindrig-måttlig KOL-exacerbation sker på vederbörande vårdcentral eller på jourcentralen kvällar och helger.
Om patienten söker jourcentralen ska astma/KOL-sjuksköterska på vb vårdcentral meddelas via kort remiss för uppföljning inom 4-6 veckor.
Patienter som följs på lungmottagningen vänder sig dit i första hand dagtid. Om dessa patienter behandlats inom primärvården ska Lungmottagningens astma/KOL ssk meddelas via meddelande i Cosmic: KOL-exacerbation.
Specialiserad vård
Vid svår exacerbation söker man eller remitteras till akut-mottagningen för behandling och ev. Inläggning på vårdavdelning.
Uppföljning efter vård på akut-mottagning/vårdavdelning:
Meddelande skickas från akut-mottagning eller avdelning till sjuksköterska på Lungmottagningen via meddelande: KOL-exacerbation i Cosmic. Sjuksköterska på Lungmottagningen följer upp patienten per telefon efter ca 14 dagar. Sjuksköterska skickar sedan remiss till ansvarig vårdcentral för fortsatt uppföljning med besök inom 4-6veckor. Patienter som följs på Lungmottagningen erbjuds besök där.
Om behov finns kan patient som inte följs på Lungmottagningen erbjudas ett besök till sjuksköterska på Lungmottagningen för bl.a. CAT, mMRC, inhalationer, compliance, fysisk aktivitet och nutrition.
Alternativt kan läkare på akut-mottagningen eller vårdande avdelning skicka remiss direkt till ansvarig vårdcentral om patienten följs där.
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Telefonkonsultation
Lungkonsulten söks via växeln vardagar 09.30-11.30.
Remissindikationer
Remiss till akutmottagningen:
- Kvarstående allmänpåverkan trots behandling med inhalationer, kortison och ev. Antibiotika.
- KOL-exacerbation med desaturation under 88-89% trots initierad akutbehandling.
Remiss till Lungmottagningen:
- Vid upprepade exacerbationer.
Omfattning av kunskapsstödet
Detta kunskapsstöd gäller akut handläggning vid KOL-exacerbation.
Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp
Andra relaterade kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Definition
En exacerbation av KOL definieras som en akut försämring inom två veckor med ökade luftvägssymtom, såsom dyspné, hosta och ökad slemproduktion. Symtomen ska vara värre än den normala variationen från dag till dag och kräver intensifierad behandling.
Vissa patienter drabbas aldrig av exacerbationer, medan andra drabbas ofta. Om det inträffar två eller fler exacerbationer per år talar man om frekventa exacerbationer.
Vanligaste orsaken till försämring av KOL är akut exacerbation.
Orsaker
Akut KOL-exacerbation orsakas i två tredjedelar av fallen av en infektion. Virus och bakterier är ungefär lika vanliga och dubbelinfektion förekommer ofta:
- virus – särskilt rhinovirus
- bakterier – särskilt Haemophilus influenzae, Streptococcus pneumoniae, Moraxella catarrhalis och Pseudomonas aeruginosa
- övriga orsaker – till exempel luftföroreningar.
Utredning
Symtom
En exacerbation karakteriseras av minst två av tre nedanstående symtom:
- nytillkomna missfärgade upphostningar (sputum eller slem)
- ökad mängd upphostningar
- ökad dyspné.
Svårighetsgradering av KOL-exacerbation
En klinisk bedömning av samtliga faktorer och övriga intryck krävs i varje enskilt fall.
Status
Utöver parametrar i tabell 1 bedöm följande:
- kroppstemperatur
- lungor – ronki, rassel, förlängt expirium
- blodtryck
- syresättning – cyanos.
Handläggningen styrs av svårighetsgrad utifrån fynd i status.
Provtagningar
Överväg att ta följande prover vid utredningen:
- CRP vid misstanke om pneumoni (normalt värde utesluter inte bakteriell infektion)
- sputumodling vid upprepade infektioner eller terapisvikt.
Undersökningar
Radiologi
Följande röntgenundersökningar kan vara aktuella:
- lungröntgen – vid misstanke om pneumoni, pneumothorax, pleuravätska
- datortomografi – vid misstanke om annan diagnos.
Differentialdiagnoser
Andra orsaker till patientens symtom:
- hjärtsvikt
- akut kranskärlssjukdom
- pneumothorax
- lungemboli
- akut arytmi
- pneumoni
- sepsis.
Flera av ovanstående tillstånd kan uppstå av eller i samband med en KOL-exacerbation. Svår infektion som sepsis eller pneumoni kan vara svår att skilja från svår KOL-exacerbation.
Behandling
Läkemedelsbehandling
Huvudprincipen är att läkemedelsförskrivning följer behandlingsansvaret dvs den instans som håller i behandling och uppföljningen av patientens tillstånd är också den som förnyar recepten för detta tillstånd. Primärvården ansvarar för recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. Behandlingsplan ska finnas för beroendeframkallande lm enligt mall i Cosmic.
Medicininstruktioner - instruktionsfilmer för läkemedel
Remiss till Hälsocenter kan erbjudas för rökavvänjning.
Handläggning vid behandling
Behandla exacerbation baserat på symtomens svårighetsgrad:
- Vid lindrig till medelsvår exacerbation – ge akut behandling och ordinera fortsatt behandling i hemmet om detta bedöms vara patientsäkert.
