Riskbruk av alkohol
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
All hälso- och sjukvårdspersonal med självständig patientkontakt
- Uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor, till exempel riskbruk av alkohol, se ”Samtalsunderlag om levnadsvanor” under Utredning nedan
- Ge enkla råd
- Ha kunskap om lokal rutin för hänvisning till rätt kompetens
- Självhjälpsprogram eller stöd såsom Alkoholhjälpen
- Rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal
Primärvård
Uppmärksamma, diagnostisera och behandla riskbruk
Hälsocentralen ska kunna erbjuda rådgivande samtal, rådgivande samtal med särskild uppföljning eller kvalificerat rådgivande samtal.
Sekundärvård
Om patienten inte får kontroll över sitt drickande, som vid alkoholberoende, bör remiss till lokal beroende- och missbruksvård övervägas.
Resurspersoner för rådgivande samtal kan även finnas på sjukhusets mottagningar.
Se även under fliken ”Hitta vård” Här kan du få hjälp mot alkoholproblem - 1177
Riktlinje för samverkan mellan primärvården och vuxenpsykiatrin - För vårdgivare Region Kalmar län
Omfattning av kunskapsstödet
Andra relaterade kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Alkoholkonsumtion ökar risken för ohälsa och för tidig död. Många somatiska och psykiska symtom kan vara relaterade till alkohol. Att tidigt uppmärksamma alkoholbruk som möjlig orsak till det patienten söker för kan förbättra hälsan, spara liv och bidra till att begränsa onödiga utredningar eller behandlingar.
Definition
Med riskbruk av alkohol avses:
- en hög genomsnittlig konsumtion – 10 eller fler standardglas per vecka
- intensivkonsumtion – 4 eller fler standardglas vid ett och samma tillfälle.
Riskbruk kan föreligga även vid lägre alkoholkonsumtion. Exempelvis under graviditet, i många situationer i arbetslivet, i trafiken samt under uppväxtåren. Detsamma gäller vid vissa sjukdomar, vid viss medicinering och behandling. För äldre personer med ökad känslighet för alkohol, föreslås en gräns på max sju standardglas eller mindre per vecka och inte mer än två standardglas vid ett och samma tillfälle.
Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol. Med ett standardglas avses:
- 50 cl folköl
- 33 cl starköl (50 cl starköl motsvarar 1,5 standardglas)
- 12 cl vin
- 8 cl starkvin eller
- 4 cl sprit.
Förekomst
- Alkohol är i Sverige den sjätte största riskfaktorn för ohälsa och för tidig död
- Totalt hade fler än var sjätte vuxen ett riskbruk år 2018
- Nästan dubbelt så många män har riskbruk jämfört med kvinnor.
- Andelen med riskbruk är högst i gruppen med gymnasial utbildning och lägst i gruppen med förgymnasial utbildning
- Andelen yngre med riskbruk är högre än andelen äldre.
- Andelen skolelever som någon gång druckit sig berusade har mer än halverats sedan mitten av 1980-talet.
Riskgrupper
Det är särskilt angeläget att uppmärksamma riskbruk av alkohol vid:
- somatisk sjukdom – diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdom, leversjukdom, långvarig smärta
- psykisk sjukdom – ångest eller depression
- funktionsnedsättning – fysisk, psykisk eller kognitiv
- social sårbarhet – låg socioekonomisk ställning
- biologiska riskmarkörer – högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt eller fetma
- andra riskfaktorer – flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt eller en olycksfallsskada
- graviditet
- inför operation.
Alkoholkonsumtion bör undvikas vid följande situationer eftersom alkoholkonsumtion då innebär ökad risk för skada: Ungdomar under 20 års ålder, graviditet, i trafik, inför en operation, vid vård av barn och andra personer, i situationer som kräver särskild försiktighet eller uppmärksamhet, till exempel hantering av maskiner eller vapen.
Utredning
Symtom
Symtom
Alkoholen påverkar alla vävnader i kroppen. Alkohol ökar risken för bland annat:
- Cancer, till exempel i mun, svalg, struphuvud, matstrupe, tjocktarm, ändtarm, bröst (hos kvinnor) och lever
- Neurologiska och psykiatriska sjukdomar, till exempel alkoholberoende, depression, ångest, sömnsvårigheter, epilepsi
- Hjärt- och kärlsjukdomar, till exempel hjärtrytmrubbningar, högt blodtryck, stroke
- Leversjukdomar och bukspottkörtelinflammation
- Skador genom olycksfall, till exempel trafikolyckor, fallskador
- Självtillfogade skador, till exempel självmordsförsök, självmord
- Nedsatt infektionsförsvar med dålig sårläkning, frekventa infektioner
- Nedsatt fertilitet (både män och kvinnor) och fosterskador
- Metabola tillstånd som diabetes, övervikt och fetma
- Hudbesvär, till exempel psoriasis och rosacea
Anamnes
- Prata om patientens alkoholvanor kopplat till det patienten söker för.
- Identifiera patientens alkoholvanor muntligt eller med ifyllt formulär Samtalsunderlag om levnadsvanor som utgångspunkt.
- Bedöm om riskbruk, beroende eller skadligt bruk föreligger gärna med hjälp av skattningsinstrument.
Samtalsunderlag om levnadsvanor bygger på indikatorfrågor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Det kan med fördel skickas hem till patienten före besöket. Patienten är då bättre förberedd.
För att få en uppfattning om patienten har utvecklat ett beroende eller skadligt bruk kan AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) vara till hjälp.
Observera att formulären inte är anpassade efter de uppdaterade gränserna för riskbruk.
Utforskande frågor
- Hur ser dina alkoholvanor ut? Vill du berätta?
- Vad känner du till om hur alkohol kan påverka din hälsa? Vill du veta mer? Får jag berätta?
- Har du själv märkt om dina besvär blir bättre eller sämre av alkohol?
- Har du funderat på att förändra dina alkoholvanor? Vill du berätta?
Status
- Allmäntillstånd
- Blodtryck – högt eller svårbehandlat
Provtagningar
Laboratorieprover
Överväg laboratorieprover med alkoholmarkör vid misstanke om riskbruk, beroende eller skadligt bruk. PEth och CDT är exempel på konsumtionsmarkörer, medan MCV, ALAT, ASAT och gamma-GT är exempel på skademarkörer.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Enkla råd bör ges till alla personer med riskbruk som en fortsättning på anamnesen.
- Rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal rekommenderas i de flesta fall och bör kunna erbjudas.
- Råden bör kopplas till det patienten söker för.
- Råd är särskilt viktigt i vissa grupper samt inför operation.
Råd inför operation
- Riskbruk av alkohol kan fördubbla risken för infektioner, komplikationer och död i samband med kirurgi.
- Alkoholuppehåll rekommenderas fyra veckor före och en tid efter operation, tills sårläkning och gott allmäntillstånd uppnåtts. Avser alla patienter som ska genomgå en operation.
- Alla patienter som ska opereras bör få information om, och vid behov professionellt stöd för, att avstå från både rökning och alkohol.
Enkla råd
- Enkla råd bör kunna ges av all vårdpersonal med självständig vårdkontakt eller att vårdpersonalen har kunskap om vart patienten kan remitteras.
- Tar normalt mindre än 5 minuter att ge enkla råd som innefattar allmän information och korta standardiserade råd om betydelsen av riskbruk.
- Kan vara att föreslå att patienten försöker halvera sin konsumtion fram till förnyad kontakt efter några veckor.
- Kan kompletteras med skriftlig eller digital information om vinster med att minska sin alkoholkonsumtion.
Rådgivande samtal
- Ett rådgivande samtal tar vanligen 5–15 minuter men ibland upp till 30 minuter.
- Kan inkludera motiverande strategier (MI) och kompletteras med olika hjälpmedel samt uppföljning.
Rådgivande samtal är särskilt motiverat hos följande grupper:
- vuxna med särskild risk
- vuxna som ska genomgå operation
- barn och unga under 18 år
- gravida.
- Kan kompletteras med hjälpmedel, till exempel Dryckesdagbok (HFS – nätverket) och/eller laboratorieprover samt uppföljning
Kvalificerat rådgivande samtal
Rekommenderas vid alkoholberoende eller om rådgivande samtal inte haft effekt och innebär:
- Dialog med patienten där personalen tar hänsyn till patientens hälsa, ålder, sjukdomstillstånd, diagnos, risknivå, medicinering, andra specifika faktorer i patientens liv
- Kan inkludera motiverande strategier
- Kan kompletteras med hjälpmedel, till exempel Dryckesdagbok eller laboratorieprover
- Ges individuellt eller i grupp
- Kräver uppföljning vid ett eller flera tillfällen (fysiskt återbesök, telefonsamtal eller digital kontakt)
- Strukturerat och teoribaserat samtal. Kan utgå från Motiverande samtal eller Kognitiv beteendeterapi (KBT). 15-metoden är ett exempel på kvalificerat samtal
- Tidsmässigt mer omfattande med upprepade sessioner jämfört med rådgivande samtal
Dokumentation
Följande KVÅ-koder kan tillämpas vid dokumentation:
DV121 Enkla råd om alkoholvanor
DV122 Rådgivande samtal om alkoholvanor
DV123 Kvalificerat rådgivande samtal om alkoholvanor
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling vid Alkoholberoende (ej riskkonsumtion) Psykiatri - För vårdgivare Region Kalmar län
Uppföljning
För rådgivande samtal är uppföljning av stor betydelse och det bör planeras för detta. Antingen via besök, brev, telefon eller digitalt.
Komplikationer
- Etanol är en toxisk substans, som är både fett- och vattenlöslig och därmed når och kan skada alla kroppens celler och organ.
- Hög genomsnittlig konsumtion ökar också risken för olika former av cancer, psykiska besvär och sociala problem. En fjärdedel av all essentiell hypertoni orsakas av alkohol.
- Intensivdrickande ökar risken för akuta problem som olycksfall, våld, hjärtkärlsjukdom, leversjukdom, sociala problem och psykiska störningar.
Kvalitetsuppföljning
Indikatorer för uppföljning
Socialstyrelsen samlar årligen in uppföljningsindikatorer avseende regionernas arbete med levnadsvanor.