Kliniska kunskapsstöd

Lumbago-ischias

Visa innehåll för:Primärvård

Lumbago-ischias

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Innehållet gäller för Västmanland
Primärvård

Vid behov snabb kontakt med fysioterapeut för rådgivning och träning samt ergonomisk rådgivning hos arbetsterapeut. Biopsykosocial kartläggning bör göras tidigt i förloppet för att kunna identifiera riskfaktorer för att utveckla långvarig smärta.

Vid misstanke om diskbråck, det vill säga ischiassmärtor som följer ett dermatom samt besvär av sådan art och intensitet att det är handikappande och patienten önskar diskutera en operation bör remiss till MR skrivas efter 4–6 veckors rehabilitering utan förbättring. Invänta annars 3–6 månader då de flesta spontan läker inom den tiden.

MR ska alltid vara utförd innan remiss till ortoped. Överväg alltid tidig MR om anamnes på tidigare malignitet eller vid samtidig förekomst av allmänpåverkan i form av feber, matleda och viktnedgång.

Specialiserad vård

Vid osäkerhet i bedömning i första hand telefonkontakt med ortopedklinikens konsultläkare för diskussion angående eventuell remissindikation. Operation eller diskussion kring operation. Postoperativ kontroll görs av fysioterapeut 2 veckor efter operationen, därefter finns möjlighet till telefonkontakt sex veckor efter operation. Diskbråckspatienter kan ofta utremitteras till primärvården efter cirka 6 veckor. Övrig rehabilitering/sjukskrivning på patient med specifik ryggdiagnos där operation inte är aktuell av olika skäl sköts fortsatt av primärvården.

Ca två veckor efter det första besöket hos ortopedens fysioterapeut hålls ryggkonferens där beslut tas om patienten ska sättas upp för läkarbesök. När ortopedläkare träffat patienten och tagit beslut om att patienten ska vidare utredas eller opereras tas behandling- och sjukskrivningsansvaret över. Efter ryggkonferensen ska delsvar eller slutsvar på remissen skickas till inremitterande. Delsvar i de fall patienten ska gå vidare till läkarbesök – då skickas slutsvaret först efter läkarbesöket.  

Remissrutiner

Innehållet gäller för Västmanland
Cosmic
  • Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
  • Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Remissinnehåll
Telefonkonsultation

Sök konsultläkare ortopedkliniken via växel.

Remissindikationer

Vid misstanke om allvarlig bakomliggande sjukdom.

Om MR visar stenos eller nervrotspåverkan och dessa fynd överensstämmer med klinik – remiss till ortopedklinik.

I de sällsynta fall där patienten av något skäl kräver anestesi för att klara av att genomföra MR ska remiss skickas direkt till ortopeden som då tar ställning till MR undersökning och ombesörjer att den utförs.

Till akutmottagningen om:

  • Påverkan på blåsa, sfinkterpåverkan eller snabb progress - remiss till akutmottagningen för ställningstagande för akut MR. 
  • Akut ryggtrauma med neurologiska symtom - skickas direkt utan att passera röntgen.
  • Ryggsmärtor som patienten inte "står ut" med och där vanliga analgetika inte hjälper.
Återremittering

Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå.

Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.

Om hälsotillståndet

Lumbago-ischias (ländryggssmärta med utstrålning) utgör omkring 15 procent av all ländryggssmärta.

Ländryggssmärta utan utstrålning kallas lumbago.

Förekomst

Lumbago-ischias förekommer oftast i åldern 30–50 år. Det är vanligare bland kvinnor än bland män.

Orsaker

Diskbråck är den vanligaste orsaken till lumbago-ischias. Diskbråck utvecklas när degenerativa förändringar leder till minskning av diskens höjd samt buktning och bråckbildning. Ett diskbråck påverkar nervrötterna genom inflammatoriska processer och mekaniskt tryck.

Riskfaktorer

  • Hereditet
  • Övervikt, rökning, fysisk inaktivitet
  • Tunga lyft i kombination med vridning av bålen
  • Helkroppsvibrationer
  • Spondylolys

Utredning

Symtom

Typiska symtom vid lumbago-ischias:

  • debuterar mest akut, ofta efter tungt arbete
  • smärta som förvärras av ökat buktryck (hosta eller nysning)
  • känselbortfall, pareser, domningar och parestesier speciellt i underbenet ner till tårna
  • ökade symtom vid sittande och framåtböjning 
  • minskade symtom av att gå och att ligga plant på rygg med benen böjda i 90°.

