Reumatoid artrit - etablerad
Omfattning av kunskapsstödet
Vårdförloppet inleds då en person har haft diagnosen reumatoid artrit minst ett år och avslutas när patienten inte längre bedöms vara i behov av reumatologisk specialiserad vård.
Vårdförloppet avser vuxna.
Vårdförloppet omfattar kontinuerlig vård och uppföljning inom reumatologisk specialiserad vård och rehabilitering.
En fullständig beskrivning av kriterier för omfattningen finns under rubriken Ingång och utgång.
Vårdnivå och samverkan
Uppföljning och behandling av patienter inom vårdförlopp RA ska ske inom reumatologisk specialiserad vård.[R]
Vanligtvis sker uppföljningen i reumatologisk öppen vård, men för de fåtal patienter som får extraartikulära manifestationer, infektioner och biverkningar som kräver omfattande utredning och behandling kan det ske i sluten vård.
Relaterade kunskapsstöd
Det finns sedan tidigare ett vårdförlopp som omfattar utredande och behandlande åtgärder från att det finns en välgrundad misstanke om RA tills att patienten har haft diagnosen i ett år.
Nationellt kliniskt kunskapsstöd:
Om hälsotillståndet
Beskrivning av förkortningar i vårdförloppet:
Definition
Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk sjukdom.
Förekomst
RA förekommer hos ungefär 0,6 procent av befolkningen med en årlig incidens hos vuxna över 18 år på runt 40 per 100 000 invånare. De flesta som får diagnosen RA insjuknar mellan 50 och 70 års ålder. [R]
Kvinnor insjuknar i RA ungefär tre gånger så ofta som män.
Orsaker
Orsaken till uppkomsten av RA är en kombination av genetisk predisposition, omgivningsfaktorer och okända faktorer. [R]
Sjukdomsförlopp
Prognosen vid RA varierar mellan olika patienter men är oftast god vid tidig och väl fungerande behandling. [R]
Behandling av RA bör ges enligt principen ”treat-to-target”, vilket innebär att läkaren och patienten vid varje kontakt justerar den medicinska behandlingen om inte målet, som läkare och patient satt upp tillsammans, är uppnått. Det innebär också att en tät monitorering av patientens symtom med planerade uppföljningar behöver göras om målet inte är uppnått. [R][R]
Hos en mycket liten del av patienterna går sjukdomen efter ett antal år i kvarstående remission utan behandling och för vissa av dessa kan då uppföljning i primärvården övervägas.
En del patienter bibehåller intakt funktionsförmåga, men vissa får med tiden någon form av funktionsnedsättning.
Trots effektiv inflammationsdämpande och antireumatisk behandling har en del patienter kvarstående smärtor i leder och muskler. [R][R]
Patienten bör få omvårdnadsinsatser och rehabiliteringsinsatser utifrån behov. Dessa insatser kan bestå av enskilda åtgärder eller en samlad insats från ett multiprofessionellt team bestående av sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator. Insatserna kan omfatta stöd för hälsosamma levnadsvanor, fysisk aktivitet, anpassad strukturerad träning, icke farmakologisk smärtbehandling, hjälpmedel och samtalsstöd. [R][R][R][R][R][R][R][R]
Behov av sjukskrivning bedöms individuellt och kan vara aktuellt under hela sjukdomsförloppet, framför allt vid debut och vid skov, i väntan på effekt av påbörjad eller förändrad medicinering. Långsiktiga följder av sjukdomen eller samsjuklighet kan också leda till behov av sjukskrivning. [R][R]
Inför planerad graviditet kan behandlingen behöva justeras hos både män och kvinnor. Kvinnor behöver dessutom särskild monitorering under och efter graviditet. [R][R]
Komplikationer
Obehandlad sjukdom kan leda till ledskador, funktionsnedsättning och för tidig död. [R]
Hos en del uppstår, trots adekvat behandling, ledskador som leder till mer uttalad aktivitetsbegränsning.
