Påssjuka
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Initiera smittskyddsåtgärder om tillämpligt, för mer information vg se Sjukdomar A-Ö.
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Primär bedömning hos patient som söker i primärvården. Vid misstanke om påssjuka kan infektionsläkare konsulteras.
Specialiserad vård
Remiss till akutmottagning:
Vid påverkat allmäntillstånd. Meddela mottagande klinik i förväg via telefon innan misstänkt fall skickas in med tanke på smittrisk.
Remiss till barnakuten:
Bedömning, utredning och behandling av barn.
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Telefonkonsultation
Telefonkonsultation med infektionsklinikens primärjour via sjukhusets växel vardagar dagtid. Vid behov av akut bedömning sökes primärjour för aktuell klinik via växeln innan misstänkt fall skickas in.
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Om hälsotillståndet
Förekomst
Vaccin mot påssjuka (parotit) ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet sedan 1982 och sjukdomen är numera sällsynt i Sverige. Sjukdomen är fortfarande vanlig i andra delar av världen, framför allt hos barn, men förekommer i alla åldrar.
Orsaker
Påssjuka orsakas av parotitvirus (ett paramyxovirus) och smittar via droppsmitta eller direktkontakt. Inkubationstiden är 16–18 dygn (kan vara 2–4 veckor). Viruset är mycket smittsamt och smittar upp till 6 dygn före till 9 dygn efter debut av spottkörtelsvullnad.
Parotisviruset angriper körtelvävnad, framför allt parotis. Även andra spottkörtlar submandibulärt och sublingualt, samt testis, ovarier och pankreas kan bli inflammerade.
Utredning
Symtom
Hälften av alla patienter får inga symtom. Vanligt är prodromalsymtom ett par dagar innan parotiten kommer. Okomplicerade fall klingar av inom en vecka.
Symtom som kan förekomma:
- Prodromalsymtom – feber, huvudvärk, trötthet, illamående.
- Parotit – svullnad och ömhet av parotis, ofta bilateralt. Smärta i öronen vid tuggning.
Anamnes
Ta anamnes enligt följande:
- kända fall i omgivningen
- utlandsvistelse
- vaccinationsstatus
- ovaccinerade i omgivningen.
Status
Ta status avseende:
- allmäntillstånd – feber, nackstelhet
- ansikte – svullnad och ömhet över parotis
- lymfkörtlar – ömmande i huvud-halsregionen
- mage – ömhet i övre delen vid pankreatit
- yttre genitalia – palpationsömma testiklar vid orkit.
Handläggning vid utredning
Diagnosen kan ställas kliniskt, men misstänkta fall ska verifieras med provtagning då sjukdomen är ovanlig i Sverige idag. Kontakta specialiserad vård eller smittskydd.
Vid hög feber och smärta kan komplikation misstänkas.
Differentialdiagnoser
Här följer exempel på differentialdiagnoser:
- parotit orsakad av andra virus
- bakteriell parotit
- lymfadenit
- erysipelas
- spottsten.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Botande behandling saknas.
- Symtomlindring med analgetika kan behövas, kyla kan lindra.
- Informera om smittsamhet upp till nio dagar efter spottkörtelsvullnad.
- SmiNet-anmälan ska göras, påssjuka är en anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom.
Ovaccinerade personer i omgivningen ska erbjudas vaccination.
Förebyggande åtgärder
MPR-vaccin (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund) ingår i allmänna vaccinationsprogrammet för barn och ger bra skydd. Vaccinet består av ett levande försvagat virus.
Graviditet ska undvikas en månad efter vaccination.
Komplikationer
Följande komplikationer kan förekomma:
- serös meningit – vanlig komplikation, ofta lindrig och snabbt övergående
- hörselnedsättning – sällsynt komplikation till meningiten, kan vara bestående, ofta ensidig.
- akut pankreatit – ovanligt
- orkit – kan vid bilateralt engagemang efter puberteten ge sterilitet.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.
Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.