Tobaks- och nikotinbruk
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Personal med självständig vårdkontakt ska uppmärksamma patienten på användandet av tobaks och nikotinbruk samt kunna ge enkla standardiserade råd.
Erbjud i första hand kvalificerat rådgivande samtal för patienter som använder tobak och nikotinprodukter. Regionens diplomerade tobaksavvänjare har kompetens för detta. På vårdcentralen finns resursperson (diplomerade tobaksavvänjare) för åtgärdsnivåerna.
Kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel ska erbjudas och prioriteras till vuxna som röker dagligen, inför operation, kvinnor under graviditet och rökning hos ammande kvinnor, samt föräldrar.
Regionen har standardvårdplan (SVP) vid tobaksavvänjning. Ett stöd som ska användas i arbetet med tobaksavvänjning.
Kvalificerat rådgivande samtal
Åtgärden kvalificerat rådgivande samtal innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en dialog med patienten samt anpassar åtgärderna till den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Samtalet kan inkludera motiverande strategier (motiverande samtal). Åtgärder på denna nivå är ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal. Åtgärderna kan ges individuellt eller i grupp och kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel, samt förstärkas med särskild uppföljning. Denna åtgärdsnivå förutsätter att personalen som utför åtgärden, utöver ämneskunskapen, också är utbildad i motiverande samtal (MI).
Verktyg och tjänster
Se Faktadokument under Levnadsvanor, Riktade hälsosamtal.
Remissrutiner
Vid behov av "Kvalificerat rådgivande samtal" samt i kombination vid receptbelagt läkemedel ska patient remitteras för bedömningssamtal hos diplomerad tobaksavvänjare.
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet behandlar utredning, behandling och uppföljning av tobaks- och nikotinbruk.
Andra relaterade kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Definition
Tobak kan inhaleras med cigaretter, cigarr, pipa eller vattenpipa samt tuggas eller snusas genom att placeras mellan över- eller underläppen och tandköttet. Närbesläktade produkter, som inte är tobak, men som kan innehålla nikotin, är e-cigaretter och vissa örtprodukter. De allra flesta som röker eller snusar är beroende av nikotin. Nikotinberoendet är ett mångfasetterat beroendesyndrom som består av:
- fysiskt beroende (nikotinbrist orsakar sug och abstinensbesvär)
- psykologiskt beroende (känsla av att sakna något, bli lättirriterad)
- socialt beroende (rökpauser tas helst tillsammans med andra rökare, feströkning)
- vaneberoende (behov av att röka i vissa sammanhang som till exempel efter maten eller vid fika).
Hit hör också patienter som genomfört riktat hälsosamtal och där identifierats med användning av tobaks- och nikotinprodukter.
Nikotinsnus ingår också i dessa produkter.
Förekomst
Andelen svenskar som röker dagligen har stadigt minskat, även bland ungdomar. År 2022 uppgav 6 % i åldern 16–84 år att de rökte varje dag. Samma år uppgav 20 % av männen och 7 % av kvinnorna att de snusar dagligen. Snusningen ökar framför allt bland yngre kvinnor. Andelen kvinnor i åldern 16–29 år som snusar dagligen ökade från 3 % 2018 till 12 % 2022.
Det finns stora ojämlikheter kring tobaksbruk. Tobaksrökning är betydligt vanligare i socioekonomiskt sårbara grupper. År 2022 var det fem gånger så vanligt bland dem med kort utbildning (15 %) jämfört med dem med lång utbildning (3 %).
Rökningen har fortsatt att minska under 2025. Andelen som röker dagligen är under 5 procent. Under 2025 var det, i befolkningen i stort, ungefär lika vanligt att ha snusat vitt respektive brunt snus. Vitt snus var dock klart vanligast bland kvinnor och unga vuxna medan brunt snus var vanligast bland män och äldre.
Riskfaktorer
Tobaksbruk är på individnivå den enskilt största riskfaktorn för hälsan. Tobak framställs ur tobaksplantan och innehåller nikotin samt en mängd cancerogena ämnen. Det går även att framställa nikotin utan tobak ur tobaksplantan. Nikotinsnus är exempel på en sådan tobaksfri produkt. E-cigaretter innehåller oftast nikotin och har liknande negativa effekter på hjärta och kärl som ses vid rökning av konventionella cigaretter.
Vuxna som dagligen röker tobak har en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Rökare lever cirka tio år kortare än den som aldrig rökt och förlorar dessutom sju till åtta år av full hälsa. Rökning bidrar också starkt till ohälsa via miljötobaksrök, så kallad passiv rökning.
Tobakssnus kan öka risken för vissa cancerformer och ökar risken för typ 2-diabetes samt dödlig hjärtinfarkt och stroke. Nikotin förändrar hjärnans struktur och utveckling, vilket är särskilt viktigt för unga personer. Nikotin är fem till tio gånger mer beroendeframkallande än kokain eller morfin. Kunskapen om risker med e-cigaretter och nikotinsnus är för närvarande ofullständig.
