Kliniska kunskapsstöd

Tandvårdens läkemedel – tobaksavvänjning

Visa innehåll för:Tandvård

Tandvårdens läkemedel – tobaksavvänjning

Omfattning av kunskapsstödet

Kunskapsstödet går igenom olika tobaksprodukter och generella principer för behandling av tobaksberoende.

Andra relaterade kunskapsstöd

Följande kunskapsstöd på 1177 för vårdpersonal kan vara relevanta: 

Tobaks- och nikotinbruk (kliniskt kunskapsstöd)

Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor (pdf)

Bakgrund

Definition

Rökning är en signifikant riskfaktor för en stor andel sjukdomar. Det är aldrig för sent att sluta röka. Rökstopp ger mycket snabbt en märkbar förbättring av hälsan. Stöd för rökare och snusare att komma ur sitt beroende är en av sjukvårdens viktigaste hälsofrämjande och mest kostnadseffektiva åtgärder.

Principerna för att lyckas bryta tobaksberoende bygger på en kombination av livsstilsförändring, professionellt stöd och farmakologisk behandling.

Rökning och tandhälsa

Rökare har i genomsnitt fem gånger högre risk att drabbas av svår parodontit och 90 % av all svårläkt parodontit är hos rökare. Hos rökare kan nikotinets kärlsammandragande effekt minska tandköttsblödning, vilket kan dölja parodontit och leda till underdiagnostik.

Rökning är en riskfaktor för att utveckla postoperativa besvär efter tandextraktion. När det gäller tandimplantat tyder studier på att långtidsprognosen hos rökare är sämre, speciellt i överkäken.

Slemhinna och gingiva reagerar och utvecklar olika försvarsmekanismer vid långvarig rökning, till exempel Lingua villosa (papillerna på tungan förstoras) och melanos (ökad melaninpigmentering).

Tobaksrökning är en stark riskfaktor för cancer i munhåla och svalg. Rökare har också en ökad förekomst av leukoplakier som är ett precanceröst tillstånd.

Rökning försämrar sårläkning och ökar risken för postoperativa sårinfektioner, varför även tillfälligt rökstopp tillämpas inom ortopedisk kirurgi i Sverige. Rökstopp bör med fördel även tillämpas inför kirurgisk behandling av parodontit och inför fixturinstallation. Forskning visar att rökare svarar sämre på icke-kirurgisk och kirurgisk parodontal behandling och utvecklar fler komplikationer vid blodiga ingrepp.

Om permanent rökstopp inte kan uppnås kan tillfälligt rökstopp genomföras. Detta bör ske minst 4 veckor (helst 8 veckor) före och minst 4 veckor (helst 8 veckor) efter operationen. Här måste tandvårdspersonalen arbeta bestämt och målmedvetet för att uppnå rökstopp.

Alla rökande patienter som vill ha hjälp med tobaksavvänjning bör erbjudas evidensbaserade och säkra metoder. De som får parodontit bör sluta röka helt som en del av sjukdomsbehandlingen.

Övergång till e-cigaretter minskar inte de problem som rökning orsakar vid behandling av parodontit och hjälper inte patienten att svara bättre på terapi. Oavsett om patienten röker vanliga cigaretter eller elektroniska cigaretter så svarar man sämre på behandlingen av parodontit än de som slutat röka helt.

Snus

Snusets skadliga effekter jämförs ibland med rökningens, men en sådan jämförelse blir skev då få saker är så hälsofarliga som rökning. Effekterna och hälsoriskerna för snusaren bör jämföras med att inte alls använda någon form av tobak.

Snusning ökar risken för fosterskador, cancer i bukspottkörteln, dödlig hjärtinfarkt och munslemhinneförändringar. Snusning ökar även risken för utveckling av gingivala retraktioner med blottade tandhalsar och rotytekaries som konsekvenser. Vid en konsumtion av minst 5 doser per vecka ökar även risken för diabetes typ 2.

Det finns ingen vetenskaplig evidens för snus som rökavvänjningspreparat. Snus innehåller tobak samt nikotin och är beroendeframkallande på samma sätt som cigarettrökning. Vitt snus innehåller däremot inte tobak, men halten nikotin är ofta högre än i traditionellt brunt snus och cigaretter.

Användning av vitt snus ökar i samhället. Utöver att det är beroendeframkallande, kan det ge omfattande ulcerösa och permanenta skador på munhålans mjukvävnader.

Upphettade tobaksprodukter (HTP) och E-cigaretter

HTP står för Heated Tobacco Products och HNB står för Heat Not Burn. HTP och HNB är batteridrivna elektroniska enheter som innehåller tobak. Principen bakom upphettade tobaksprodukter är att tobaken värms upp utan att brinna. I nuläget finns inga tydliga bevis att HTP eller HNB är mindre skadliga och beroendeframkallande än vanliga cigaretter.

