Ohälsosamma matvanor
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Personal med självständig vårdkontakt ska uppmärksamma patienten på betydelsen av hälsosamma matvanor och kunna ge enkla standardiserade råd.
Erbjud i första hand kvalificerat rådgivande samtal för patienter som har betydande ohälsosamma matvanor. Regionens diplomerade matrådgivare eller legitimerade dietister har kompetens för detta. På vårdcentralen finns resursperson (diplomerade matrådgivare) för åtgärdsnivåerna.
Regionerna har standardvårdplaner (SVP) vid ohälsosamma matvanor. Ett stöd som ska användas i arbetet med ohälsosamma matvanor.
För patienter med ohälsosamma matvanor och samtidig kostrelaterad sjukdom krävs dietistkompetens. Regionens dietister är en resurs när det behövs spetskompetens inom mat och nutrition.
Remissrutiner
Vid behov av "Kvalificerat rådgivande samtal" ska motiverad patient remitteras för bedömningssamtal hos diplomerad matrådgivare eller legitimerad dietist. Omotiverad patient ska inte remitteras vidare.
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet behandlar utredning, behandling och uppföljning av ohälsosamma matvanor.
Andra relaterade kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Definition
Ohälsosamma matvanor utgår från individens behov och definieras som matvanor där energiintag, näringsintag och livsmedelsval inklusive drycker, tillagningsform eller måltidsmönster inte motsvarar behovet. Det innebär likaså att personen inte äter enligt Livsmedelsverkets kostråd. Personer som har 0 till 4 av max 12 poäng på matfrågorna i Samtalsunderlag om levnadsvanor anses ha betydande ohälsosamma matvanor.
Hit hör också patienter som genomfört riktat hälsosamtal och där identifierats med betydande ohälsosamma matvanor.
Förekomst
Ohälsosamma matvanor var 2021 enligt Global Burden of Disease den levnadsvana som på befolkningsnivå förorsakade mest förtida död i Sverige. Globalt förorsakades vart femte dödsfall av ohälsosamma matvanor varav majoriteten dog i hjärt- och kärlsjukdomar.
Vad en person äter och dricker har stor betydelse för hälsan både på kort och lång sikt. Hälsosamma matvanor främjar en god fysisk och mental hälsa och kan även bidra till att förebygga och behandla en mängd sjukdomar och kardiometabola riskfaktorer.
Maten påverkar risken för folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, obesitas och vissa cancersjukdomar. I Sverige är drygt 10 400 dödsfall årligen relaterade till ohälsosamma matvanor, varav cirka 3 200 dödsfall kan hänföras till för hög konsumtion av rött kött och charkprodukter, 3 000 dödsfall till för låg konsumtion av frukt och grönsaker och 2 800 dödsfall till för låg konsumtion av fullkorn. Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med 30–50 % och förebygga upp till en tredjedel av alla cancerfall.
Även den som är sjuk kan göra stora vinster. En person som har haft en hjärtinfarkt och börjar äta hälsosamt kan minska risken för en ny hjärtinfarkt eller hjärtdöd med upp till 72 % inom de närmaste fyra åren. Gynnsamma effekter på sjukdom och död ses redan inom ett par månader.
Det är ungefär 10 % av svenskarna som äter hälsosamt enligt Livsmedelsverkets råd och 20 % har betydande ohälsosamma matvanor. Det finns därmed en stor potential till hälsosammare matvanor för de allra flesta i befolkningen.
Enligt Livsmedelsverket äter:
- 9 av 10 för lite fullkorn
- 8 av 10 för lite frukt och grönsaker
- 8 av 10 för mycket mättat fett
- 7 av 10 för lite fisk och skaldjur
- 7 av 10 för mycket salt
- 4 av 10 för mycket socker.
Utredning
Anamnes
Inled samtalet med att be om lov att utforska patientens matvanor. Skapa dig en uppfattning om patientens matvanor genom samtal eller genom att låta patienten besvara formuläret Samtalsunderlag om levnadsvanor.
Samtalsunderlag om levnadsvanor, 1177 för vårdpersonal
Tolkning av samtalsunderlag om levnadsvanor, 1177 för vårdpersonal
Formuläret kan med fördel besvaras av patienten före besöket. Patienten är då bättre förberedd.
Frågorna om levnadsvanor kan även besvaras digitalt via Nationell patientenkät - frågor om levnadsvanor på patientenkat.se.
Tolkning av svaren om matvanor:
- 0–4 poäng indikerar betydande ohälsosamma matvanor
- 5–8 poäng indikerar eventuellt ohälsosamma matvanor – gör en individuell bedömning
- 9–12 poäng indikerar i stort sett hälsosamma matvanor.
Behandling
Förebyggande åtgärder
Uppmuntra den som har hälsosamma matvanor att fortsätta äta i enlighet med kostråden. Samtala på ett personcentrerat sätt om matvanornas betydelse i allmänhet och specifikt hur de kan påverka patientens hälsotillstånd och eventuella sjukdomar.
Enkla råd tar normalt mindre än fem minuter och innefattar allmän information och korta standardiserade råd om betydelsen av hälsosamma matvanor. Dessa enkla råd:
- bör kunna ges av all hälso- och sjukvårdspersonal med självständig patientkontakt
- är en given del av anamnesen i samband med att patientens matvanor uppmärksammas
- kan kompletteras med skriftlig eller digital information om vinster med hälsosamma matvanor.
Erbjud hänvisning eller remiss till kvalificerat rådgivande samtal för patienter med betydande ohälsosamma matvanor.
Utgå gärna från Livsmedelsverkets ”Hitta ditt sätt” och använd bilden nedan på ett personcentrerat och för patienten relevant sätt.
Hitta ditt sätt - mat kan användas som ett stöd i samtalet om matvanor med patienten. På baksidan kan patienten själv fylla i samråd med vårdgivaren om eventuella förändringar som kan genomföras.
Rådgivande samtal
Rådgivande samtal innebär en mer omfattande och individanpassad rådgivning i dialog. Tidsmässigt är det mer omfattande än enkla råd och tar vanligen 5–15 minuter.
Rådgivande samtal:
- är en åtgärdsnivå som kan prövas för motiverad patient som har måttligt ohälsosamma matvanor (5–8 poäng)
- kan kombineras med verktyg och hjälpmedel som underlättar en beteendeförändring.
Kvalificerat rådgivande samtal är tidsmässigt mer omfattande med upprepade kontakter.
Kvalificerat rådgivande samtal:
- är den åtgärd som är högst prioriterad av Socialstyrelsen
- innebär att personalen har en personcentrerad dialog
- är teoribaserad och strukturerad och kan inkludera motiverande strategier
- förutsätter att personalen har fördjupad ämneskunskap och är utbildad i den metod som används
- kan ges antingen i grupp eller individuellt
- kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel som underlättar beteendeförändringar.
Samtalsunderlag om levnadsvanor är en tillämpning av Vägledning för enhetlig dokumentation av en persons levnadsvanor framtaget av NPO Levnadsvanor.
Vid misstanke om betydande ohälsosamma matvanor görs ett bedömningssamtal med diplomerad matrådgivare eller legitimerad dietist. Patientens matvanor kartläggs med hjälp av enkäten "Frågor om dina matvanor" som används vid Riktade hälsosamtal. Patientens förutsättningar, motivation och förändringsbenägenhet undersöks också i samtalet. Verktyget "Motivationsbedömning vid ohälsosamma matvanor" kan användas. Se under avsnitt Relaterad information, Kompletterande underlag.
För motiverade patienter som har betydande ohälsosamma matvanor, erbjuds behandling. Patienten och behandlaren kommer överens om vilken standardvårdplan (SVP) som är lämplig för patienten.
Region Jönköpings läns tre olika standardvårdplaner (SVP) vid ohälsosamma matvanor:
Dokumentation
I Cosmic dokumenteras levnadsvanor strukturerat under sökordet "Levnadsvanor", som finns i många journalmallar. Genom att dokumentera under sökorden och använda KVÅ-koder blir det lättare att följa vilka åtgärder som gjorts och stödja patientens väg genom vården. En översikt av patientens levnadsvanor kan enkelt ses i Gemensamma dokument "Läsvy Levnadsvanor".
Följande KVÅ-koder kan tillämpas vid dokumentation:
DV141 Enkla råd om matvanor.
DV142 Rådgivande samtal om matvanor.
DV143 Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor.
Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor dokumenteras i vald standardvårdplan i en dynamisk mall i Cosmic.
Uppföljning
För både rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal är uppföljning av stor betydelse och bör alltid erbjudas. Detta kan ske genom återkommande kontakter vid ett eller flera tillfällen genom besök, brev, telefon eller digitalt beroende på vad som passar patienten.
Enligt Region Jönköpings läns standardvårdplaner följs arbetet med ohälsosamma matvanor upp under 12 månader efter påbörjad kontakt.
Kvalitetsuppföljning
Indikatorer för uppföljning
Socialstyrelsen samlar årligen in uppföljningsindikatorer avseende regionernas arbete med levnadsvanor.
Regler och riktlinjer - Indikatorer i nationella riktlinjer, Socialstyrelsen
Kvalitetsindikatorer för levnadsvanor i Primärvårdskvalitet
Kvalitetsindikatorer inom svensk hälso- och sjukvård, kvalitetsindikatorkatalog.se