Seborroiskt eksem
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Omfattning av kunskapsstödet
Detta kunskapsstöd behandlar seborroiskt eksem hos barn och vuxna.
Om hälsotillståndet
Definition
Seborroiskt eksem eller mjälleksem är ett återkommande tillstånd med rodnad och fet fjällning på hudområden med mycket talgkörtlar.
Seborroiskt eksem i hårbotten hos spädbarn kallas även skorv eller mjölkskorv.
Förekomst
Barn
Infantilt seborroiskt eksem förekommer vanligen mellan tre veckors och tolv månaders ålder, med en topp vid tre månaders ålder.
Vuxna
Seborroiskt eksem hos vuxna är vanligast efter 35 års ålder och förekommer hos uppskattningsvis 4–5 % av alla män och 1–2 % av alla kvinnor i arbetsför ålder. Sjukdomen recidiverar ofta under flera år för att därefter avta.
Orsaker
Mekanismerna bakom seborroiskt eksem är inte helt klarlagda. Det finns ett samband med jästsvamp av typen Malassezia. Malassezia är normalt förekommande på huden men kan hos vissa personer ge upphov till inflammation och fjällning.
Riskfaktorer
Riskfaktorer och försämrande faktorer hos vuxna inkluderar:
- ärftlighet
- kallt och torrt klimat
- immunsuppression inklusive hiv
- ökad stress och depression.
Utredning
Symtom
Symtomen inkluderar hudförändringar och ibland klåda.
Status
Barn
Notera följande:
- utseende – gulaktiga, fjällande hudförändringar
- lokalisation – i hårbotten, ibland med spridning till ansikte, ögonbryn, bakom öron och i hudveck.
Vuxna
Notera följande:
- utseende – rodnade, oregelbundna förändringar med fin fjällning
- lokalisation – ofta hårbotten, ögonbryn, skägg, nasolabialfåror, öron, ögonlocksrand, bröstkorg och ibland hudveck som armhålor och ljumskar.
Handläggning vid utredning
Diagnosen ställs utifrån klinisk bild och typisk lokalisation.
Differentialdiagnoser
Liknande symtom kan uppstå vid:
- andra eksem – som atopiskt eksem eller kontakteksem
- psoriasis i hårbotten
- svampinfektioner – exempelvis dermatofytinfektion i hårbotten eller candidainfektion i hudveck
- perioral dermatit eller rosacea.
Behandling
Handläggning vid behandling
Barn
Seborroiskt eksem hos barn är ofta lindrigt och självläkande.
Följande behandling kan prövas:
- mjukgörande kräm eller olja
- salicylsyreolja eller salicylsyrevaselin 1 % – vid skorv som sitter fast
- grupp I-steroid-kräm, eventuellt i kombination med antimykotika – vid rodnad, långvariga besvär eller annan lokalisation än skalpen.
För att mjuka upp skorv som sitter fast rekommenderas smörjning på kvällen. På morgonen rekommenderas försiktig gnuggning och tvätt med milt barnschampo.
Vuxna
Seborroiskt eksem i hårbotten:
- behandling – schampo med ketokonazol två gånger per vecka i en månad
- underhållsbehandling – schampo med ketokonazol en gång per vecka
- terapisvikt – tillägg av steroidlösning grupp II–III en gång dagligen till läkning, därefter en till två gånger per vecka
- avfjällning – smörjning på kvällen med salicylsyreolja 3 % eller salicylsyra 2–5 % i kräm. På morgonen kan fjällen gnuggas ur och tvättas bort med vanligt schampo som appliceras i torrt hår och sedan tvättas ur.
Seborroiskt eksem i hud:
- schampo med ketokonazol kan användas som duschkräm till hud
- steroidkräm grupp I–III kan användas.
Informera patienten om att:
- undvika lokalt irritativa ämnen
- fortsätta med behandling tills symtomen lindrats eller försvunnit helt
- underhållsbehandling ofta behövs för att förhindra täta recidiv.
Läkemedelsbehandling
I Västmanland rekommenderas i andra hand takrolimus (Protopic) för ansiktet.
Försäkringsmedicin och intyg
Sjukskrivning
Huvudprincipen är att sjukskrivning följer behandlingsansvaret dvs. den läkare som bedömt att ett tillstånd ska behandlas eller utredas vidare är också den som sjukskriver om man bedömer att tillståndet ger en nedsatt arbetsförmåga. Detta gäller både vid elektiva besök och vid besök på akutmottagning. OBS! Gäller ej jourmottagningen i Västerås som aldrig skriver sjukintyg – patienten får kontakta sin vårdcentral för detta.
Primärvården ansvarar för sjukskrivning fram till ett första mottagningsbesök inom specialistvården. Om patienten avslutas inom specialistvården i och med det första besöket kvarstår ansvaret för sjukskrivningen inom primärvården. Om specialistvården påbörjar en utredning, behandling och/eller uppföljning av ett tillstånd och det är detta tillstånd som gör patienten arbetsoförmögen är det specialistvården som ansvarar för sjukskrivningen fram tills att primärvården accepterat en utremittering. Detta gäller även om specialistvården remitterat vidare patienten för vård i ett annat län – då är det upp till specialistklinikerna sinsemellan att besluta vem av dem som sköter sjukskrivningen.