E-cigarett är en elektronisk cigarett (vaporizer) som man använder vid vaping. E-cigarett saluförs under olika namn som till exempel e-cigg, el-cigarett, e-juice, e-vätska, vape och vejp. Det finns flera olika typer av e-cigaretter. Det alla har gemensamt är att den är batteridriven och har en tank med en förångare, så kallad coil, som hettar upp e-vätskan (e-juice) till ånga och aerosol som andas in.

E-vätskan som förångas innehåller inte tobak utan är en kemisk vätska, och finns i många olika smaker och kan innehålla både nikotin och vara nikotinfri. Nikotin som är starkt beroendeframkallande har negativ påverkan på lungor, hjärta och blodkärl.

Ångan kan innehålla bland annat vissa typer av aldehyder och andra hälsoskadliga partiklar vilka är potentiellt kopplade till utveckling av olika cancertyper. Hälsorisker och beroende är inte fullt klarlagda men forskning pekar på att användning av e-cigaretter kan ligga bakom luftvägsinflammationer, orala skador, infektioner samt cellskador i lungor och munhåla.

Ångan som andas in kan även orsaka hälsoskadliga effekter på hjärtfrekvens och blodkärl. Utifrån studier och erfarenheter är det inte lämpligt att använda e-cigaretter som substitution mot rökning. Ett problem är att man vid byte till e-cigaretter behåller rökbeteendet och eventuellt även nikotinberoendet.

På sikt kan e-cigaretter möjligen ha något att tillföra som rökavvänjningsmedel, men då krävs forskning av högre kvalitet och att produkterna uppfyller rimliga säkerhetskrav samt att försäljning och marknadsföring sker på ett sätt som är värdigt ett läkemedel med mycket stor beroendepotential.

Vattenpipa

Tobaken i vattenpipa är smaksatt med olika fruktaromer och innehåller nikotin. Röken från en vattenpipa innehåller en blandning av tobaksrök och rök från kolen som håller tobaken glödande. En vanlig och utbredd missuppfattning är att tobaksröken från en vattenpipa renas från skadliga ämnen och fasta partiklar när den passerar vatten.

Forskare har visat att röken från vattenpipa innehåller minst lika mycket kolmonoxid, tjära, tungmetaller och cancerframkallande ämnen som vanlig cigarettrök. Vattnet absorberar en del av nikotinet men i sin tur leder det till att man röker under mycket längre tid, ibland under flera timmar.

En timmes användning av vattenpipa motsvarar röken från cirka 100 cigaretter. Vattenpiprökning kan ge allvarlig kolmonoxidförgiftning med risk för bestående neurologiska skador.

Rökning av vattenpipa är en social aktivitet som ofta utförs i grupp, med följd att sjukdomar kan överföras. Till exempel kan herpes smitta via delade munstycken, medan tuberkulos (TBC) kan spridas om en TBC-smittad person hostar på grund av retning av vattenpipröken.

Förutsättningar för att sluta röka

De flesta vuxna som röker och uppemot hälften av snusarna skulle vilja sluta. Olika undersökningar tyder på att andelen som vill sluta röka ligger mellan 70 % och 84 %.

Nikotinberoendet är starkt och återfallsrisken hög. Trots det lyckas de flesta till slut utan att ha haft kontakt med vården. Ungefär var tredje tobaksbrukare skulle dock vilja ha stöd. Lokal marknadsföring av rökavvänjningsstöd är en nyckelfaktor i detta arbete.

Nationella riktlinjer om levnadsvanor rekommenderar att hälso- och sjukvården bör erbjuda enkelt rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av läkemedel för rökavvänjning till vuxna som röker dagligen.

Behandling

Handläggning vid behandling

Det professionella samtalet med personliga råd och adekvat uppföljning lägger grund för lyckad behandling. Läkemedel är ett hjälpmedel och förstärker effekten.

Enkel rådgivning

Fråga alla om tobak och journalför svaret. En bedömning av motivationsgraden är viktig för att optimera en kort insats. Identifiera fungerande enhet du kan remittera till för att få hjälp. Låt patienter själva välja om de vill delta och ta upp frågan vid nästa besök med dem som inte vill.

Kvalificerad rådgivning

I de flesta regioner finns tobakspreventiva enheter där patienter kan få stöd och hjälp med tobaksavvänjning.

Behandlingsval

Nikotinläkemedel är förstahandsval. Vareniklin ökar chansen att lyckas med 200–250 % och bupropion med 100 % jämfört med placebo. Bupropion finns med olika indikationer, där depottabletten har indikation rökavvänjning.

Ett nytt alternativ är cytisiniklin som visar likvärdiga resultat som vareniklin trots en kortare behandlingstid (25 dagar jämfört med 90 dagar). Dessa läkemedel förskrivs i första hand av läkare, men får även förskrivas av specialist i käkkirurgi.

Läkemedel

Starta gärna behandlingen 1–2 veckor före stoppdatum. Då hinner patienten bekanta sig med produkten och upplever ofta att de kan dra ner på rökningen eller snusningen, vilket inspirerar och motiverar. Nikotinläkemedel finns att köpa receptfritt. Överväg riskerna med nikotinläkemedel vid graviditet.

