Lumbal spinal stenos
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Vid behov, snabb kontakt med fysioterapeut för rådgivning och träning samt ergonomisk rådgivning hos arbetsterapeut.
Vid misstanke om spinal stenos med svåra smärtor och minskad gångförmåga under minst 8–12 veckor, där förbättring inte skett av aktiv fysioterapibehandling och där patienten önskar diskutera en operation genomförs MR. MR ska alltid vara utförd innan remiss till ortoped.
Vid påverkan på urinblåsans funktion eller snabb progress – remiss till ortopedakuten för ställningstagande för akut MR. Överväg alltid tidig MR om anamnes på tidigare malignitet eller vid samtidig förekomst av allmänpåverkan i form av feber, matleda och viktnedgång. Om MR visar stenos eller nervrotspåverkan och dessa fynd överensstämmer med klinik – remiss till ortopedklinik.
Specialiserad vård
Vid osäkerhet i bedömning i första hand telefonkontakt med ortopedklinikens konsultläkare för diskussion angående eventuell remissindikation.
Operation eller diskussion kring operation.
Ca två veckor efter det första besöket hos ortopedens fysioterapeut hålls ryggkonferens där beslut tas om patienten ska sättas upp för läkarbesök. När ortopedläkare träffat patienten och tagit beslut om att patienten ska vidare utredas eller opereras tas behandling- och sjukskrivningsansvaret över.
Efter ryggkonferensen ska delsvar eller slutsvar på remissen skickas till inremitterande. Delsvar i de fall patienten ska gå vidare till läkarbesök – då skickas slutsvaret först efter läkarbesöket.
Postoperativ kontroll görs av fysioterapeut 2 veckor efter operationen, därefter finns möjlighet till telefonkontakt 6 veckor efter operation. Spinalstenospatienter kan ofta utremitteras till primärvården efter cirka sex veckor. Övrig rehabilitering/sjukskrivning på patient med specifik ryggdiagnos där operation inte är aktuell av olika skäl sköts fortsatt av primärvården.
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Remissinnehåll
Telefonkonsultation
Sök konsultläkare ortopedkliniken via växel
Remissindikationer
Vid misstanke om allvarlig bakomliggande sjukdom. Smärtor och nervpåverkan som överensstämmer med MR-verifierad spinal stenos.
I de sällsynta fall där patienten av något skäl kräver anestesi för att klara av att genomföra MR ska remiss skickas direkt till ortopeden som då tar ställning till MR undersökning och ombesörjer att den utförs.
Till akutmottagningen om:
- Akut ryggtrauma med neurologiska symtom - skickas direkt utan att passera röntgen.
- Ryggsmärtor som patienten inte "står ut" med och där vanliga analgetika inte hjälper.
- Påverkan på blåsa, sfinkterpåverkan eller snabb progress - remiss till ortopedakuten för ställningstagande för akut MR.
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå.
Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Omfattning av kunskapsstödet
Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp
Om hälsotillståndet
Förekomst
Lumbal spinal stenos förekommer oftast hos personer över 50 år. Det är vanligare bland kvinnor än bland män.
Orsaker
Spinal stenos är en förträngning i spinalkanalen, oftast till följd av degenerativa förändringar i diskar, facettleder och ligamentum flavum. Förändringarna orsakar en central eller lateral mekanisk påverkan på nervrötter.
Riskfaktorer
- Diskbuktning
- Tidigare ryggoperation
- Medfödd, trång spinalkanal
- Spondylolistes
- Uttalad spondylos
Utredning
Symtom
- Diffus ryggsmärta, delvis med utstrålning och ofta symtom i benen.
- Bensmärta, främst vid stående eller gående, ofta förenad med domningar.
- Gång förvärrar eller utlöser ofta claudicatio-liknande symtom.
- Trötthetskänsla, svaghet och dålig styrsel av benen.
- Framåtböjning och sittande minskar symtomen till benen, patienten kan ofta cykla långa sträckor.
- Böjning bakåt (extension) utlöser eller accentuerar symtomen.
- Urinträngningar kan förekomma.
Central stenos ger oftast bilaterala symtom, medan lateral stenos ger mer ensidiga, ischiasliknande symtom.
Lumbal spinal stenos kan framskrida och symtomen kan progrediera långsamt över flera år.
Anamnes
- Tidigare cancersjukdom
- Tidigare trauma
- Genomgången ryggkirurgi
- Strukturell deformitet i ryggraden
- Hjärt- och kärlsjukdom
Röda flaggor
Följande symtom kan tala för lumbosakral nervinklämning (cauda equina-syndrom):
- nytillkommen svårighet att kontrollera tarm eller blåsa
- nytillkommen nedsatt känsel på insidan av låren, ändtarmen eller könsorganen
- plötsligt påkommen sexuell dysfunktion.
Status
- Allmäntillstånd, gång, rörelsemönster
- Ryggstatus – nedsatt extensionsförmåga, extension kan provocera smärtan, annars normalt status
- Pulsar – nedsatt puls i ljumskar och distalt kan tyda på vaskulär orsak.
- Höftleder – nedsatt rörlighet kan tyda på höftledssjukdom
Alarmerande statusfynd
Följande fynd kan tala för cauda equina-syndrom:
- Påverkan på de sakrala nervsegmenten med sensoriskt ridbyxanestesi och motoriskt nedsatt till upphävd plantarflexion.
- Nedsatt eller obefintlig sfinktertonus.
- Nytillkommen inkontinens eller blåsretention.
Handläggning vid utredning
- Diagnosen ställs utifrån symtom och status, om dessa talar starkt för spinal stenos behövs ingen ytterligare utredning.
- Akut bedömning av ortoped rekommenderas vid röda flaggor eller alarmerande statusfynd som kan tala för lumbosakral nervinklämning (cauda equina-syndrom).
Provtagningar
Laboratorieprover
Överväg Hb, SR, CRP, leukocyter och urinsticka, samt eventuellt andra prover för att utesluta differentialdiagnoser.
Undersökningar
Bilddiagnostik
I de fall röntgen är aktuellt används MR. Tvärsnittsyta på durasäcken <75 mm² bekräftar diagnosen.
Differentialdiagnoser
- Vaskulär claudicatio
- Diskbråck
- Spondylos
- Höftledsartros
- Neuropatier
- Posttraumatiskt tillstånd
- Postoperativt tillstånd efter ryggoperation
- Tumör
Behandling
Handläggning vid behandling
- Behandlingen utgörs av en kombination av egenvård, läkemedelsbehandling och tidigt omhändertagande av fysioterapeut utifrån patientens behov.
- Informera patienten om att symtomen oftast är oförändrade över flera år.
- För att uppnå en god följsamhet, visa empati, lyssna till patienten och skapa en gemensam uppfattning om behandlingsstrategi.
- Vid långvarig smärta, gör en smärtanalys.
- Vid fortsatt tydlig nervpåverkan kan kirurgi vara indicerad.
Egenvård
Ge patienten råd om att
- fortsätta röra på sig
- träna sittande, till exempel genom att cykla
- eventuell rörelsesmärta efter träning är ofarlig, smärtan mildras när patienten sätter sig igen.
Behandlingsval
Fysioterapi
- Individuellt anpassad träning, tidigt i förloppet.
- Smärtlindring med till exempel TENS eller akupunktur.
Läkemedelsbehandling
Följande läkemedel kan användas och kombineras vid smärtbehandling:
- COX-hämmare
- paracetamol
- vid svåra ryggbesvär: kortvarig behandling med opioder (7–14 dagar).
Långvariga besvär kan behöva behandlas som långvarig neuropatisk smärta.
Observera att all insättning av läkemedel ska individanpassas och följas upp.
Huvudprincipen är att läkemedelsförskrivning följer behandlingsansvaret dvs den instans som håller i behandling och uppföljningen av patientens tillstånd är också den som förnyar recepten för detta tillstånd. Primärvården ansvarar för recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. Behandlingsplan ska finnas för beroendeframkallande lm enligt mall i Cosmic.
Kirurgisk behandling
När kirurgisk behandling är aktuell utförs dekompression (mikrokirurgisk eller öppen) eller steloperation.
Uppföljning
Överväg alltid differentialdiagnoser vid atypiska symtom, utebliven förbättring eller vid försämring.
Komplikationer
Spinal stenos kan i extremt sällsynta fall leda till cauda equina-syndrom.
Försäkringsmedicin och intyg
Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.
Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.
Ca två veckor efter det första besöket hos ortopedens fysioterapeut hålls ryggkonferens där beslut tas om patienten ska sättas upp för läkarbesök. När ortopedläkare träffat patienten och tagit beslut om att patienten ska vidare utredas eller opereras tas behandling- och sjukskrivningsansvaret över.
Efter ryggkonferensen ska delsvar eller slutsvar på remissen skickas till inremitterande. Delsvar i de fall patienten ska gå vidare till läkarbesök – då skickas slutsvaret först efter läkarbesöket.
Kvalitetsuppföljning
Kvalitetsregister
Inom specialiserad vård följs patienter efter ryggkirurgi i Svenska ryggregistret.