Njursten
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Primär bedömning och handläggning av patienter som söker vårdcentralen med provtagning och undersökning nedan.
- Vid alarmerande symtom enligt nedan eller osäkerhet kring diagnosen ska patienten remitteras till akutmottagning.
- Primärvården ska efter remiss från läkare på akutmottagning beställa en uppföljande DT urinvägsöversikt som ska göras 4–6 veckor efter det akuta besöket alternativt bevaka svaret om läkaren på akutmottagningen redan har skickat röntgenremiss för uppföljande DT.
- Om stenen ej avgått ska patienten remitteras till Urologkliniken - undantaget stenar ≤4 mm lokaliserade i njuren hos patienter utan riskfaktorer – v.g. se nedan under handläggning.
- Om stas eller feber tillstöter under väntetiden till Urologkliniken ska patienten remitteras till akutmottagning.
Specialiserad vård
- De flesta patienter som söker akutmottagningen med misstänkt njurstensanfall undersöks akut med DT urinvägsöversikt. Enstaka undantag kan förekomma, t.ex. vid patient med känd sten och typiska symtom, för att spara på stråldos och resurser.
- Om undersökningen visar en uretärsten (eller sten i pelviuretärövergången, PUJ) mindre än 6 mm utan betydande stas och patienten blir smärtfri på given behandling ska patienten remitteras till familjeläkaren för uppföljning med en DT urinvägsöversikt efter 4–6 veckor.
- Patienter med stenar som är 6 mm eller större remitteras av läkare på akutmottagningen till Urologkliniken för fortsatt omhändertagande. Patienter med samtidig infektion i urinvägarna, nedsatt njurfunktion, kvarstående smärtor och vissa andra fall blir vanligen inlagda i slutenvård eller kvarstannar för observation och ytterligare behandling.
Remissrutiner
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Remisser till urolog ska i Cosmic skickas till ”Urologmottagningen Västerås” och inte till urolog på privat öppenvårdsmottagning.
Remisser till akutmottagning ska skickas till ”Kirurgakut”.
Telefonkonsultation
Urologkonsulten nås via växeln. Man kan även konsultera primärjouren på kirurgen kring ev. akut remittering.
Remissindikationer
Remissindikation till akutmottagning:
- Feber.
- Kvarstående smärta.
- Misstänkt obstruktion, avvikande urinvägsanatomi som kan försvåra stenpassage.
- Misstänkt njurstensanfall vid graviditet (primärt akut till kvinnoklinik).
- Ej tillgång till DT urinvägsöversikt inom 2 veckor.
Remissindikation till urologmottagning:
Förekomst av minst en riskfaktor (vg. se nedan) eller fynd av:
- sten ≥ 6 mm i uretär eller pelviuretärövergången (PUJ)
- sten <6 mm i uretär eller PUJ som ej avgått på uppföljande DT-kontroll 4–6 veckor efter akutbesöket
- fler än en sten i uretären
- sten i uretär eller PUJ vid singelnjure
- mycket frekventa stenanfall
- sten i uretär eller PUJ och klart försämrad njurfunktion (t.ex. förhöjt S-Kreatinin jämfört med patientens tidigare nivå och ingen klar förbättring vid ny kontroll efter 3-4 dagar)
- stensjukdom och samtidig kronisk njursvikt stadium 3 och uppåt
- infektionsstenar eller cystinstenar
- känt avflödeshinder i övre urinvägarna av annan genes (t.ex. uretärstriktur) och samtidig uretärsten.
Sten i urinblåsan beror vanligen på signifikant obstruktion i nedre urinvägarna och utreds som sådan – se NKK Benign prostatahyperplasi.
Remissinnehåll
- Anamnes och status enligt nedan.
- given behandling och resultatet av denna.
- Röntgenfynd (och var röntgenundersökningen har utförts om den har utförts utanför Västmanland)
- Provsvar:
Akuta prover: u-sticka, CRP
I de fall man tagit icke akuta prover och hunnit få svar: kreatinin, blodstatus, ev. urinodling
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Om hälsotillståndet
Definition
Njursten innebär konkrement i njurar och övre urinvägar. Obstruktion av urinflödet leder till ett förhöjt intrarenalt tryck.
Recidivrisken bedöms utifrån ålder, stenbildningsfrekvens, stenbörda, stenarnas sammansättning, bakomliggande sjukdomar, kost och livsstil samt urinvägarnas anatomi.
Urin- och uretärstenar klassificeras utifrån
- storlek
- lokalisation
- röntgenkarakteristika (stenens hårdhet)
- sammansättning (kalcium-, infektion-, urinsyra och cystinstenar)
- etiologi
- recidivrisk.
Förekomst
Prevalensen av stensjukdom ökar i Sverige. Risken att drabbas av urinvägskonkrement är 10–20 % för män och cirka 5 % för kvinnor. Njursten är vanligast vid 20–50 års ålder, 50 % får recidiv inom 10 år. Cirka 10–20 % av alla stenar avlägsnas kirurgiskt.
Orsaker
Njurstenar uppkommer när lösligheten av urinens salter överskrids eller vid brist på ämnen som hämmar utfällning av salter. Urinens pH påverkar lösligheten av en rad ämnen. Klimatologiska och etniska förhållanden, liksom diet och genetiska faktorer har betydelse för incidensen av njursten.
Stenarna kan delas in utifrån deras sammansättning.
Kalciumstenar
Kalciumstenar (80 %) innehåller framför allt kalciumoxalat men även kalciumfosfat, ofta båda samtidigt. Den bakomliggande orsaken till stenbildningen är oftast oklar men kan vara associerad till metabola sjukdomar (exempelvis hyperparatyreoidism) eller tillstånd med hyperkalciuri (exempelvis vid kalciumtillskott), renal tubulär acidos, nefrokalcinos, hyperoxaluri eller sarkoidos.
Urinsyrastenar
Urinsyrastenar (10 %) bildas huvudsakligen vid lågt urin-pH samt vid ökad utsöndring av urinsyra. Förekommer vid gikt, vid ökat intag av purinhaltiga födoämnen samt vid metabolt syndrom, malignitet eller cytostatikabehandling.
Infektionsstenar
Infektionsstenar (karbonatapatit/struvit, cirka 9 %) bildas snabbt under närvaro av ureas-producerande bakterier såsom proteus, klebsiella, vissa stafylokockstammar och i sällsynta fall Escherichia coli. De kallas för korallstenar.
Cystinstenar
Cystinstenar (1 %) är sällsynta och debuterar i barn- och ungdomsåldern. Orsaken är ökad utsöndring av cystin på grund av en hereditär defekt i den tubulära reabsorptionen.
Riskfaktorer
Riskfaktorer som ger hög risk för stenbildning (komplicerad stensjukdom) med stor risk för recidiv:
- Låg ålder (under 25 år) vid första insjuknandet.
- Recidivsten (nytt åtgärdskrävande konkrement inom fem år).
- Täta recidiv, multipla konkrement eller stor stenbörda.
- Anamnes på stenbildning i familjen.
- Stenanalys med innehåll av brushit, urat, struvit eller cystin.
- Stenassocierad sjukdom exempelvis, metabolt syndrom, metabol sjukdom, njursjukdom, gastrointestinal sjukdom och spinala sjukdomar.
- Farmakologiskt inducerade stenar.
- Anatomiska avvikelser i njurar eller urinvägar.
Utredning
Symtom
- Akut ensidig och intervallartad flanksmärta som fluktuerar i intensitet.
- Ofta utstrålning mot rygg.
- Illamående och blekhet, patienten vill oftast inte sitta stilla.
- Oliguri eller anuri.
- Hematuri, ibland makroskopisk.
- Ibland feber.
Utifrån lokalisation och passage kan njursten även ge
- urinträngningar och sveda vid urinering
- smärtor ner mot ljumske och genitalia
- smärtvandring.
Ibland föreligger inga symtom eller endast lätt molande buk- eller flanksmärta eller känsla av uppblåshet.
Anamnes
- Aktuella symtom – särskilt feber, makroskopisk hematuri och typ av smärta.
- Riskfaktorer.
- Annan nuvarande sjukdom.
- Urinvägsinfektion – pågående eller upprepade.
- Blödningsbenägenhet.
- Läkemedel.
Status
- Allmäntillstånd – smärtpåverkan, kroppstemperatur.
- Bukpalpation – dunkömhet över aktuell njurloge.
- Överväg puls, blodtryck, andningsfrekvens och saturation.
- Yttre genitalia vid behov.
Handläggning vid utredning
Handläggning vid misstänkt njurstensanfall
Akut bedömning inom specialiserad vård rekommenderas vid misstänkt njurstensanfall och minst ett av följande alarmerande fynd:
- samtidig feber, illamående, snabb puls eller blekhet
- kvarstående smärta efter akutbehandling
- misstänkt njurpåverkan
- singelnjure eller annan avvikande anatomi i njurar eller urinvägar
- graviditet.
Vid misstänkt pågående akut njurstensanfall utan alarmerande fynd rekommenderas provtagning och akutbehandling. Patient som blir smärtfri kan gå hem med följande uppföljning:
- nytt kreatinin (eGFR) efter 3 dagar
- DT urinvägsöversikt inom 2 veckor.
Vid makroskopisk hematuri rekommenderas utredning avseende urinblåse- och urinvägscancer.
Handläggning vid påvisad njursten
I de fall där primärvården initierat utredning med DT urinvägsöversikt gäller följande:
Vid fynd av en enstaka njursten på 4 mm eller mindre lokaliserad i njuren hos patient utan riskfaktorer rekommenderas uppföljning i primärvården med en ny DT urinvägsöversikt efter ett år. Övriga stenar bör följas inom specialiserad vård.
Handläggning vid ettårskontroll med DT urinvägsöversikt:
- Oförändrad eller minskad stenstorlek kräver ingen ytterligare uppföljning.
- Ökad stenstorlek bör föranleda bedömning inom specialiserad vård.
Patient med riskfaktorer som ger hög risk för stenbildning med stor risk för recidiv bör genomgå en metabolisk utredning inom specialiserad vård.
Provtagningar
Laboratorieprover
- CRP, kreatinin (eGFR), leukocyter.
- Urinsticka – eventuell hematuri är osäker indikator för urinvägskonkrement.
- Överväg urinodling.
Undersökningar
Bilddiagnostik
Misstänkt njursten utreds med DT urinvägsöversikt (lågdos utan intravenös kontrast).
- Frågeställning: konkrement, tecken till avflödeshinder?
- Vid akut undersökning ange tidpunkt för symtomdebut och på vilken sida.
Differentialdiagnoser
Exempel på differentialdiagnoser är
- urinvägar – urinvägsinfektion, pyelonefrit
- gynekologi – graviditet, ektopisk graviditet, ruptur, torsion av ovarialcysta, dysmenorré
- gallvägar – gallsten, kolecystit
- mage-tarm – akut buk (ileus, appendicit, divertikulit, perforation med fri gas)
- infektion – pneumoni (basal), pleurit, herpes zoster
- kärl – aortadissektion, aortaaneurysm, mesenterialkärlsocklusion (njurinfarkt), njurvenstrombos
- tumör – blödning i tumör kan orsaka tillfälligt avflödeshinder
- opiatmissbruk
- muskuloskeletal genes.
Behandling
Lokala behandlingsrekommendationer
Patienter med distala uretärstenar >5 mm kan ha effekt av behandling med alfareceptorblockerare i form av snabbare stenfrihet och möjligen något minskat analgetikabehov. Patienter som bedöms kunna ha nytta av sådan behandling kan ordineras T Alfuzosin 10 mg, 1 till natten, tills stenavgång eller intervention hos urologen, men risken för kraftig hypotension bör beaktas – speciellt till äldre eller sköra patienter.
Observera att vi numera inte rekommenderar Diklofenak som COX-hämmare för smärtlindring. (annat än för användning rektalt där det inte finns något bra NSAID-alternativ). Paracetamol i kombination med Naproxen eller Etoricoxib 60-90mg bör väljas i första hand.
Handläggning vid behandling
- Vid akut pågående njurstensanfall rekommenderas akutbehandling.
- Behandling av njursten görs inom specialiserad vård utifrån storlek, stentyp och lokalisation.
Akutbehandling
Ge läkemedelsbehandling med paracetamol eller diklofenak i smärtlindrande syfte:
- diklofenak – tablett eller suppositorium 50 mg eller intramuskulär injektion 75 mg
- paracetamol – tablett eller suppositorium 500 mg x 2.
Dosen kan upprepas vid behov efter cirka 30 minuter, inte mer än maximal dygnsdos.
Informera patienten om att
- kontakta vården om smärtan återkommer inom kort eller inte släpper med smärtstillande
- undvika ökat vätskeintag vid njurstensanfall eftersom det kan öka trycket ovanför stenen och ge ny smärtattack
- försöka ta vara på sten för stenanalys (inom specialiserad vård) genom att miktera genom sil
- kontrollera laboratorieprover efter tre dygn och invänta DT urinvägsöversikt.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Huvudprincipen är att läkemedelsförskrivning följer behandlingsansvaret dvs den instans som håller i behandling och uppföljningen av patientens tillstånd är också den som förnyar recepten för detta tillstånd. Primärvården ansvarar för recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. Behandlingsplan ska finnas för beroendeframkallande lm enligt mall i Cosmic.
Läkemedelsbehandling
Smärtstillande tablett eller suppositorium att ta vid behov:
- diklofenak 50 mg, 1 x 1–3 vid behov (maxdos 150 mg/dygn)
- paracetamol 500 mg 1–2 x 1–4 (maxdos 4 g/dygn).
Kirurgisk behandling
Exempel på stenbehandling:
- extrakorporal stötvågsbehandling av njursten (ESVL)
- uretäroskopi med laserlitotripsi (URS)
- perkutan nefrolitotripsi (PCNL)
- laparoskopisk/robotassisterad stenextraktion.
Levnadsvanor
Livsstilsförändringar i syfte att motverka metabola syndromet såsom viktnedgång, motion och ändrade kostvanor minskar risken för njurstensbildning.
Ökat vätskeintag jämnt fördelat över vakna delen av dygnet rekommenderas med en diures över 2 liter per dygn. Större mängder animaliskt protein bör undvikas.
Komplikationer
Risk för permanent njurskada föreligger vid renal obstruktion som kvarstår i tre veckor eller längre. Även upprepade korta avstängningsperioder kan ge skador, framför allt vid samtidig infektion.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.
Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.