Nikotin – plåster

ATC-kod

ATC-koden för nikotin är N07BA01.

Beredningsform och styrka

Plåster finns som:

  • 24-timmars plåster (7, 14 och 21 mg)
  • 16-timmars plåster (10, 15 och 25 mg).

Indikationer

Indikation är nikotinsubstitution för rökavvänjning.

Dosering

Dosera enligt följande:

  • vid lågt beroende, starta med 10 mg, 14 mg eller 15 mg
  • vid högt beroende, starta med 15 mg, 21 mg eller 25 mg.

Biverkningar

Biverkningar är hudreaktioner, sömnstörning och livliga drömmar (24-timmars plåster).

Preparat

Preparat finns listade på N07BA01 Nikotin, ATC-register, Fass vård.

Nikotin – tuggummi

ATC-kod

ATC-koden för nikotin är N07BA01.

Beredningsform och styrka

Nikotintuggummi finns som 2 mg och 4 mg.

Indikationer

Indikation är nikotinsubstitution för rökavvänjning.

Dosering

Nikotintuggummi doseras enligt följande:

  • vid lågt beroende, 2 mg
  • vid högt beroende, 4 mg
  • 8–12 tuggummi per dygn (högst 24 tuggummin per dag).

Biverkningar

Biverkningar är irritation i mun och hals, hicka samt magbesvär vid fel tuggteknik.

Preparat

Preparat finns listade på N07BA01 Nikotin, ATC-register, Fass vård.

Nikotin – sublingualtablett

ATC-kod

ATC-koden för nikotin är N07BA01.

Beredningsform och styrka

Sublingualtablett med nikotin finns i styrkan 2 mg.

Indikationer

Indikation är nikotinsubstitution för rökavvänjning.

Dosering

Dosera enligt följande:

  • vid lågt beroende, 2 mg
  • vid högt beroende, 2 x 2 mg
  • 8–12 sublingualtabletter per dygn (högst 30 tabletter per dygn).

Biverkningar

Biverkningar är irritation i mun och hals.

Preparat

Preparat finns listade på N07BA01 Nikotin, ATC-register, Fass vård.

Nikotin – sugtablett

ATC-kod

ATC-koden för nikotin är N07BA01.

Beredningsform och styrka

Sugtablett finns som 1 mg, 2 mg och 4 mg.

Indikationer

Indikation är nikotinsubstitution för rökavvänjning.

Dosering

Dosera enligt följande:

  • vid lågt beroende, 1 eller 2 mg
  • vid högt beroende, 2 eller 4 mg
  • 8–12 sugtabletter per dygn (använd inte mer än 1 sugtablett per timme, största dygnsdos är 24 sugtabletter med 1 mg och 15 sugtabletter med 2 mg eller 4 mg).

Biverkningar

Biverkningar är irritation i mun och hals samt hicka.

Preparat

Preparat finns listade på N07BA01 Nikotin, ATC-register, Fass vård.

Nikotin – inhalator

ATC-kod

ATC-koden för nikotin är N07BA01.

Beredningsform och styrka

Inhalator finns med styrkan 10 mg/dos.

Indikationer

Indikation är nikotinsubstitution för rökavvänjning.

Dosering

Lämplig dosering är 4–12 doser per dygn.

Biverkningar

Milda lokala reaktioner som hosta och irritation i mun och svalg kan förekomma.

Preparat

Preparat finns listade på N07BA01 Nikotin, ATC-register, Fass.

Nikotin – munhålespray

ATC-kod

ATC-koden för nikotin är N07BA01.

Beredningsform och styrka

Munhålespray finns som 1 mg.

Indikationer

Indikation är nikotinsubstitution för rökavvänjning.

Dosering

Spraya 1–2 sprayningar varje till varannan timme mellan kinden och tänderna, 8–12 sprayningar per dygn. Maximal dos är 64 sprayningar under 16 timmar per dygn.

Biverkningar

Biverkningar är irritation i mun och hals under de första veckorna.

Preparat

Preparat finns listade på N07BA01 Nikotin, ATC-register, Fass.

Nikotin – munhålepulver

ATC-kod

ATC-koden för nikotin är N07BA01.

Beredningsform och styrka

Munhålepulver finns som 2 mg och 4 mg.

Indikationer

Indikation är nikotinsubstitution för rökavvänjning.

Dosering

En påse munhålepulver tas varannan timme och läggs under överläppen i cirka 30 minuter. Flytta runt påsen med tungan. 8–12 påsar per dygn (högst 24 påsar med 2 mg eller 4 mg per dygn). 

Biverkningar

Biverkningar är irritation i mun och hals under de första veckorna.

Preparat

Mer om preparat finns på N07BA01 Nikotin, ATC-register, Fass.

Uppföljning

Behandlingstidens längd måste bedömas individuellt. En vanlig behandlingstid är 2–3 månader för plåster och minst 3 månader för övriga beredningsformer och därefter successiv nedtrappning.

Maximal behandlingstid är 12 månader för tuggummi och 6 månader för övriga beredningsformer.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående