Rött öga utan smärta
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Primär bedömning, utredning och behandling av infektiösa och allergiska konjunktiviter. Primär behandling av de flesta fall av torra ögon. Primär bedömning av subkonjunktival blödning utan trauma.
Specialiserad vård
- Ögonkliniken bedömer vid oklar diagnos eller terapisvikt.
- Ögonkliniken utför inga allergitester, det sker via Öronklinikens allergimottagning eller barnmottagningen beroende på ålder.
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
- Använd ögonklinikens mall ”Ögonkliniken standard”
Telefonkonsultation
Ögonjour söks via växeln.
Remissindikationer
- Tätt recidiverande problem.
- Svårbehandlade/terapisvikt. Särskilt patienter kring nedre tonåren där långdragna och svåra fall av vernal konjunktivit är vanliga.
- Oklar diagnos.
Remissinnehåll
- Kortfattad ögonanamnes, beskriv patientens symtom.
- Hur länge har patienten haft besvär? Kom besvären plötsligt eller successivt - är de konstanta eller förvärras de?
- Ange synskärpa på 5 meters håll, varje öga prövat för sig och med aktuella avståndsglas.
- Kortfattad beskrivning av ögonstatus.
- Frågeställning.
- Eventuellt tolkbehov, på vilket språk.
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation avser att underlätta bedömning, handläggning och viss behandling vid rött öga utan smärta.
Om hälsotillståndet
Definition
Rött öga kan uppstå genom:
- att blodkärl i ögats bindehinna utvidgas eller brister
- inflammatoriska och infektiösa tillstånd i och kring ögat.
Förekomst
Rött öga eller röda ögon är det vanligaste ögonsymtomet i primärvården.
Orsaker
Spontana kärlbristningar är mer vanligt förekommande hos patienter med högt blodtryck eller diabetes.
Vid rött öga utan smärta är den vanligaste orsaken en infektion av virus eller bakterier i ögats bindehinna. Allergisk konjunktivit är ofta säsongsbunden. Torra ögon som beror på nedsatt tårproduktion eller försämrad tårkvalitet kan också ge upphov till röda ögon.
Utredning
Symtom
- Gruskänsla eller främmande kroppskänsla
- Rinnande ögon, kladd i ögonfransar
- Sveda
- Klåda
- Ljuskänslighet
- Eventuellt suddig syn
Anamnes
- Debut – akut eller smygande debut
- Symtom – ensidiga eller bilaterala, dubbelseende
- Tidigare besvär
- Övre luftvägsinfektion – pågående eller föregående
- Allergisk rinit eller astma
- Utlösande faktorer – kontaktlinser, nytt smink
- Annan sjukdom – särskilt autoimmun eller autoinflammatorisk
Status
- Allmäntillstånd
- Ögon – i första hand med spaltlampa, i andra hand med luppglasögon eller oftalmo-/otoskop
- Ögonlock – hudinspektion, överväg evertering
- Fluoresceinfärgning – gärna vid misstanke om ytlig skada
Fynd att bedöma är:
- Allmäntillstånd – eventuell feber
- Ögonsekretion– purulent eller klar
- Ögoninspektion – konjunktival eller ciliär perikorneal injektion (rodnad), subkonjunktival blödning
- Ögonundersökning – klar eller rökig kornea, färgupptag av fluorescein
- Ögonlock – hudutslag, knottrig insida eller vagel vid evertering
- Syn – nedsatt synskärpa, vid ökad tårfilm eller kladd kan synen bedömas genom stenopeiskt hål
- Pupill – storlek, reaktion på direkt och indirekt ljus
Handläggning vid utredning
- Värdera klinisk bild utifrån symtom, anamnes och undersökningsfynd och bedöm trolig orsak.
- Samråd med specialiserad vård vid behov.
Följande tillstånd handläggs enligt separata rekommendationer:
- rött öga med smärta – exempelvis keratit, sklerit, irit eller akut glaukom
- allergisk rinokonjunktivit
- ögonskador – exempelvis kemiska eller traumatiska
- akuta synstörningar – exempelvis kärlocklusion, optikusneurit, postoperativ komplikation.
Orsaker till rött öga utan smärta
Bakteriell konjunktivit
- Allmänt – ofta samtidig övre luftvägsinfektion
- Ögonsymtom – ensidiga symtom initialt men bilateralt senare i förloppet, ingen smärta, igenklibbade ögon, särskilt på morgonen
- Ögonfynd – konjunktival injektion, kornea klar
- Synskärpa – normal
- Åtgärd – odling från konjunktiva vid samtidig impetigo, täta recidiv, svår infektion eller spädbarn (< 2 månaders ålder)
Viral konjunktivit
- Allmänt – ofta samtidig övre luftvägsinfektion
- Ögonsymtom – ensidiga symtom initialt men bilateralt senare i förloppet, klart sekret, sveda och obehag, eventuellt ljuskänslighet
- Ögonfynd – konjunktival injektion, ibland blandinjektion, bubbligt i nedre ögonlocket, små subkonjunktivala blödningar, eventuellt synligt kornealt engagemang
- Synskärpa – normal, men kan vara påverkad vid kornealt engagemang
Allergisk konjunktivit
- Ögonsymtom – ofta bilaterala besvär, klåda, ingen smärta, ibland lindrigt igenklibbade ögon
- Ögonfynd – lättare konjunktival injektion, ofta knottrigt i nedre ögonlocket, kornea klar
- Synskärpa – normal
Subkonjuktival blödning
- Ögonsymtom – spontan debut, ökar ofta i utbredning första dygnet, ensidigt
- Ögonfynd – kornea klar, ingen eller obetydlig ömhet
- Synskärpa – normal
Torra ögon
- Ögonsymtom – gruskänsla, lindrig ljuskänslighet, ökat tårflöde
- Ögonfynd – lätt konjunktival injektion
- Synskärpa – normal
Torra ögon kan bero på ökad avdunstning orsakad av:
- påverkan på Meiboms körtlar – blefarit, rosacea, psoriasis, sebrorroiskt eller atopiskt eksem
- kontaktlinsanvändning – ger även skav eller smärta i olika grader och ökad risk för keratit
- nedsatt ögonlocksfunktion – tillstånd som ger exempelvis felaktig blinkning eller slutningsdefekt
- Parkinsons sjukdom
- endokrin oftalmopati
- allergisk konjunktivit
- vitamin A-brist
- omgivningsfaktorer – frekvent bildskärmsarbete, torr luft, påverkan av luftkonditionering.