En liten andel patienter drabbas av svåra komplikationer till följd av sjukdomen eller allvarliga biverkningar av behandlingen. [R]
Ingång och utgång
Ingång i vårdförloppet
Ingång i vårdförloppet sker vid diagnostiserad reumatoid artrit sedan minst ett år.
Vårdförloppet gäller både patienter som haft sin första årsuppföljning enligt vårdförloppet för nydiagnostiserad RA och patienter som har diagnostiserad RA sedan tidigare.
Ingång för patienter som har diagnostiserad RA sedan tidigare kommer att ske löpande i samband med kontinuerlig uppföljning.
Utgång ur vårdförloppet
Utgång ur påbörjat vårdförlopp sker om patienten inte längre bedöms vara i behov av reumatologisk specialiserad vård.
Flödesschema och åtgärder
Introduktion
De beskrivna åtgärderna kan ibland samordnas och behöver då inte representera enskilda vårdkontakter. Vissa åtgärder kan kräva mer än en vårdkontakt.
Alla beskrivna åtgärder som ska utföras av läkare innebär att läkaren ska ha specialistkompetens i reumatologi eller vara läkare under utbildning med handledning av specialistläkare i reumatologi.
Alla beskrivna åtgärder som ska, eller kan, utföras av sjuksköterska bör utföras av sjuksköterska med reumatologisk kompetens.
Vårdpersonalens besöksdata och patientens egna hälsodata utgör en grund för bedömning och uppföljning av den reumatologiska behandlingen. I samtliga åtgärdsblock ska vårdpersonalen föra dialog med patienten om aktuell status samt fortsatt behandling och uppföljning.
Övergripande flödesschema
Flödesschemat nedan är en grafisk översikt av ett övergripande flödesschema då vårdförloppet omfattar flera delvårdförlopp. En patient som tillhör målgruppen för vårdförloppet ska, beroende på sjukdomsaktivitet, alltid vårdas enligt ett av förloppen ”Lågaktiv sjukdom” eller ”Aktiv sjukdom”.
Ytterligare åtgärder som vid behov kan aktiveras och ske parallellt är beskrivna som ”Förebyggande/rehabiliterande åtgärder” och ”Åtgärder vid graviditet”. De olika delvårdförloppen är detaljerat illustrerade i anslutning till respektive åtgärdsbeskrivning där även de åtgärder som ingår i vårdförloppet beskrivs i text.
Lågaktiv sjukdom
Låg sjukdomsaktivitet eller remission är målet med behandlingen vid reumatoid artrit, eftersom låg sjukdomsaktivitet minskar risken för framtida funktionsnedsättningar, extraartikulära manifestationer och sekundär samsjuklighet. [R][R][R][R]
Låg sjukdomsaktivitet är i vårdförloppet definierat som Disease Avtivity Score i 28 leder (DAS28) < 3,2 och klinisk remission som DAS28 < 2,6. [R]
Alternativa och också validerade instrument är Clinical Disease Activity Index (CDAI) och Simple Disease Activity Index (SDAI) vilket är detsamma som CDAI inklusive CRP. I dessa bedömningar definieras låg sjukdomsaktivitet som ≤ 10 respektive ≤ 11 och remission som ≤ 2,8 respektive ≤ 3,3. [R][R]
Svagheter finns med alla ovan beskrivna mått, varför även läkarens övergripande skattning bör vägas in vid bedömning av sjukdomsaktivitet. I vårdförloppet anges ”VAS läkares bedömning av sjukdomsaktivitet” vilket är den benämning som används i Svensk Reumatologis Kvalitetsregister. [R]
Behandlingsmålet ska vara individanpassat och justeras vid behov i överenskommelse med patienten.
Uppföljning med fysiska läkarbesök bör erbjudas vartannat år. Däremellan bör minst en kontakt erbjudas så att patienten har någon form av uppföljning varje år. [R]
Uppföljning mellan de fysiska läkarbesöken kan ske på olika sätt. Det kan vara uppföljning i form av fysiskt besök hos läkare eller sjuksköterska eller distanskontakt med läkare eller sjuksköterska utifrån patientens behov och läkarens bedömning.
