Salpingit
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Akuta gynekologiska buksmärtor kan vara svåra att skilja ifrån akuta kirurgiska buksmärtor, mera sällan från akuta invärtesmedicinska tillstånd. Frikostig remittering till Kvinnokliniken.
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Remissindikationer
Buksmärta och misstanke om gynekologisk sjukdom som bedöms kräva specialistvård.
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Omfattning av kunskapsstödet
Andra relaterade kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Definition
Salpingit (äggledarinflammation) är en form av bäckeninflammation (PID - Pelvic Inflammatory Disease) och innebär en inflammation och infektion i äggledarna.
Förekomst
Incidensen av upptäckt salpingit är 1–2 per 1 000 kvinnor (i alla åldrar) och år. Många fall är subkliniska och diagnostiseras inte, vilket kan innebära att den faktiska förekomsten är högre.
Orsaker
En uppåtgående infektion från vagina är en vanlig orsak till salpingit. Hos yngre kvinnor är klamydia vanligaste agens och påvisas hos minst 30 %. Även gonokocker och mykoplasma genitalium förekommer. Hos äldre kvinnor är anaeroba blandinfektioner vanligast.
Riskfaktorer
Riskfaktorer för salpingit är:
- spiralinsättning
- postpartum (6–8 veckor efter en förlossning)
- oskyddat sex med flera partners
- tidigare salpingit.
Utredning
Symtom
Salpingit kan variera från asymtomatisk till allvarliga symtom med allmänpåverkan och feber. Symtom som kan tala för salpingit är:
- lågt sittande buksmärta
- avvikande flytning
- mellanblödningar
- blödning vid samlag
- djupa smärtor vid samlag
- feber (förekommer hos cirka 20 %)
- dysuri (vid samtidig uretrit).
Anamnes
Fråga om:
- aktuella symtom och riskfaktorer
- gynekologisk anamnes inklusive sexualanamnes
- blödningsanamnes.
Status
Undersök följande:
- allmäntillstånd inklusive temperatur, puls och blodtryck
- bukstatus
- gynekologiskt status.
Fynd vid salpingit kan vara:
- ökad flytning som kan vara missfärgad, blodtillblandad och illaluktande
- ömhet över äggstockar och äggledare
- ruckömhet.
Om samtidig cervicit föreligger kan cervix vara lättblödande. Mukopurolent flytning förekommer särskilt vid gonorré.
Handläggning vid utredning
Grad av symtom och status avgör fortsatt handläggning. Vid svårare symtom eller allmänpåverkan rekommenderas bedömning inom specialiserad vård. Vid lindriga symtom kan provtagning ske inom primärvården.
Provtagningar
Ta följande prover vid misstanke om salpingit:
- klamydia, gonorré
- CRP
- U-hCG för att utesluta extrauterin graviditet.
Överväg följande prover:
- mykoplasma genitalium
- övriga sexuellt överförbara sjukdomar.
Ta allmän odling från cervix och vagina hos gravida, nyförlösta eller personer som nyligen har genomgått ingrepp i cervix eller uterus.
Differentialdiagnoser
Överväg följande differentialdiagnoser:
- extrauterin graviditet
- ruptur eller torsion av ovariecysta
- gastrointestinala infektioner – appendicit, sigmoidit, divertikulit
- andra urogenitala infektioner – endometrit, cervicit, uretrit
- svampinfektion, bakteriell vaginos.
Överväg endometrios vid svårbehandlade smärttillstånd.
Behandling
Handläggning vid behandling
Behandla salpingit frikostigt för att undvika komplikationer. Påbörja behandling omedelbart vid uttalade symtom. Vid lindriga symtom, invänta provsvar och behandla utifrån dessa.
Vid konstaterad sexuellt överförbar sjukdom kan förhållningsregler, smittskyddsanmälan, kontaktspårning och partnerbehandling vara aktuellt.
Förebyggande åtgärder
Kondomanvändning eller annat barriärskydd minskar risken för salpingit genom att minska risken för sexuellt överförbara sjukdomar.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Bestäm behandling utifrån odlingssvar när detta finns. Vid okänt agens är metronidazol i kombination med doxycyklin förstahandsmedel.
Ta ställning till partnerbehandling.
Huvudprincipen är att läkemedelsförskrivning följer behandlingsansvaret dvs den instans som håller i behandling och uppföljningen av patientens tillstånd är också den som förnyar recepten för detta tillstånd. Primärvården ansvarar för recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. Behandlingsplan ska finnas för beroendeframkallande lm enligt mall i Cosmic.
Kirurgisk behandling
I sällsynta fall krävs laparoskopi för diagnostik och behandling, med till exempel dränage av eventuell abscess.
Komplikationer
Hos cirka 25 % uppstår en skada på äggledarna till följd av infektionen. Detta medför ökad risk för nya infektioner, kroniska bäckensmärtor, smärta vid samlag och extrauterin graviditet.
10–15 % blir infertila efter en episod med salpingit. Risken för infertilitet ökar vid sent insatt behandling och med antalet salpingiter.
En abscess kan bildas i tuba och/eller ovarier. Tillståndet kan obehandlat leda till allvarlig infektion. Anaeroba infektioner är vanligast vid utveckling av tuboovariella abscesser (pyosalpinx).