Livmoderhalscancer
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Kvinnor som är folkbokförda i Sverige kallas till cellprovskontroll från 23 - 64 års ålder. Sista prov skall erbjudas efter 64 år fyllda och ålder vid sista screeningsprov kan variera mellan 64 - 70 år.
I Region Västmanland erbjuds kvinnor ≥ 30 år självprov.
Mellan 23 - 49 år erbjuds cellprov var 5:e år, därefter erbjuds cellprov var 7:e år.
Cellprovskontroll sker med HPV–analys och genotypning.
Gravida kvinnor ska provtas vid inskrivning på MVC om senaste provet är taget för 2,5 år sedan eller mer för att de inte ska bli kallade i sen graviditet.
Så kallad opportunistisk cellprovtagning, dvs provtagning utanför screening hos gynekologer, familjeläkare och barnmorskor bidrar med att höja täckningsgraden för den gynekologiska cellprovskontrollen. Genom att upptäcka och behandla precancerösa förändringar kan livmoderhalscancer förebyggas. I Sverige har den organiserade screeningen som infördes på 60-talet resulterat i drygt 60 % minskning av incidensen av livmoderhalscancer, vilket visar på vikten av denna organisation.
Primärvård
Organiserad cellprovtagning:
Sker hos barnmorska i primärvården enl ovan. Kallelsesystemet för detta ansvarar Patologkliniken för. Eventuella patologiska provsvar går direkt till Kvinnokliniken som kallar pat för vidare utredning. Vid benignt provsvar får patienten brev direkt från Patologkliniken.
Undantag från kallelseintervall enl ovan är de kvinnor som behandlats pga HSIL/AIS. Dessa följs med cellprovtagning hos barnmorska var 3:e år oavsett ålder (dvs även efter 60års ålder). De kallas från särskild så kallad ”Kontrolfil efter behandlingen”.
Opportunistisk cellprovtagning hos familjeläkare eller barnmorska på vårdcentral: Rekommenderas hos kvinnor som inte har tagit cellprov inom screeningintervall som genomgår gynekologisk undersökning av annan anledning.
Använd screeningsremiss i HKS (länk under Uthopp i Cosmic).
Indicerad cellprovtagning:
Vid mellanblödningar eller samlagsblödningar kan det vara indicerat att ta ett cellprov men tänk även på infektion, malignitet eller hormonförändringar. Vid indicerad provtagning använd cytologiremiss i Cosmic. Ta som regel dubbelanalys, analys för både HPV och cytologi.
Vid indicerad provtagning ansvarar provtagare för provsvar och besked till patienten!! Remittera till gynekolog om det är svårbedömt.
Undvik cellprovtagning hos:
Kvinnor som har deltagit regelbundet i i gynekologisk cellprovskontroll tidigare i livet och har haft normala cellprover. Tveksamt värde av fler kontroller eftersom de har liten risk att utveckla cellförändringar.
Kvinnor som tidigare genomgått total hysterektomi på benign indikation, dvs ej pga dysplasi (dvs i vaginaltoppen).
Kvinnor under 23 år utan symptom (ex postkoital blödning remitteras till KK).
Specialiserad vård
- Handläggning av samtliga avvikelser vid cellprovstagning (cellprover tagna inom HKS omriktas automatiskt till KK, indicerade cellprover tagna via cytologiremiss i Cosmic ansvarar provtagare för remittering till KK)
- Utredning av misstänkt livmoderhalscancer vid gynekologisk undersökning enligt SVF
- Utredning av samlagsblödningar
Remissrutiner
Remiss för utredning
Innan remiss skickas till gynekolog för utredning, beakta att patienten önskar, har nytta av och klarar av utredningen. Beslutet ska fattas i samråd med patienten och eventuellt närstående om patienten önskar det.
Remissen ska innehålla screeninghistorik (om tillgängligt).
Remissen ska även innehålla telefonnummer till patienten och inremitterande för att möjliggöra snabb kontakt.
Den som remitterar till utredning ska informera patienten om att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer.
Omfattning av kunskapsstödet
Standardiserat vårdförlopp vid cancer
Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.
Det standardiserade vårdförloppet gäller för livmoderhalscancer.
Handläggning utanför standardiserat vårdförlopp
Vid misstanke om malignitet hos barn och ungdomar under 18 år ska inte ett SVF startas. Kontakta i stället närmaste barnklinik och/eller barnonkologiska klinik redan samma dag för skyndsam vidare utredning.
Personer som diagnostiseras med dysplasi utreds inom screeningprogrammet och omfattas inte av standardiserat vårdförlopp.
Patienter som behandlats för livmoderhalscancer och får återfall (recidiv) under pågående uppföljning ska utredas utanför SVF. Däremot ska ett nytt SVF startas för de patienter som får återfall efter avslutad uppföljning.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Varje år diagnostiseras 450–550 patienter i Sverige med livmoderhalscancer. Livmoderhalscancer utgör 1,9 % av all cancer hos kvinnor i Sverige och medelåldern vid insjuknande är cirka 50 år med stor spridning mellan åldrarna.
Prognos
Femårsöverlevnaden är cirka 73 % med stor spridning beroende på stadium vid diagnos.
Riskfaktorer
Persisterande infektion med onkogent humant papillomvirus (HPV).
Utredning
Symtom
Symtom som ska föranleda misstanke om livmoderhalscancer är
- upprepade kontaktblödningar där annan orsak uteslutits (t.ex. mellanblödning vid preventivmedel eller infektion)
- postmenopausal blödning (> 12 månader efter menopaus)
- upprepade blödningar under graviditet utan obstetrisk orsak
- ihållande, vattniga flytningar
- uni- eller bilateral hydronefros utan annan rimlig förklaring
- bilddiagnostiskt fynd talande för livmoderhalscancer
- synliga förändringar på livmoderhalsen som föranleder misstanke om cancer.
Anamnes
Ta anamnes enligt följande:
- allmän anamnes
- gynekologisk anamnes
- följsamhet till screeningprogrammet. Tid för det senaste gynekologiska cellprovet.
Status
Ta status enligt följande:
- allmäntillstånd
- överväg gynekologisk undersökning.
Handläggning vid utredning
Handläggning vid misstanke
Vid symtom som ger misstanke, skicka omgående remiss för fortsatt utredning inom ramen för SVF, om inte anamnes och status ger misstanke om annan diagnos.
Välgrundad misstanke kan endast uppkomma efter fortsatt utredning av gynekolog.
Differentialdiagnoser
Möjliga differentialdiagnoser till livmoderhalscancer kan vara
- annan malignitet som endometriecancer, urinblåsecancer, rektumcancer, lymfom, sarkom eller melanom
- infektioner
- kondylom.
Komplikationer
Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.
Nationellt vårdprogram akut onkologi, Regionala cancercentrum i samverkan
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.
Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.