Utredning
Anamnes
I anamnesen bör följande tas upp:
- Prata om patientens tobaks- och nikotinbruk kopplat till det patienten söker för
- Bedöm hur starkt patientens nikotinberoende är.
Identifiera patientens tobaks- och nikotinvanor muntligt eller med besvarat formulär ”Samtalsunderlag om levnadsvanor” som utgångspunkt. Formuläret är en tillämpning av ”Vägledning för enhetlig dokumentation av en persons levnadsvanor”, framtaget av Nationellt programområde (NPO) Levnadsvanor.
Samtalsunderlag om levnadsvanor, 1177 för vårdpersonal
Tolkning av samtalsunderlag om levnadsvanor, 1177 för vårdpersonal
Formuläret kan med fördel besvaras av patienten före besöket. Patienten är då bättre förberedd.
Frågorna om levnadsvanor kan även besvaras digitalt via
Frågor om levnadsvanor, nationell patientenkät, Sveriges regioner i samverkan.
Handläggning vid utredning
Att erbjuda patienten ett riktat hälsosamtal med fokus på alla levnadsvanor kan underlätta för att få en mer heltäckande bild, eftersom tobaks- och nikotinvanorna bedöms i ett större sammanhang.
Behandling
Handläggning vid behandling
Handlägg enligt följande:
- Enkla råd ges alltid och kvalificerat rådgivande samtal bör alltid erbjudas hos diplomerad tobaksavvänjare.
- Nikotinläkemedel kan hjälpa för att minska abstinens och fördubblar chansen att bli rökfri, men bör inte ges vid graviditet.
- Läkemedelsbehandling kan vara aktuellt i vissa fall.
- Rökstopp rekommenderas inför operation.
Tobaksstopp är speciellt angeläget vid prevention och behandling av astma, KOL, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, cancer och graviditet. Passiv rökning bör beaktas vid graviditet och i miljöer där barn och ungdomar finns.
Rökstopp inför operation
Rökning fördubblar risken för komplikationer i samband med operation i form av försämrad sårläkning samt lung- och hjärtkomplikationer. Rökstopp med stöd av kvalificerat rådgivande samtal och eventuellt tillägg av läkemedel rekommenderas därför minst fyra och helst åtta veckor före och efter operation.
Enkla råd
Enkla råd tar normalt mindre än fem minuter och innefattar allmän information och korta standardiserade råd om betydelsen av rökning och snusning. Dessa råd:
- ska kunna ges av all hälso- och sjukvårdpersonal med självständig vårdkontakt
- utgör en självklar fortsättning av anamnesen i samband med att patientens tobaks-eller nikotinbruk kartläggs och uppmärksammas
- bör ses som en grund för fortsatt behandling med mer omfattande åtgärder och alla med tobaksbruk bör enligt Socialstyrelsen erbjudas kvalificerat rådgivande samtal
- kan kompletteras med skriftlig eller digital information om vinster med att bli tobaksfri.
Rådgivande samtal
Rådgivande samtal är tidsmässigt mer omfattande än enkla råd och tar vanligen tio till femton minuter, men ibland upp till 30 minuter:
- Rekommenderas till gravida eller ammande kvinnor som röker eller snusar.
- Kan inkludera motiverande strategier (MI) och kompletteras i lämpliga fall med läkemedel, andra hjälpmedel och uppföljning.
Om motivationen är stark kan det gå bra att sluta utan hjälp, men en del personer behöver stöd.
Kvalificerat rådgivande samtal
Kvalificerat rådgivande samtal är en mer intensiv åtgärd, som kan fyrdubbla chansen att bli rökfri, men är ofta tidsmässigt mer omfattande med upprepade kontakter. Det kvalificerade rådgivande samtalet:
- är den åtgärd som är högst prioriterad av Socialstyrelsen
- innebär att personalen har en personcentrerad dialog
- är teoribaserat och strukturerat
- kan inkludera motiverande strategier
- förutsätter att personalen har fördjupad ämneskunskap och är utbildad i den metod som används
- bör erbjudas alla patienter med ett tobaks- eller nikotinbruk och kan ske individuellt eller i grupp, alternativt telefonrådgivning.
Samtalsunderlag om levnadsvanor är en tillämpning av Vägledning för enhetlig dokumentation av en persons levnadsvanor framtaget av NPO Levnadsvanor.
Förebyggande åtgärder
Uppmuntra personer som aldrig använt nikotin eller som har slutat att fortsätta att vara nikotinfria.
Stöd för motiverande samtal kring tobak
Hitta ditt sätt Tobak kan användas som ett stöd i samtalet om tobaks- och nikotinbruk med patienten. På baksidan kan patienten själv fylla i samråd med vårdgivaren om eventuella förändringar som kan genomföras.
Behandlingsval
Informera patienten om behandlingsval, eventuella kontraindikationer och biverkningar. Ange även utbildning och stöd som behövs i relation till behandlingen samt hur patienten kan medverka. Tänk på att det kan finnas skillnader i regionala rekommendationer när det gäller läkemedelsbehandling.
