Urtikaria
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Om hälsotillståndet
Definition
Urtikaria är ett tillstånd som karaktäriseras av kvaddlar (nässelutslag) eller angioödem eller båda symtomen samtidigt. Urtikaria delas in i akut och kronisk utifrån symtomduration. [R]
Akut urtikaria har en kortare duration. Ofta förekommer symtomen i 1–3 dygn, men besvären kan komma och gå under några veckor med fria intervall på några dagar.
Kronisk urtikaria ger dagliga eller nästan dagliga symtom i minst sex veckor och kan delas in i spontan och inducerbar. Vid kronisk spontan urtikaria kan ingen säker utlösande orsak påvisas. Vid kronisk inducerbar urtikaria finns en utlösande orsak, exempelvis kyla, värme eller tryck. [R]
Förekomst
Urtikaria är en vanlig hudsjukdom. Nästan 20 % av befolkningen insjuknar någon gång. Kronisk spontan urtikaria beräknas ha en livstidsprevalens på 1–2 %.
Orsaker
Patofysiologin vid urtikaria är en hudreaktion orsakad av frisättning av histamin och andra mediatorer. Frisättningen av mediatorer leder till upphöjda kvaddlar och/eller angioödem beroende på hur djupt i huden den ligger.
En person kan ha två eller flera subtyper av kronisk urtikaria samtidigt.
Orsaker till akut urtikaria
- Okänd – vanligast.
- Infektion – särskilt virus hos barn.
- Allergisk reaktion – snabb- eller senallergisk reaktion exempelvis av föda, läkemedel (oftast antibiotika), latex, geting- eller bistick.
- Toxisk eller annan reaktion – exempelvis föda, insektsbett.
Orsaker till kronisk urtikaria
- Okänd – vanligast.
- Läkemedel – särskilt NSAID, ACE-hämmare, salicylater, opioider. Reaktion kan uppstå lång tid efter insättning av läkemedlet.
- Infektion – exempelvis övre luftvägsinfektion, tarminfektion (bakterier och parasiter), hepatit, Helicobacter pylori.
- Andra sjukdomar – ovanligt, exempelvis kollagenos eller malignitet.
Kronisk inducerbar urtikaria finns i flera former:
- Tryckurtikaria – utlöses av åtsittande kläder, belastning av väskor, ryggsäckar.
- Dermografism – är en variant av tryckurtikaria vid rivning eller irritation.
- Kolinerg urtikaria – utlöses vid värme, ansträngning, ofta vid svettning.
- Köldurtikaria – uppkommer vid hastiga temperaturförändringar eller kyla.
Samsjuklighet
Tyreoidearubbning kan förekomma parallellt med kronisk urtikaria. Tyreoideabehandling påverkar sällan urtikarians förlopp. Stress kan troligen försämra urtikaria.
Utredning
Symtom
- Nässelutslag – upphöjda kvaddlar med omgivande rodnad på samma plats, som oftast kvarstår mindre än 24 timmar.
- Klåda, brännande känsla – ofta, men inte alltid. Ibland ömhet/smärta som till exempel vid tryckurtikaria.
- Angioödem – djupare svullnad, ofta i hud runt ögon och slemhinna i mun och tunga.
Anamnes
- Debut, duration och förlopp.
- Orsaker till akut eller kronisk urtikaria.
- Läkemedelsanamnes.
- Känd allergi.
- Ärftlighet för hereditärt angioödem eller systemsjukdom (särskilt hos barn).
- Associerade symtom.
- Tillväxt (hos barn).
Status
- Allmäntillstånd – vitalparametrar, samt tecken på anafylaktisk reaktion vid akut urtikaria.
- Hudinspektion – typiska förändringar, dermografismtest.
- Mun och svalg – svullnad av svalg eller tunga.
Handläggning vid utredning
- Ta en noggrann anamnes för att lättare bekräfta diagnos och utesluta differentialdiagnoser.
- Misstänk urtikariavaskulit om samma enskilda nässelutslag kvarstår i mer än 24 timmar.
- Överväg autoimmun sjukdom vid intermittent feber, ledvärk och trötthet.
- Överväg orsaker som ACE-hämmare, hereditärt/förvärvat angioödem vid angioödem som enda symtom.
Kronisk urtikaria
- Vid sannolik kronisk spontan urtikaria behövs inte rutinmässig provtagning.
- Överväg prover avseende infektioner samt andra misstänkta bakomliggande orsaker.
- Kontakt med specialiserad vård för fortsatt utredning vid behov.
Differentialdiagnoser
- Urtikariavaskulit.
- Eksem.
- Erytema multiforme.
- Toxisk reaktion – läkemedel, växter.
- Pemfigoid.
- Autoimmun sjukdom.
- Hereditärt eller förvärvat angioödem.
Behandling
Handläggning vid behandling
Akut urtikaria
- Handlägg akut anafylaxi enligt särskild rekommendation.
- Identifiera eventuella utlösande orsaker och rekommendera patienten att undvika dem.
- Sätt ut misstänkta läkemedel.
- Informera patienten om att lindriga besvär sällan kräver behandling.
- Ge läkemedel vid måttliga och svåra besvär samt vid angioödem.
Kronisk urtikaria
- Identifiera eventuella utlösande orsaker och rekommendera patienten att undvika dem.
- Råd patienten att undvika NSAID. NSAID kan ge en icke-allergisk hypersensitivitetsreaktion som kan utlösa eller försämra en kronisk spontan urtikaria.
- Sätt ut eventuella ACE-hämmare vid angioödem.
- Informera patienten om att spontan läkning sker, men kan ta tid.
- Ge symtomatisk läkemedelsbehandling.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Akut urtikaria
- Rekommendera antihistamin vid måttliga besvär, finns receptfritt. Tar flera dagar innan det ger effekt.
- Ge dubbel dos antihistamin vid otillräcklig effekt hos barn.
- Ge fyrdubbel dos antihistamin vid otillräcklig effekt hos vuxna.
- Överväg perorala steroider vid svåra besvär eller angioödem.
Kronisk urtikaria
Behandling för vuxna: [R]
- Ge antihistamin i normal dos.
- Vid otillräcklig effekt efter 1 vecka dubblera dosen. Vid otillräcklig effekt av detta kan man efter ytterligare 1 vecka öka dosen upp till fyrfaldig normaldos.
- Vid otillräcklig effekt av fyrfaldig dos efter 1–2 veckor rekommenderas kontakt med specialiserad vård.
Rekommenderade läkemedel - Region Kronoberg
Komplikationer
Kronisk urtikaria kan ha betydande påverkan på livskvalitet. Vid otillräcklig effekt av basbehandling rekommenderas därför kontakt med specialiserad vård. [R]