Uppföljning kan också ske parallellt av, eller tillsammans med, till exempel fysioterapeut och arbetsterapeut utifrån patientens behov se "Förebyggande och rehabiliterande åtgärder".
Flödesschema för lågaktiv sjukdom
Flödesschemat är en grafisk översikt av åtgärder i vårdförloppet vid låg sjukdomsaktivitet. Beskrivning av åtgärderna i text finns i åtgärdsbeskrivningen i nästföljande avsnitt.
Åtgärder vid lågaktiv sjukdom
Här beskrivs de åtgärder som ingår i vårdförlopp Reumatoid artrit - etablerad, lågaktiv sjukdom. Bokstäverna ”la” i inledningen av rubrikerna till de olika åtgärderna förtydligar att åtgärden gäller RA med låg sjukdomsaktivitet.
Åtgärder i vårdförlopp Reumatoid artrit - etablerad
Lågaktiv sjukdom
Aktiv sjukdom
Aktiv sjukdom ska upptäckas så tidigt som möjligt. Det görs utifrån den kliniska bilden och inflammatoriska laboratorieparametrar. Bedömning av aktiv sjukdom baseras på instrument som DAS28 ≥ 3,2 , SDAI > 10, CDAI > 11 eller utifrån klinisk bild. [R]
Aktiv sjukdom kräver tätare monitorering tills låg sjukdomsaktivitet eller remission uppnås. Ett bra behandlingsresultat föreligger enligt kriterierna ”EULAR response” vid förbättring av DAS28 med minst 1,2 till ett värde < 3,2 vid uppföljning. [R]
Flödesschema för aktiv sjukdom
Flödesschemat är en grafisk översikt av åtgärder i vårdförloppet vid aktiv sjukdom. Beskrivning av åtgärderna i text finns i åtgärdsbeskrivningen i nästföljande avsnitt.
Åtgärder vid aktiv sjukdom
Här beskrivs de åtgärder som ingår i vårdförlopp Reumatoid artrit - etablerad, aktiv sjukdom. Bokstaven ”a” i inledningen av rubrikerna till de olika åtgärderna förtydligar att åtgärden gäller RA med aktiv sjukdom.
Åtgärder i vårdförlopp Reumatoid artrit - etablerad
Aktiv sjukdom
Förebyggande och rehabiliterande åtgärder
Målet med förebyggande och rehabiliterande åtgärder är att bidra till att minska andelen patienter som utvecklar bestående funktionsnedsättning och öka andelen som bibehåller en god funktionsnivå, att främja patienters delaktighet i samhället, ge stöd till hälsosamma levnadsvanor, ökad fysisk aktivitet och förbättrad livskvalitet.
Rehabilitering måste, precis som läkemedelsbehandling, ses som en integrerad del av vård och behandling med behov av utvärdering och uppföljning. Rehabiliteringsmålen som sätts tillsammans med patienten ska vara inriktade på hälsosamma levnadsvanor och på att minska patientens beroende av sjukvård.
De förebyggande och/eller rehabiliterande åtgärderna kan planeras och genomföras med en eller flera professioner, beroende på patientens behov och omfatta ett eller flera besök. Samverkan mellan och inom professionerna rekommenderas alltid oavsett var rehabiliteringen utförs (mellan olika enheter inom specialistvård och/eller primärvård).
För att uppfylla Socialstyrelsens riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar ska patienter med RA, utifrån behov, även kunna erbjudas teamrehabilitering i öppenvårdsform. Denna teamrehabilitering ska vara strukturerad, sammanhållen och utföras under en avgränsad tid med flera professioner i samverkan. [R]
Teamet består vanligtvis av reumatolog, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator. Alla i teamet bör vara specialiserade eller ha särskild kompetens inom reumatologi. [R]
I SRQ kan mätvärden, rehabiliteringsåtgärder och besök hos arbetsterapeut och/eller fysioterapeut (så kallat HP besök) registreras. Registrering av HP besök och mätvärden i SRQ möjliggör uppföljning och kan även användas för verksamhetsutveckling. För information om behörighet till SRQ, se
Flödesschema för förebyggande och rehabiliterande åtgärder
Flödesschemat är en grafisk översikt av åtgärder i vårdförloppet för förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Beskrivning av åtgärderna i text finns i åtgärdsbeskrivningen i nästföljande avsnitt.