Läkemedelsbehandling
Läkemedel som hjälp för att sluta röka kan fördubbla chanserna att lyckas och kan användas som komplement till rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal.
- Förstahandsval – nikotinläkemedel.
- Andrahandsval – vareniklin, cytisin eller bupropion.
Socialstyrelsen ger inga rekommendationer om snus eller e-cigaretter som rökavvänjning.
Nikotinläkemedel
Ju större nikotinberoende en person har desto större nytta brukar nikotinläkemedel göra.
Nikotinläkemedel finns i flera olika beredningsformer:
- tuggummi
- sugtabletter
- resoribletter
- plåster
- inhalation
- munspray
- munhålepulver.
Rökande patienter som ligger inlagda på sjukhus har möjlighet att få hjälp med abstinensproblem med nikotinplåster. Nikotinläkemedel hjälper till att minska abstinensen.
Inhalation finns inte längre.
Patienter med stort nikotinberoende kan behöva kombinera olika typer av nikotinläkemedel, exempelvis plåster och tuggummi. Liksom med andra läkemedel fordras tillräcklig dosering och behandlingslängd. Man brukar rekommendera två till tre månaders behandling och därefter nedtrappning. Vissa patienter kan dock fordra längre behandlingstid.
Nikotinläkemedel och graviditet
Nikotin passerar till fostret och påverkar fostrets andningsmönster och cirkulation. Effekten på fostrets cirkulation är dosberoende. Gravida rökare och snusare bör därför alltid rekommenderas att sluta helt utan nikotinersättning. Om den gravida kvinnan absolut inte kan sluta röka eller snusa utan läkemedel kan man tillåta nikotinläkemedel, exempelvis tuggummi eller resoribletter, som inte innebär nikotinpåverkan av fostret under hela dygnet. Detta är ändå att föredra framför fortsatt tobaksanvändning.
Övriga läkemedel
Andra läkemedel som kan användas vid nikotinberoende:
- vareniklin
- cytisiniklin
- bupropion.
Läkemedelslista - se Faktablad/läkemedelslista, Material för rådgivning och avvänjning, psykologer mot tobak
Det är av yttersta vikt att patient som får recept på läkemedel för tobaks- och nikotinavvänjning remitteras till diplomerad tobaksavvänjare. Detta för att det i det kvalificerade samtalet ingår regelbunden uppföljning och detta krävs för att kunna upptäcka eventuella biverkningar. I samband med detta är det viktigt att man i dokumentationen visar att frågor om biverkningar tagits upp vid uppföljningen.
Uppföljning
Uppföljning har stor betydelse och bör alltid göras vid både rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal. Risken för återfall i tobaksbruk är stor och uppföljning bör ske i upp till ett år. Detta kan ske via besök, brev, telefon eller digitalt, beroende på vad som passar patienten.
Enligt Region Jönköpings läns standardvårdplaner följs arbetet med ohälsosamt tobaksbruk upp under 12 månader efter påbörjad kontakt. Genom att följa upp råden vid återkommande tillfällen förstärks effekten av råden. Uppföljning bör ske löpande efter 1, 3, 6 och 12 månader beroende på hur det går med rökstoppet och om ytterligare stöd behövs. Uppföljningen kan innefatta flera besök, telefonsamtal, brevkontakt eller t.ex. via chatt eller videosamtal. För patient med regelbundet återkommande besök på grund av kronisk sjukdom följs råden dessutom upp på ett naturligt sätt vid varje besök med hjälp av Levnadsvaneformuläret.
Dokumentation
I Cosmic dokumenteras levnadsvanor strukturerat under sökordet ”Levnadsvanor”, som finns i journalmallar. Genom att dokumentera under sökorden och använda KVÅ-koder blir det lättare att följa vilka åtgärder som gjorts och stödja patientens väg genom vården. En översikt av patientens levnadsvanor kan enkelt ses i Gemensamma dokument "Läsvy Levnadsvanor".
KVÅ-koder att dokumentera vid dokumentation
- DV111 Enkla råd om tobaks- och nikotinbruk
- DV112 Rådgivande samtal om tobaks- och nikotinbruk
- DV113 Kvalificerat rådgivande samtal om tobaks- och nikotinbruk
Komplikationer
Livslång rökning förkortar livet med i genomsnitt tio år och ökar risken för bland annat:
- hjärtkärlsjukdom
- diabetes typ 2
- cancer
- KOL.
Snusning ökar risken för:
- högt blodtryck
- typ 2-diabetes
- dödlig hjärtinfarkt och stroke
- komplikationer i samband med graviditet
- tandköttsskador.
Kvalitetsuppföljning
Indikatorer för uppföljning
Socialstyrelsen samlar årligen in uppföljningsindikatorer avseende regionernas arbete med levnadsvanor:
Indikatorer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor, nationella riktlinjer, Socialstyrelsen (pdf)
Kvalitetsindikatorer för tobaksbruk i Primärvårdskvalitet:
Kvalitetsindikatorkatalog, Primärvårdskvalitet