Anamnes

  • Tidigare cancersjukdom
  • Nedsatt allmäntillstånd eller viktförlust
  • Tidigare trauma
  • Strukturell deformitet i ryggraden
  • Systemisk steroidbehandling
  • Droger
  • Psykisk sjukdom och psykosocial situation

Röda flaggor

  • Successivt ökande, konstant svår värk och nattlig värk
  • Förändrade eller nytillkomna ryggsymtom
  • Längre duration än 2–3 månader
  • Nydebuterad ryggsmärta före 18 och efter 55 års ålder
  • Misstanke om infektion eller inflammatorisk ryggsjukdom
  • Nytillkommen svårighet att kontrollera tarm eller blåsa
  • Nytillkommen nedsatt känsel på insidan av låren ändtarmen eller könsorganen
  • Plötsligt påkommen sexuell dysfunktion

Status

Typiska fynd vid lumbago-ischias:

  • smärtskolios
  • generellt nedsatt rörlighet i ryggen
  • palpationsömhet i nedre delen av ländryggen
  • positiv Lasègues test (straight leg raise) är starkt korrelerad till diagnosen, särskilt korsad Lasègue
  • nedsatt motorisk kraft att gå på häl (L5-rot) eller stå på tå (S1-rot)
  • neurologiskt bortfall ger sensorisk eller motorisk påverkan relaterad till nervrotens nivå.

Kontrollera även att puls i ljumskarna och distalt är normala.

Undersök höftlederna, nedsatt rörlighet kan tyda på höftledssjukdom.

Statusfynd relaterat till nervrot L4-S1

StatusfyndNervrot L4Nervrot L5Nervrot S1
Myotom (nedsatt förmåga)Quadriceps (knäextension)Extensor hallucis longus (stortåextension)Gastrocnemius (Plantarflexion av fot)
Dermatom (smärta, känselbortfall)Lårets framsida, underbenets fram- och insidaUtsida lår, utsida, framsida underben, fotryggenLårets och underbenets baksida, utsida av foten
Reflex (försvagad)Patellar-Achilles
StatusfyndNervrot L4Nervrot L5Nervrot S1
Myotom (nedsatt förmåga)Quadriceps (knäextension)Extensor hallucis longus (stortåextension)Gastrocnemius (Plantarflexion av fot)
Dermatom (smärta, känselbortfall)Lårets framsida, underbenets fram- och insidaUtsida lår, utsida, framsida underben, fotryggenLårets och underbenets baksida, utsida av foten
Reflex (försvagad)Patellar-Achilles

Alarmerande statusfynd

Följande fynd kan tala för cauda equina-syndrom:

  • Påverkan av sakrala nervsegmenten med så kallad ridbyxeanestesi samt nedsatt till upphävd plantar stortåextension och plantar flexion
  • Nedsatt eller obefintlig sfinktertonus
  • Nytillkommen inkontinens eller blåsretention

Handläggning vid utredning

  • Diagnosen ställs utifrån en fokuserad anamnes, typiska symtom och status. Om dessa talar starkt för lumbalt diskbråck behövs ingen ytterligare utredning initialt.
  • För att identifiera fortsatt utredningsbehov är det viktig att lyssna på och samtala med patienten om smärtans orsak, konsekvenser och förlopp.
  • Vid röda flaggor utred misstänkt bakomliggande orsak genom provtagning, bilddiagnostik och vid behov akut bedömning inom specialiserad vård.
  • Akut bedömning av ortoped rekommenderas vid alarmerande statusfynd som kan tala för lumbosakral nervinklämning (cauda equina-syndrom).

Provtagningar

Laboratorieprover

Överväg Hb, SR, CRP, leukocyter och urinsticka, samt eventuellt andra prover för att utesluta differentialdiagnoser.

Undersökningar

Bilddiagnostik

MR utan kontrast kan övervägas vid oklar diagnos eller röda flaggor.

Observera att bilddiagnostiska förändringar sällan korrelerar till lumbalt diskbråck.