Torra ögon kan bero på nedsatt tårproduktion och/eller försämrad tårkvalitet på grund av:
- hög ålder
- Sjögrens syndrom – ger ofta uttalad torrhet, ibland synpåverkan, muntorrhet, ibland ledbesvär
- läkemedel – antikolinergika, opioider, antihypertensiva, östrogen eller sedativa.
Blefarit och episklerit
- Blefarit – irriterade ögonlockskanter, ibland lätt klibbighet, eventuell konjunktival injektion
- Episklerit – ibland milda besvär utan ömhet, lokaliserad konjunktival injektion
Behandling
Handläggning vid behandling
- Behandling ges utifrån misstänkt bakomliggande orsak.
- Patient med kontaktlinser bör omedelbart ta ut linserna och kontakta ögonläkare eller optiker om symtomen inte minskar inom några timmar.
Bakteriell och viral konjunktivit
Ge råd om:
- tvättning av ögonlockskanter flera gånger dagligen med kranvatten
- god handhygien på grund av smittsamhet
- byte av örngott dagligen
- användning av engångshanddukar om möjligt.
Överväg topikal antibiotika vid bakteriell konjunktivit med utebliven förbättring efter en vecka.
Subkonjunktival blödning
- Tillståndet behöver inte behandlas.
- Ge en lugnande förklaring om att blödningen resorberas spontant inom 1–2 veckor.
- Informera om att patienten kan prova receptfria smörjande ögondroppar vid obehag.
Torra ögon
- Ge råd om receptfria tårsubstitut.
- Recept förbehålles patienter med definierad ögonsjukdom såsom keratokonjunktivitis sicca.
Blefarit och episklerit
- Blefarit – ge råd om egenvård med ögontvätt. Överväg topikal antibiotika vid kraftiga eller långdragna besvär (över 6 veckor).
- Episklerit – ge information om att tillståndet ofta spontanläker inom två veckor.
Läkemedelsbehandling
Huvudprincipen är att läkemedelsförskrivning följer behandlingsansvaret dvs den instans som håller i behandling och uppföljningen av patientens tillstånd är också den som förnyar recepten för detta tillstånd. Primärvården ansvarar för recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. Behandlingsplan ska finnas för beroendeframkallande lm enligt mall i Cosmic.
Lokala behandlingsrekommendationer
Topikal antibiotika vid bakteriell konjunktivit
Första hand:
Kloramfenikol
- droppar 1x6 i 2 dagar 1x4 i 4 dagar
- salva 1x4 i 7 dagar
Andra hand:
- Azitromycin endospipetter – 1 droppe 2 gånger dagligen i 3 dagar, speciellt lämpligt för barn då behandlingseffekten kvarstår i 7 dagar.
För torra ögon
Åkomman går inte att bota. På apoteken och hos en del optiker finns en mängd olika receptfria ögondroppar, både tunnflytande och i gelé-form. Ofta får man prova sig fram till det preparat som passar just den enskilde patienten bäst, men vid långtidsbehandling bör preparat utan konserveringsmedel rekommenderas. Vid stora besvär kan man behöva droppa 8–10 ggr/dag samt använda en gelédroppe eller salva till natten. Gelén och salvan ligger kvar längre på ögats yta, men är också mer kladdiga och kan störa synen något. Vid lindrigare besvär kan det räcka att droppa mer sällan. Detta räknas som egenvård och recept ska ej skrivas undantaget patienter med Sjögrens syndrom. Ögonkliniken ansvarar för recepten så länge patienten går på kontroller på Ögonkliniken. Efter att de avslutats på Ögonkliniken skrivs recept i primärvården.
Episklerit
Besvären flukturerar ofta under flera veckor. Smärta/obehag kan lindras med NSAID i tablettform.
Uppföljning
Hur?
I de flesta fall räcker det att patienten själv uppmanas ta kontakt om förbättring uteblir, om inte symtomen är aggraverande eller patienten inte bedöms kompetent att ta det ansvaret. Vid terapisvikt, då man bedömer det som angeläget att trots allt behandla, kan man efter några dagars uppehåll med behandlingen ta en konjunktivalodling för att se om det föreligger resistenta bakterier. Vid långvarig ensidig rodnad hos yngre misstänk klamydia, ta odling från ögat för fortsatt handläggning.
När?
Vid akut infektiös konjunktivit kan patienten ta ny kontakt om ingen förbättring skett inom en vecka. Vid allergisk konjunktivit kan det ta upp till 2 veckor innan natriumkromoglykat har full effekt.
Vem?
Den enhet som satt in behandling.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.
Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.