Kostbehandling vid matallergi

Kliniska kunskapsstöd

Omfattning av kunskapsstödet

Kunskapsstödet innehåller fördjupad information om matallergi och är tänkt som stöd till dietister och annan legitimerad vårdpersonal vid rådgivning kring kostbehandling.

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp

Matallergi, IgE-förmedlad – 1177 för vårdpersonal

Andra relaterade kunskapsstöd

IgE-förmedlad matallergi, barn

IgE-förmedlad matallergi, vuxna

Icke- IgE-förmedlad matallergi och annan matöverkänslighet

Ohälsosamma matavanor

Bakgrund

Sjukdomsförlopp

Vid diagnostiserad IgE-förmedlad matallergi är kostbehandling den grundläggande behandlingen (1). Det livsmedel som orsakar reaktion ska uteslutas för att uppnå symtomfrihet.

Vid allergi mot vissa livsmedel ingår även rådgivning om ersättningsprodukter/livsmedel i behandlingen för att tillgodose behov av energi- och näringsämnen. För barn är det särskilt viktigt att tillgodose behov för tillväxt.

Många personer med matallergi upplever oro kring eventuella reaktioner och kontaminering av livsmedel. Med hjälp av nutritionsbehandling och utbildning kan patient och vårdnadshavare känna sig tryggare.

Om hälsotillståndet

En del födoämnesallergier är mest förekommande under barndomen, medan andra är vanligare i vuxen ålder. Vissa allergier avtar under uppväxten, medan sådana som utvecklas i vuxen ålder, kan vara bestående.

Mer om allergispecifik toleransutveckling finns i de kliniska kunskapsstöden IgE-förmedlad matallergi, vuxna – 1177 för vårdpersonal och IgE-förmedlad matallergi, barn – 1177 för vårdpersonal som finns under rubriken Andra relaterade kunskapsstöd.

Behandling

Handläggning vid behandling

Personer med matallergi ska få möjlighet att få nutritionsbehandling genom kontakt med legitimerad dietist.

Vid behandling bör dietisten basera sina råd på läkarens fastställda diagnos. Dietisten kan delta i utredningen vid behov av elimination. Vid behandling ger dietisten råd anpassade efter diagnos och patientens individuella känslighet för allergenet. Nutritionsbehandlingen bör följas upp för att mäta effekten.

I utredningen bör det tydligt framgå om patienten har en primär (“äkta”) eller sekundär allergi (korsallergi) mot ett livsmedel eftersom det kan påverka behandlingen. Skillnaden mellan primär- och sekundär allergi beskrivs mer i de andra kliniska kunskapsstöden IgE-förmedlad matallergi, vuxna – 1177 för vårdpersonal och IgE-förmedlad matallergi, barn – 1177 för vårdpersonal som finns under rubriken Andra relaterade kunskapsstöd.

Vissa allergier kan växa bort medan andra kvarstår, därför kan behandlingen som innebär att undvika livsmedel vara antingen temporär eller livslång. Den individuella känsligheten påverkar hur strikt patienten behöver undvika livsmedlet.

Behandlingsmål

Följande mål gäller för kostbehandling vid matallergi:

Patienten ska bli symtomfri men i vissa fall kan endast reducerade symtom uppnås via kostbehandlingen.
Kosten ska ge adekvat energi och näring samt vara praktiskt tillämpbar, varierad och smakmässigt acceptabel.
Patient eller vårdnadshavare ska känna trygghet gällande kost och uteslutning av livsmedel.

Efter genomgången nutritionsbehandling ska patient eller vårdnadshavare ha följande färdigheter:

Förståelse för hur ingrediensförteckningar ska granskas och vikten av att alltid granska dem.
Vara medvetna om behovet av att fråga om innehållet i maten på skolan, restauranger och liknande.
Känna trygghet kring att inte utesluta livsmedel i onödan.
Ha kunskap om vilka näringsmässiga konsekvenser det kan innebära att utesluta olika livsmedel.
Ha kännedom om vilka näringsämnen som kan behöva ersättas genom behandling med olika ersättningsprodukter/livsmedel.
Ha kännedom om faktabaserade källor om matallergi, exempelvis Livsmedelsverket och 1177.

Kostbehandling i praktiken

Vid kostbehandling bör patient och/eller vårdnadshavare få hjälp med tolkning och betydelse av ingrediensförteckningar, för att kunna utesluta det de inte tål. Patienten bör även få information utifrån att olika livsmedel kan kontamineras (förorenas med allergen). Rådgivning om kontamination behöver anpassas utifrån individens känslighet.

Råden bör vara individanpassade och uppdaterade enligt gällande Livsmedelsverkets rekommendationer och regelverk om livsmedel. Mer information finns på Livsmedelsverket under rubriken Allergimärkning. Dietistens utredning och behandling bör följa processen enligt NCPRO.

Kostbehandling vid respektive diagnosticerad allergi

Mjölk

Mjölk och alla produkter med mjölkprotein (kasein och vassle) måste uteslutas vid konstaterad mjölkallergi. Även produkter framställda av mjölk som ost, smör, grädde och yoghurt ska uteslutas.

Vid toleransutveckling brukar mindre mängder mjölk i upphettat livsmedel tolereras först. Det finns riktlinjer för hur återintroduktion bör ske, mer information finns hos barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin.

Patient eller vårdnadshavare bör vara extra uppmärksam på att mjölkprotein förekommer i många sammansatta rätter.

Mjölkprotein finns till exempel i:

vissa margariner
glass
färdigrätter
såser
välling och gröt
kakor och godis
ghee (klarnat smör).

Det är viktigt att patienten eller vårdnadshavaren har kunskap om skillnad mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans eftersom dessa kan blandas ihop.

Mjölkprotein kan benämnas både som mjölk, kasein och vassle i ingrediensförteckningen. Det bör ändå stå mjölk efter kasein och vassle.

Produkter märkta vegan kan vara märkta med “Kan innehålla spår av mjölk”. Det finns incidenter rapporterade där de med mjölkproteinallergi har reagerat på veganmärkta chokladprodukter.

Ersättningsprodukter vid mjölkproteinallergi

Mjölkprodukter är en viktig källa till energi, protein, vissa vitaminer (B12 och D) och mineraler (främst kalcium). Behovet av energi behöver bedömas individuellt. Näringsämnen behöver tillgodoses med likvärdiga, ofta berikade ersättningsprodukter.

Mjölkprodukter bör ersättas enligt följande:

Spädbarn som inte får bröstmjölk ska förskrivas höggradigt hydrolyserad modersmjölksersättning. Vid fortsatta symtom kan aminosyrabaserad ersättning övervägas. För spädbarn som får bröstmjölk behöver mamman sällan utesluta komjölksprotein men det kan i sällsynta fall övervägas.
För barn med mjölkproteinallergi finns berikade ersättningsprodukter för gröt och välling med anpassat innehåll av järn.
Vuxna (och barn som inte får ersättning) bör välja växtbaserade alternativ i stället för mjölk, yoghurt och grädde. Produkterna bör vara berikade med vitamin D, B12 och kalcium samt bidra med motsvarande energi- och näringsinnehåll. Ekologiska alternativ är inte berikade med kalcium och vit B12.
Undvik att ge barn under 6 år risbaserade produkter såsom riskakor och risdryck på grund av risk för innehåll av arsenik.

Mjölkprodukter från andra djur, till exempel får, get, buffel, är inte ett alternativ vid komjölksallergi då proteinerna är snarlika komjölksprotein.

Ägg

Allergi mot ägg inkluderar både äggula och äggvita men det är vanligast med allergi mot proteiner i äggvita. Vid äggallergi bör patienten utesluta alla produkter där ägg, ägglysozym eller ovoalbumin finns med som ingrediens. Ägg förekommer ofta i bakverk, pajer, majonnäs, vissa pastaprodukter och chark.

Vid toleransutveckling brukar mindre mängder tillagat ägg tolereras först.

Märkningen ”Kan innehålla spår av ägg” är mindre vanligt förekommande jämfört med märkningen “Kan innehålla spår av mjölk”.

Ersättningsprodukter vid äggallergi

Ägg innehåller protein och vissa mineraler och är ofta en ingrediens i många sammansatta rätter. Kost utan ägg utgör ingen näringsmässig risk om kosten är väl sammansatt i övrigt.

För att uppnå önskad konsistens vid tillagning och bakning utan ägg kan det i vissa fall ersättas med:

bakpulver
bönvatten (aqua faba)
tofu
äggersättningspulver.

Jordnötter

Vid primär allergi måste alla produkter med jordnötter och jordnötssmör uteslutas. Var extra uppmärksam på godis, snacks och asiatiska maträtter.

De flesta personer med jordnötsallergi tål övriga baljväxter. Vissa personer är dock allergiska mot både jordnötter och någon/några baljväxter, och behöver då utesluta ytterligare baljväxter de inte tål. En individuell bedömning bör göras. Mer information om närbesläktade livsmedel och korsallergi finns på Livsmedelsverkets webbplats: Kunskapsunderlag -allergi och korsallergi.

Jordnötter är rika på energi och protein. Som alternativ kan mandel, nötter och fröer användas om personen behöver tillgodose energiintag. Vid hög känslighet bör man säkerställa att det ersättande livsmedlet inte är kontaminerat med jordnötter.

Soja och andra baljväxter

Vid allergi ska endast den baljväxt som ger symtom uteslutas.

Exempel på baljväxter utöver jordnötter är:

soja
linser
kikärtor
ärtor
bönor.

Sesamfrö och andra fröer

Uteslut de fröer där man konstaterat allergi. Notera att sesamfrö ofta används i asiatisk matlagning. Fröer finns ofta på och i bröd, i vissa snacks och kex samt i flingblandningar. Tahini som är en ingrediens i hummus är tillverkat av sesamfrön. Sesamolja kan innehålla en viss mängd sesamprotein och kan behöva undvikas.

Andra fröer som det finns fallrapporter kring är exempelvis vallmo, solros, chia och senapsfrö. Mer information gällande allergi mot fröer finns på Livsmedelsverkets webbplats: Kunskapsunderlag -allergi och korsallergi

Eftersom fröer äts i mindre volymer bidrar de sällan med en så stor andel energi eller näring att de behöver ersättas i kosten hos de med fröallergi. Vid en begränsad kost kan dock fröer ha en viktig betydelse för näringsintaget.

Både barn och vuxna kan äta hela linfrön i till exempel müsli, gröt, bröd och fröknäcke. Utöver detta bör barn undvika att äta hela linfrön. Vuxna kan äta 1–2 matskedar hela linfrön per dag.

Nötter

Patienten skall endast utesluta de nötter som konstaterat orsakar allergi hos individen. Allergi mot gruppen nötter bör inte bedömas som en enhetlig allergi. De olika nötterna tillhör olika botaniska släkten och innehåller olika allergena proteiner.

Några enstaka nötter är dock närbesläktade med varandra, till exempel:

cashewnöt och pistagenöt. En person med allergi mot cashewnöt kan behöva utesluta pistagenöt.
valnöt och pekannöt. En person med allergi mot valnöt kan behöva utesluta pekannöt.

Vete, korn, råg och havre

Uteslut de sädesslag där allergi har konstaterats. Vid veteallergi behöver endast vete uteslutas. I praktiken kan även råg och korn behöva uteslutas då de kan vara kontaminerade med vete.

Veteallergi kan orsaka ansträngningsutlöst anafylaxi och i dessa fall bör vete uteslutas 2–4 timmar före och efter fysisk ansträngning.

Celiaki (glutenintolerans) är en annan immunologisk sjukdom som förekommer hos barn och vuxna.

Mer information finns här:

Nutritionsbehandling vid celiaki.

Ersättningsprodukter vid allergi mot spannmål

Spannmål bidrar med energi, kolhydrater, folsyra, kostfibrer och vissa mineraler.

Alternativa livsmedel till spannmål är följande:

majs
hirs
teff
ris
durra
rotfrukter
örter (bovete, quinoa)
havre som odlats särskilt för att inte kontamineras med andra spannmål (specialodlad).

Fisk

Allergi mot fisk respektive skaldjur bör särskiljas. Vid allergi mot fisk brukar alla typer av fisk behöva exkluderas då proteingruppen parvalbumin finns i alla arter (till exempel laxfiskar, torskfiskar och plattfiskar).

Ersättningsprodukter vid allergi mot fisk

Det går vanligtvis bra att äta olika sorters skaldjur vid allergi mot fisk. Blötdjur (till exempel musslor, bläckfisk och ostron) brukar sällan korsreagera med skaldjur eller fisk och kan vara en alternativ proteinkälla vid fiskallergi.

Viss fisk, till exempel lax, makrill och sill är rika på fleromättade omega-3 fetter. Rapsolja innehåller fettsyror som är ett förstadium till omega-3 fetter, även valnötter och linfröolja innehåller omega-3 fett. Dessa oljor och nötter kan vara ett alternativ för att öka intag av omega-3 fett vid allergi mot fisk.

Skaldjur

Kräfta, krabba, räka, hummer och languster har liknande huvudprotein och de flesta reagerar därför på alla skaldjur. Det finns risk för att patienter med skaldjursallergi reagerar på ätliga insekter, till exempel mjölmask.

Ersättningsprodukter vid allergi mot skaldjur

Skaldjur kan vara en källa till protein, och mineraler till exempel jod, fosfor och selen. Det går vanligtvis bra att äta olika sorters fisk vid allergi mot skaldjur. Blötdjur (till exempel musslor, bläckfisk och ostron) brukar sällan korsreagera med skaldjur och kan vara en alternativ proteinkälla vid fisk- och skaldjursallergi.

Kött

Vid köttallergi orsakad av alfa-gal, som är den vanligaste köttallergin, måste alla köttslag av däggdjur (till exempel nöt, gris, lamm och viltkött) undvikas.

Även gelatin innehåller alfa-gal och kan ge symtom. Mjölk kan innehålla alfa-gal men behöver inte tas bort i ett första steg.

Ersättningsprodukter vid köttallergi

Kött är en källa till protein och vissa vitaminer som tiamin (B1) pyridoxin(B6), niacin och B12 samt mineraler som järn, zink och selen.
Fågelkött (inklusive struts), fisk och skaldjur går bra att äta.

Luftburen allergisk reaktion

Allvarliga allergiska reaktioner till följd av luftburen jordnötsexponering har inte vetenskapligt kunnat visas. Mer information finns hos Livsmedelsverkets Kunskapsunderlag -allergi och korsallergi.

Vid yrkesspecifik hantering av allergena livsmedel, det vill säga vid direkthantering av stora mängder livsmedel, har däremot svårare symtom som astma uppkommit. Ett exempel är ”Bakers asthma” som kan drabba bagare när de andas in mjöl.

Korsallergi vid björkpollenallergi samt andra typer av korsallergi

Sekundär allergi är detsamma som en korsallergi. Det innebär att en patient som är primärt allergisk mot till exempel björkpollen också kan reagera mot ett födoämne som innehåller samma proteintyp, till exempel hasselnöt och äpple.

Allergiska reaktioner mot vissa växtbaserade livsmedel till följd av björkpollensensibilisering förekommer och kan ge milda reaktioner begränsade till mun och svalg (OAS). De beror på att IgE-antikroppar mot björkpollen känner igen björkpollenlika proteinstrukturer som finns i olika ätbara växter som till exempel äpple, hasselnöt, valnöt och mandel. Mer information finns hos Livsmedelsverkets Kunskapsunderlag -allergi och korsallergi.

Ofta behöver inte personen utesluta de björkrelaterade livsmedlen helt utan kan äta den mängd som tolereras utan större besvär. Utanför pollensäsongen är besvären oftast milda. Vid björkpollenallergi är det viktigt att känna till att björkpollenlika allergen i ätbara växter förstörs vid upphettning och går därmed lättare att tolerera. Berätta för patienten att det ofta går bra att äta tillagat äpple, päron, plommon, körsbär med flera. Upphettade och små mängder av till exempel hasselnöt, mandel och valnöt brukar också tolereras.

Vissa patienter med björkpollenallergi kan reagera på sojaprotein i till exempel sojadryck när det finns flera olika samverkande faktorer (till exempel fysisk ansträngning, björkpollensäsong, infektioner) (5). Mer information finns i Kunskapsstöd IgE-förmedlad matallergi hos vuxna som finns under rubriken Andra relaterade kunskapsstöd.

Uppföljning

Nutritionsåtgärder bör följas upp och det är speciellt viktigt hos barn och vid multipla matallergier. Bedömning och åtgärd innefattar energi- och näringsinnehåll i kosten. Tillväxt hos barn och viktnedgång hos vuxna bör följas upp.

Om utredningen visar att ett livsmedel ska återintroduceras kan en dietist hjälpa till med introduktionsschema och föreslå mängder och lämpliga val för återintroduktion. Primärvården kan följa upp vid enklare återintroduktion (till exempel vid korsallergi) men vid risk för svåra reaktioner bör dessa patienter behandlas inom specialistvård.

I Socialstyrelsens riktlinjer om allergi lyfts vikten av att hälso- och sjukvården erbjuder regelbunden och strukturerad uppföljning vid allergi.

Komplikationer

Att upprätthålla god livskvalitet är en viktig del i kostbehandlingen. Studier pekar på att barn och ungdomar med matallergi upplever lägre livskvalitet (6).

Barn och ungdomar kan ha olika sätt att hantera sin matallergi vilket påverkar livskvalitet och symtom. Forskning visar att patienternas självförtroende att hantera matallergin kan förbättras genom att de som patienterna möter har tillgång till rätt kunskap (6).

Bristande följsamhet till behandling kan riskera att patienten reagerar på det livsmedlet som inte tolereras. Mer långsiktiga komplikationer kan innefatta försämrad tillväxt hos barn och att intag av näringsämnen inte motsvarar behovet.

Försäkringsmedicin och intyg

Verksamheter som till exempel skola, vård och omsorg är skyldiga att tillhandahålla mat till de som har allergi, celiaki och annan diagnostiserad överkänslighet mot mat, det Livsmedelsverket benämner som specialkost.

Intyg för medicinsk specialkost ska utfärdas av läkare som en del av kostbehandlingen. Intyget är viktigt för att individen ska få rätt mat i förskola, skola och omsorg.

Patientmedverkan och kommunikation

Egenvård

Kostbehandling innebär att patienten får patientutbildning och kunskap för att kunna undvika det hen inte tål och få information om lämpliga ersättningslivsmedel. I Socialstyrelsens riktlinjer om allergi lyfts stöd till egenvård som avgörande för att personer med allergi ska kunna hantera sin vardag och leva ett så gott liv som möjligt. För att stödet ska få effekt krävs att patienten verkligen förstår innehållet. Ett strukturerat stöd till egenvård innebär att hälso- och sjukvården systematiskt ger patienten de verktyg som behövs för att förstå sin sjukdom och ta ett aktivt ansvar för sin behandling.