Differentialdiagnoser

Andra sjukdomar i ryggraden kan vara differentialdiagnoser:

  • disksjukdomar såsom diskdegeneration eller diskbråck
  • lumbal spinal stenos
  • metastas, tumör
  • spondylodiskit, spondylolistes
  • facettledsartros
  • osteoporos med kotkompression
  • inflammatoriska ryggsjukdomar såsom ankyloserande spondylit (Mb Bechterew) och psoriasis artrit
  • fraktur.

Även sjukdomar utanför ryggraden kan vara differentialdiagnoser:

  • aortaaneurysm
  • sjukdomar i bukhålan såsom gallsten, njursten, pyelonefrit, tarmvred, ulcussjukdom
  • sjukdomar i bäcken såsom prostatit, endometrios, ovarialsjukdomar.

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Behandlingen utgörs av en kombination av egenvård, läkemedelsbehandling och tidigt omhändertagande av fysioterapeut utifrån patientens behov.
  • Informera patienten om att prognosen vid lumbago-ischias oftast är god.
  • Vid långvarig smärta, gör en smärtanalys och överväg multimodal behandling.
  • Kognitiv beteendeterapi kan ha god effekt vid kronisk lumbago-ischias.
  • Kirurgi kan vara aktuellt vid bestående, svåra symtom under längre än 2–3 månader.

Egenvård

Ge råd om att

  • fortsätta vara rörlig
  • vara fysiskt aktiv, exempelvis ta korta promenader flera gånger dagligen
  • undvika sittande och framåtböjning
  • vila liggande i ryggläge med höft och knä böjt i 90° på fast underlag
  • pröva värme i det akuta skedet.

Behandlingsval

Fysioterapi

  • Individuellt anpassad träning
  • MDT (Mc Kenzie-bedömning och övningar)
  • Manuell terapi som manipulation, mobilisering och massage

TENS eller akupunktur kan provas om effekten av läkemedel är bristfällig och besvären pågått under längre tid.

Ultraljud och laserterapi har tveksam effekt.

Multimodal rehabilitering

Multimodal rehabilitering kännetecknas av en kombination av fysiologiska, medicinska, psykologiska och sociala insatser. Rehabiliteringen utförs av ett team bestående av till exempel läkare, fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog, kurator och sjuksköterska och pågår vanligtvis under flera veckor.

Läkemedelsbehandling

Innehållet gäller för Västmanland

Huvudprincipen är att läkemedelsförskrivning följer behandlingsansvaret dvs den instans som håller i behandling och uppföljningen av patientens tillstånd är också den som förnyar recepten för detta tillstånd. Primärvården ansvarar för recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. Behandlingsplan ska finnas för beroendeframkallande lm enligt mall i Cosmic.

Följande läkemedel kan användas och kombineras vid smärtbehandling:

  • COX-hämmare
  • paracetamol
  • vid svåra ryggbesvär: kortvarig behandling med opioder (7–14 dagar).

Långvariga besvär kan behöva behandlas som långvarig neuropatisk smärta.

Observera att all insättning av läkemedel ska individanpassas och följas upp.

Kirurgisk behandling

När kirurgisk behandling är aktuell utförs diskektomi, antingen som mikrokirurgi eller i öppen kirurgi.

Uppföljning

Överväg alltid differentialdiagnoser vid atypiska symtom, utebliven förbättring eller vid försämring.

Innehållet gäller för Västmanland

Följer behandlingsansvaret.

Komplikationer

Lumbago-ischias kan leda till:

  • kroniska ländryggssmärtor
  • lumbal spinal stenos
  • cauda equina-syndrom.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Återgång i arbete trots kvarstående besvär förbättrar ofta prognosen på längre sikt.

Innehållet gäller för Västmanland

Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.

Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.

Ca två veckor efter det första besöket hos ortopedens fysioterapeut hålls ryggkonferens där beslut tas om patienten ska sättas upp för läkarbesök. När ortopedläkare träffat patienten och tagit beslut om att patienten ska vidare utredas eller opereras tas behandling- och sjukskrivningsansvaret över.

Efter ryggkonferensen ska delsvar eller slutsvar på remissen skickas till inremitterande. Delsvar i de fall patienten ska gå vidare till läkarbesök – då skickas slutsvaret först efter läkarbesöket.

Kvalitetsuppföljning

Överväg alltid differentialdiagnoser vid atypiska symtom, utebliven förbättring eller vid försämring.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående