Tillväxtrubbningar hos barn
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
BVC följer barnets tillväxt fram till skolåldern. Vid avvikande tillväxtkurva bedömning av BVC-ansvarig specialist i allmänmedicin.
Elevhälsans medicinska insats (EMI) har som uppgift att följa tillväxten och utvecklingen hos barn i skolåldern och kan vid behov remittera till primärvården eller barnkliniken.
Specialiserad vård
Vårdcentralens BVC-ansvariga barnläkare konsulteras i första hand när det gäller yngre barn. Skolbarn som söker med oro för tillväxt och saknar andra symtom bör i första hand hänvisas till elevhälsan. Om remiss skickas till barnkliniken ska tillväxtkurvan från elevhälsan ha bedömts samt finnas bifogad/inlagd i journalsystemet.
Remissrutiner
Cosmic
- Vårdbegäran ska användas när remittenten bedömer att vården/utredningen behöver övertas av mottagande enhet.
- Konsultremiss ska användas som en ”frågeremiss” när remittenten avser att behålla vårdansvaret, men önskar remissmottagarens utlåtande i Cosmic.
Telefonkonsultation
Barnklinikens bakjour söks via växeln.
Remissindikationer
- Avvikelse enligt barnhälsovårdens gränsvärden utan känd orsak.
- Ökande vikt med samtidigt avflackande längdkurva.
- Längdacceleration utan pubertet eller motsvarande viktökning.
- Längd > +3 SDS och som avviker > 1,5 SDS från target height.
- Befarad extrem långvuxenhet (>185 cm hos flicka och >205 cm hos pojke).
- Längd 180 cm (pojkar) eller 165 cm (flickor) innan puberteten startat.
- Misstänkt syndrom med påverkan på tillväxten (t ex Turner, Marfan, Klinefelter).
Remissinnehåll
- Frågeställning
- Anamnes inklusive hereditet och tidigare sjukdomar
- Föräldralängder, helst uppmätta
- Samtliga tillväxtdata från BVC och Elevhälsan, både värden och kurvor
- Eventuell medicinering
- Aktuell längd och vikt
- Status, pubertetsstadium, testikelvolym, ev stigmata
- Eventuella provtagningsresultat
Återremittering
Om patienten avslutas efter ett första besök ska frågeställningen besvaras i remissvaret som också kan innehålla råd för fortsatt omhändertagande på primärvårdsnivå. Återremiss skickas från specialistvård till primärvården när patienten behöver uppföljning efter inneliggande vård eller i samband med avslut av upprepad poliklinisk kontakt med specialistvården när det finns behov av fortsatt uppföljning.
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation ger vägledning i bedömning och utredning av avvikelser i längd och vikt på tillväxtkurvan hos barn. Vid obesitas hos barn hänvisas till separat rekommendation.
Andra relaterade kunskapsstöd
Följande kliniskt kunskapsstöd på 1177 för vårdpersonal kan vara relevant:
Om hälsotillståndet
Gränsvärden för barnhälsovård
Vid följande avvikelser i tillväxttempo eller position på tillväxtkurvan bör BHV-sjuksköterska konsultera läkare:
- barn < 1 år som avviker > 1 SDS (standard deviation score) på 3 månader
- barn 1–2 år som avviker > 1 SDS på 6 månader
- barn > 2 år som avviker > 1 SDS/år
- barn som växer med en längdposition under -2,0 SDS
- barn som växer med en längdposition > 1,5 SDS över eller under medelföräldralängd.
Definition
Normal tillväxt
- Neonatal viktnedgång – en minskning på i medeltal 6 % (max 8 %) är normalt de första dagarna, de flesta är ikapp efter 14 dagar.
- Tidig tillväxtpuckel – normalt sker en viktspurt de första 3–4 levnadsmånaderna, ofta med en viss avplaning under det andra halvåret (förekommer lika ofta hos icke-ammande).
- Vid 2 års ålder har de flesta barn hittat sin kanal på tillväxtkurvan, som de sedan följer.
- Den svenska tillväxtkurvan skiljer sig något från WHO:s, som används som standard i många länder.
Medelföräldralängd
Om föräldralängder läggs till i tillväxtkurvan räknas medelföräldralängden ut automatiskt. Den kan annars räknas ut enligt följande:
- pojkar – (mammas + pappas längd i cm + 13 cm)/2
- flickor – (mammas + pappas längd i cm – 13 cm)/2.
Normal pubertet
- Pojkar – pubertetsstart vid 9–14 års ålder vid testikelvolym ≥ 4 ml (Tanner G2).
- Flickor – pubertetsstart vid 8–13 års ålder med bröstutveckling (Tanner B2), medelålder för menarche är 13 år.
Orsaker
Kortvuxenhet
Exempel på orsaker till att barn följer sin tillväxtkurva men är kortvuxna:
- familjär kortvuxenhet – vanligaste orsaken
- svår sjukdom tidigt i livet
- prematuritet
- syndrom – Turners, Noonans eller Downs syndrom
- skelettdysplasi – ger avvikande kroppsproportioner (korta ben och armar i förhållande till bålen).
Minskad tillväxthastighet
Exempel på orsaker till att barn tappar i position i längd eller vikt efter att tidigare ha följt sin tillväxtkurva:
- kost – otillräckligt födointag, vegankost, selektivt ätande, ideologiska skäl, ätstörning eller rädsla för allergier
- extrem fysisk aktivitet
- sjukdom – celiaki, IBD, hjärtsjukdom, njursvikt, leversjukdomar, cystisk fibros, upprepade infektioner, grav D-vitaminbrist
- hormonbrist – hypotyreos, brist på tillväxthormon eller könshormon
- hormonöverskott – kortisonbehandling, Cushings syndrom (sällsynt)
- försenad pubertet – ingen egentlig minskning, barnet växer vidare på den prepubertala kurvan
- psykosociala faktorer – viktigt att beakta exempelvis bristande anknytning, missbruk eller psykisk ohälsa hos förälder, vårdnadstvister, våld och övergrepp, omsorgssvikt. För tecken på våld i hemmet och vidare vägledning hänvisas till kunskapsstödet Barn som far illa, 1177 för vårdpersonal.
Tillväxtökning
Exempel på orsaker till att barn ligger högt eller ökar i position efter att tidigare ha följt sin tillväxtkurva:
- övervikt (ISO-BMI 25–29) eller obesitas (ISO-BMI ≥ 30) – ger samtidig längdtillväxt
- familjär långvuxenhet
- tidig pubertet – tillväxtspurten kommer tidigare.
- hypertyreos
- syndrom – exempelvis Klinefelters eller Marfans
- hypofys- eller binjurebarkstumör – kan ge gigantism (extremt sällsynt).
Utredning
Anamnes
Ta anamnes enligt följande:
- symtom på bakomliggande sjukdom – bukbesvär, huvudvärk, återkommande infektioner
- andra sjukdomar
- kostanamnes – amning, ersättning, välling, frukost, skolmat, speciell diet
- fysisk aktivitet – träning, stillasittande
- psykosocial problematik
- pubertet – tidig, sen eller avstannad, förälders och syskons pubertetsstart och tillväxttempo
- hereditet – lång- eller kortvuxenhet
- metabol sjukdom – som hypertoni, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS)
- läkemedelsbehandling
- graviditet och förlossning.
Status
Ta status enligt följande:
- vikt och längd, beräkning av iso-BMI
- dysmorfa drag, onormala kroppsproportioner
- pubertetsbedömning (använd Tannerskalan)
- mun och svalg
- allmänt status – hjärta, lungor, buk.
Handläggning vid utredning
Bedömning av tillväxtkurva
- Bedöm barnets tillväxt i förhållande till ålder, medelföräldralängd och pubertetsutveckling.
- Jämför längd- och viktkurva och bedöm vilken avvikelse som kom först.
- Bedöm om barnet följer sin egen längd- och viktkurva.
Tolkning av tillväxtavvikelser
- Vid oregelbundna perioder med viktstagnation eller vikttapp – misstänk psykosocial problematik, omsorgssvikt eller ätstörning.
- Vid snabba oväntade avvikelser – uteslut felregistrering eller felmätning.
- Vid bröstutveckling sedan 1 år utan tillväxtspurt – misstänkt avvikelse.
Provtagningar
Överväg prover för att hitta eventuell bakomliggande orsak, exempelvis:
- TSH, transglutaminasantikroppar och urinsticka
- ytterligare prover utifrån anamnes och status.
Behandling
Handläggning vid behandling
Behandling ges utifrån diagnos, i de flesta fall via specialiserad vård.
Uppföljning
Barn med verifierad tillväxtrubbning följs upp via barnmottagningen.