Rosacea
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet omfattar utredning och behandling av rosacea inom primärvården.
Andra relaterade kunskapsstöd
Följande kliniska kunskapsstöd på 1177 för vårdpersonal kan vara relevanta:
Om hälsotillståndet
Definition
Rosacea är en kronisk inflammatiorisk hudsjukdom i ansiktet men som i många fall även kan ge symtom från ögonen.
Förekomst
Rosacea är en vanlig hudsjukdom i ansiktet som framför allt förekommer hos personer i åldern 30–60 år men kan även uppstå hos äldre eller yngre personer. Rosacea är vanligare hos kvinnor.
Orsaker
Etiologin vid rosacea är oklar, hereditär faktor finns.
Utredning
Symtom
Rosacea kan ge symtom från:
- huden – vaskulära (flush, rodnad, telangiektasier) eller inflammatoriska (papler och pustler) hudförändringar
- ögonen – ospecifika symtom såsom torra, rinnande ögon, klåda i ögonen, ljuskänslighet och dimsyn.
Status
I status kan följande förekomma:
- förändringar främst på näsa, kinder, haka och panna:
- rodnad hud, vidgade ytliga blodkärl och papulopustulösa förändringar utan komedoner
- vävnadsförtjockning och hyperplasi av talgkörtlar (framför allt rinofyma)
- blefariter, vaglar eller konjunktiviter.
Handläggning vid utredning
Diagnosen rosacea ställs kliniskt. Biopsi behövs endast vid osäker diagnos.
Differentialdiagnoser
Följande differentialdiagnoser kan vara aktuella:
- akne – har komedoner och är oftast en tonårssjukdom som dock kan övergå i rosacea
- perioral dermatit – små rodnade papler runt munnen, egen sjukdom men har kliniska drag som överlappar med rosacea
- seborroiskt eksem – saknar pustler, fjällar mer, lokaliserat i hårbotten, ögonbryn och nasolabialt
- SLE – fjärilsrodnad på kinderna som kan likna rosacea, SLE har inte pustler
- sarkoidos – vid rosacea förekommer ofta lindrig granulomatös inflammation i närheten av ögonlocken, utan att det är sarkoidos.
Behandling
Handläggning vid behandling
Handlägg gärna enligt följande:
- ge råd om egenvård
- informera om att rosacea går i skov med perioder av läkning för att sedan återkomma
- informera om att det är vanligt med försämring under sommaren
- topikal läkemedelsbehandling är förstahandsvalet, ibland krävs tillägg av perorala läkemedel
- vid utebliven effekt av antibiotika och lokalbehandling, uttalade telangiektasier eller rinofyma, bör bedömning på hudmottagning övervägas, foto bör skickas med remissen.
Egenvård
Ge råd till patienten om att:
- undvika försämrande faktorer som sol, temperaturväxling, lokala steroider och kärlvidgande ämnen som alkohol och starka kryddor
- använda solskydd som hatt eller keps samt solskyddskräm mot UVA- och UVB strålar med högsolskyddsfaktor
- använda solglasögon vid ögonbesvär
- feta salvor och krämer bör undvikas eftersom huden vid rosacea ofta är känslig, ibland kan patienten få prova flera olika kosmetika och mjukgörare innan hen hittar något som fungerar.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Topikal behandling kan svida och irritera i början, rekommendera patienten att börja försiktigt för att sedan trappa upp behandlingen.
Behandling vid papler och pustler
Vid lindrig till medelsvår papulopustulös rosacea rekommenderas lokalbehandling med metronidazol eller azelainsyra.
Behandla medelsvår till svår rosacea enligt följande:
- i första hand med topikal ivermektin
- i andra hand med tillägg av peroral tetracyklin med dosering som vid akne om endast lokalbehandling inte är tillräcklig
- med erytromycin i de fallen tetracyklin är kontraindicerat.
Behandling vid erytem och flush
Vid erytem och flush gäller följande:
- Erytem och flushattacker är ofta mycket svårbehandlade.
- Propranolol kan i vissa fall övervägas mot flush om övriga behandlingar inte haft effekt.
- Erytem kan dämpas med antiinflammatorisk behandling, kombination av lokal och per oral behandling.
- Topikal brimonidin (ingår ej i läkemedelsförmånen) kan provas som symtomatisk behandling men en del upplever att det ger sveda.
- Intensivt pulserat ljus (IPL) kan fungera vid uttalade och kvarstående erytem och telangiektasier men ges oftast inte av den regionfinansierade vården.
Ögon
För ögonbesvär gäller följande:
- lindriga besvär – rekommendera tårsubstitut som vid torra ögon
- vid uttalade besvär krävs oftast systembehandling av rosacea och remiss till ögonmottagning.
Uppföljning
Utvärdera läkemedelsbehandlingen efter 2–3 månader.
Komplikationer
Många upplever sjukdomen som mycket kosmetiskt besvärande med försämrad livskvalitet som följd.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.
Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.