- Vid svår till livshotande exacerbation – larma ambulans och ge akut behandling.
Symtom talande för bakomliggande bakteriell infektion är:
- missfärgning av sputum
- ökad mängd sputum eller ökad dyspné.
Behandlingsval
Akutbehandling
Vid akut behandling är det viktigt att tänka på att:
- kontinuerligt följa andningsfrekvens, hjärtfrekvens och saturation
- vid otillräckligt svar på akutbehandling – skicka patienten akut till sjukhus.
Syrgas
Behandla akut andningssvikt med syrgas:
- vid hypoxi ges syrgas för att eftersträva 88–92 % i saturation
- normalt räcker 1 till max 2 liter per minut
- beakta risken för koldioxidretention.
Luftrörsvidgande
Spray och spacer anses lika bra som nebulisator och har andra fördelar. En fördel är att de kan användas i hemmet samt minskar risk för virussmitta via aerosol.
Luftrörsvidgande är en del av akutbehandlingen. Behandla enligt följande:
- I första hand behandling i spacer med något av dessa, eller båda preparat:
- Salbutamolspray 0,1 mg/dos, 4–10 separata doser. Effekt av salbutamol kan bedömas snabbt och dosen kan upprepas var 20:e minut under sammanlagt en timme.
- Ipratropiumspray 20 µg/dos, 4 separata doser:
- Ta minst 5 andetag per dos.
- Ipratropiumspray har långsammare effekt och kan bedömas efter cirka 45 minuter. Effekten kan vara svag om patienten redan står på långverkande antikolinergika (LAMA).
- I andra hand behandling i nebulisator. Läkemedlen kan kombineras och inhalationen kan upprepas efter 30–45 minuter:
- salbutamol 2,5–5 mg
- iptratropium 0,5 mg.
Subakut behandling
Steroider
Behandla med steroider:
- Prednisolon 25–30 mg (5–6 tabletter á 5 mg) eller betametason 3 mg (6 tabletter á 0,5 mg):
- Dosering en gång per dag, helst på morgonen. Behandlingstid 5 dagar.
- Behövs ej vid lindrig exacerbation.
Antibiotika
Ge endast antibiotika vid misstanke på bakteriell infektion, det vill säga vid:
- missfärgat sputum
- ökad mängd sputum eller ökad dyspné.
Ge i första hand:
- amoxicillin 750 mg x 3 i 5–7 dagar
- doxycyklin 200 mg x 1 i 3 dygn, sedan 100 mg x 1 i 4 dygn.
Ge i andra hand (till exempel vid allergi eller tidigare resistens på odling):
- amoxicillin/klavulansyra 875/125mg x 3 i 5–7 dagar
- sulfametoxazol/trimetoprim 800/160 mg x 2 i 5–7 dagar.
Överväg sputumodling, framför allt vid upprepade exacerbationer eller terapisvikt. Behandla enligt odlingssvar vid terapisvikt.
Vård i hemmet
Efter akut behandling ta ställning till om patienten fortsatt kan behandlas i hemmet. Exacerbation av KOL är förenlig med påtagligt ökad mortalitet, framför allt i kardiovaskulär komplikation som kan kräva inneliggande vård.
Om patienten fortsatt ska behandlas i hemmet tänk på följande:
- Skicka med skriftlig behandlingsplan.
- Ordinera bronkvidgare upp till åtta gånger dagligen.
- Ordinera steroider och eventuellt antibiotika.
- Remittera eller hänvisa till fysioterapi för behandling med PEP (positive expiratory pressure) samt konditions- och styrketräning.
- Instruera om när och hur patienten ska söka akut vård.
- Planera för avstämning dagen efter för att kontrollera att patienten blir bättre.
- Planera för klinisk uppföljning inom sex veckor.
Uppföljning
Uppföljningen kan ske hos läkare eller KOL-sjuksköterska och bör äga rum inom sex veckor efter exacerbationen. Vid besöket bör följande åtgärder genomföras:
- bedömning av symtom
- optimering av underhållsbehandling med behandlingsplan för egenvård
- utvärdering av läkemedelsbiverkan, inhalationsteknik och behandlingsföljsamhet.
Vid behov:
- remiss till fysioterapeut
- remiss till arbetsterapeut
- hjälp till rökstopp
- remiss till dietist.
Klinisk uppföljning
Hur: Telefon och/eller besök.
När: Inom 4-6 veckor på vårdcentral eller lungmottagning. Ev. Telefon ca 2 veckor.
Vem: Astma/KOL ssk på vårdcentral eller Lungmottagning. Vid behov även läkarbesök.
Komplikationer
En exacerbation är en mycket allvarlig händelse med starkt negativ inverkan på prognosen. Exacerbationer medför bland annat försämrad livskvalitet, snabbare försämring av lungfunktionen och ökad risk för förtida död. Inte minst ökar risken för framtida exacerbationer och patienten kan därmed hamna i en negativ spiral.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Vid exacerbationer kan patienten behöva sjukskrivning även i tidiga stadier av KOL. Detta då den sammantagna sänkningen av funktionsförmågan kan bli betydande.
För mer information: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen
Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.
Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Socialstyrelsens riktlinjer:
Nationella riktlinjer: astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), Socialstyrelsen
Läkemedelsverkets rekommendationer:
Behandling av KOL-exacerbation, Läkemedelsboken
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) – behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket