Syfilis
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
För Region Skåne
Användare i Region Skåne hänvisas till AKO Skåne-riktlinjen eftersom innehållet kan vara uppdaterat.
Omfattning av kunskapsstödet
Detta kunskapsstöd avser syfilis hos vuxna.
Om hälsotillståndet
Definition
Syfilis (lues) räknas som en sexuellt överförbar sjukdom (STI). Den lyder under smittskyddslagen och är därmed anmälnings- och smittspårningspliktig.
Förekomst
I Sverige är syfilis vanligast hos män som har sex med män. Syfilis har ökat kraftigt de senaste tio åren i många länder. I Sverige har det under de senaste åren diagnostiserats 500–600 fall per år.
Orsaker
Syfilis orsakas av bakterien Treponema pallidum. Syfilis sprids genom sexuell kontakt, via blod samt från gravida till foster via placenta. Syfilisscreening sker i samband med graviditet och blodgivning.
Utredning
Symtom
Sjukdomsindelning och symtom
Syfilis kan delas in i:
- tidig syfilis med smittotillfälle inom cirka ett år och sen syfilis där smittdatum ligger mer än ett år bakåt i tiden
- tre olika symtomgivande stadier: primär, sekundär och tertiär syfilis – utifrån hur länge man varit infekterad och vilka symtom man har.
Syfilis överförs genom sexuell kontakt vid tidig syfilis, framför allt vid primärt och sekundärt stadium, medan risk för smitta via blod samt från mor till foster finns även vid sen syfilis. Bara den tidiga infektionen är anmälningspliktig.
Tänk på att syfilis kan:
- vara latent och ger då inte symtom
- ge symtom från många olika organ.
Primärt stadium
Primärsår i det primära stadiet kännetecknas av:
- debut 10–90 dagar efter smittotillfälle, oftast efter kring 3 veckor – cirka 25 % av de smittade noterar inget primärsår
- hudsymtom
- ofta solitärt oömt sår (hård schanker) – i typiska fall med ren och glänsande sårbotten
- såret kan variera i utseende och även multipla sår kan förekomma
- lokalisation vid eller invid smittöverföringsstället, exempelvis penis, vulva, vagina, rektum, anus, mun, munhåla eller svalg
- ett förlopp där såren ofta läker inom 6–8 veckor.
Även lokala och oömma adeniter är vanligt förekommande i det primära stadiet. Smärta och sekundärinfektion kan ses men är ovanligt.
Sekundärt stadium
Sekundär syfilis kännetecknas av:
- debut 4–10 veckor efter debut av primärsår
- hudsymtom
- oftast symmetriska småfläckiga rödbruna makulära utslag som inte kliar
- hudsymtom kan saknas
- lokalisation på hela kroppen, särskilt bål, handflator och fotsulor.
Andra symtom är vanligt förekommande och beror på att spiroketerna sprids via blodet till flera andra organ inklusive CNS. Patienten kan bland annat få influensaliknande symtom med allmänpåverkan, feber och muskelvärk, lymfkörtelförstoring, huvudvärk (meningit), hörselpåverkan, synpåverkan (retinit, uveit, optikusneurit), njurpåverkan eller leverpåverkan (hepatit).
Serologin är alltid positiv vid sekundär syfilis. Man behöver alltså inte ta om provet senare om man vill utesluta sekundär syfilis hos en person med hudutslag.
Symtomen vid primärt och sekundärt stadium försvinner utan behandling, även om symtomen vid sekundär syfilis kan recidivera under ett år. Infektionen kan därefter läka ut, men hos cirka 40 % övergår den i en latent fas. Därför måste syfilis i alla stadier, även latenta, behandlas.
Tertiärt stadium
Tertiär syfilis debuterar många år till decennier efter primärt och sekundärt stadium. Diagnosen är numera mycket ovanlig i Sverige.
Det finns tre typer av tertiär syfilis:
- benign syfilis – granulom i hud, skelett och inre organ
- kardiovaskulär syfilis – aortainsufficiens, aortit och aneurysm
- neurosyfilis – kan till exempel yttra sig som kognitiv påverkan, psykos, demens, pares, nervsmärtor, kranialnervspåverkan eller stroke.
Anamnes
Anamnes bör omfatta:
- aktuella symtom
- misstänkt smittotillfälle och relevant sexualanamnes
- tidigare sexuellt överförbara sjukdomar, särskilt tidigare syfilisinfektion och eventuell behandling.
Handläggning vid utredning
Handlägg syfilis enligt följande:
- Tänk primär syfilis vid solitärt sår som inte ger symtom. Såren sitter ofta genitalt men kan även ses till exempel oralt och analt. Provtagning med bomullspinne från såret kan påvisa syfilisbakterien med DNA-test (PCR-test).
- Utred misstänkt syfilis med serologi.
- Var frikostig med provtagning för syfilis hos patienter i gruppen män som har sex med män.
- Kontakta venereolog vid välgrundad misstanke om eller verifierad syfilis.
- En patient kan ha flera sexuellt överförbara sjukdomar samtidigt – erbjud provtagning för annan STI utifrån sexualanamnes och symtombild.
- Gör klinisk smittskyddsanmälan (SmiNet) och skriv i anmälan till vilken specialistmottagning patienten remitterats. Specialistmottagningen gör sedan en kompletterande smittskyddsanmälan.
Provtagningar
Tänk på följande vid serologitolkning:
- Vid primärsår är serologiprov ibland negativt initialt och provet kan därför behöva tas om.
- Det kan dröja upp till 3–4 månader från smittotillfället innan syfilis-antikroppar utvecklas.
- Serologin kvarstår ofta positiv livslångt, även efter en välbehandlad infektion.
- Serologin vid syfilisdiagnostik kan vara svårtolkad, rådgör vid behov med venereologisk klinik eller mikrobiologiskt laboratorium.
Differentialdiagnoser
Möjliga differentialdiagnoser är:
- genital herpes
- kondylom
- pityriasis rosea.
Behandling
Handläggning vid behandling
Remittera till venereologisk klinik för utökad smittskyddsanmälan, smittspårning, behandling och uppföljning. Behandling brukar ges med långverkande penicillin i injektionsform, vilket leder till utläkning.
Säkerställ att patienten får information om:
- diagnos
- att patienten, vid tidig obehandlad syfilis (smitta inom ett år), har informationsplikt gentemot sexuell partner och är skyldig att använda skydd vid sex, inklusive vid orogenital kontakt – det bästa är dock att rekommendera patienten att vara avhållsam tills behandlingen är avslutad
- att behandling och uppföljning sker inom specialiserad vård
- att undersökning, diagnostik och behandling är kostnadsfri.
Förebyggande åtgärder
För att minska risken för smitta bör kondom eller slicklapp användas vid sexuella kontakter. Vid ett primärt sår i munhålan kan även kyssar innebära risk för smitta.
Komplikationer
Genitala sår (som syfilissår) ökar risken för överföring av hiv.