Åtgärder, förebyggande och rehabiliterande åtgärder
Här beskrivs de åtgärder som ingår i vårdförlopp Reumatoid artrit - etablerad, förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Bokstaven ”r” i inledningen av rubrikerna till de olika åtgärderna förtydligar att åtgärden gäller förebyggande och rehabiliterande åtgärder i samband med RA.
Åtgärder i vårdförlopp Reumatoid artrit - etablerad
Förebyggande och rehabiliterande åtgärder
Graviditet vid reumatoid artrit
Flödet familjeplanering och graviditet är ett komplement till sedvanlig mödrahälsovård och fokuserar på delar där den reumatiska behandlingen behöver justeras eller kompletteras relaterat till planerad eller konstaterad graviditet. [R]
Förutom de åtgärder som beskrivs i flödet nedan kan åtgärder beskrivna i lågaktiv eller aktiv sjukdom bli aktuella.
Åtgärder i flödet nedan aktualiseras efter att patienten påtalat planerad (eller konstaterad graviditet).
Flödesschema för graviditet vid RA
Flödesschemat är en grafisk översikt av åtgärder i vårdförloppet för graviditet vid reumatoid artrit. Beskrivning av åtgärderna i text finns i åtgärdsbeskrivningen i nästföljande avsnitt.
Åtgärder vid graviditet i samband med RA
Här beskrivs de åtgärder som ingår i vårdförlopp Reumatoid artrit - etablerad, graviditet. Bokstaven ”g” i inledningen av rubrikerna till de olika åtgärderna förtydligar att åtgärden gäller vid graviditet i samband med RA.
Åtgärder i vårdförlopp Reumatoid artrit - etablerad
Graviditet
Patientmedverkan och kommunikation
Personcentrering och dokumenterad överenskommelse
Personcentrering och patientdelaktighet är beaktat i ovan beskrivna åtgärder. Utöver detta är nedanstående viktigt att lyfta fram.
Patienten med RA har unik kompetens om sig själv och sina behov, resurser och förväntningar samt om det egna sjukdomsförloppet. Vården blir därför säkrare om patienten är välinformerad och själv kan delta i behandling och uppföljning utifrån sin personliga vilja, förmåga och möjlighet.
När relationen mellan patient och vårdpersonal sker i dialog bidrar det till att patienten får individualiserad och adekvat information, såväl muntligt som skriftligt, samt är ett stöd i patientens eget kunskapssökande. [R]
Medverkan vid uppföljning
De överenskommelser som görs är lämpligt att dokumentera, exempelvis i patientens hälsoplan, rehabiliteringsplan eller annat dokument som delas med patienten.
Dokumentet ska innehålla information om fortsatt vård, i förekommande fall också patientens fasta vårdkontakt, planerad uppföljning och aktuella kontaktuppgifter.
Det bör också framgå vilka delar patienten respektive vårdpersonal ansvarar för, på vilket sätt patienten ska vara delaktig för att uppnå målen och vilket stöd patienten behöver av den specialiserade vården.
En hälsoplan eller motsvarande kan användas för systematisk och konsekvent uppföljning av patienter i vårdförlopp RA och den bör uppdateras kontinuerligt i dialog mellan patient och vårdpersonal.
Stöd och information för patient och närstående
Patientutbildning bör vara en del av vården och ska finnas med under hela sjukdomsförloppet. Den ska anpassas till var patienten befinner sig i sjukdomsförloppet och rekommenderas vid behandlingsförändringar eller då patientens fysiska eller psykiska tillstånd förändras. [R]
Alla medlemmar i det reumatologiska teamet är delaktiga i patientutbildning utifrån sin yrkesbakgrund och utifrån patientens behov. Den kan ske individuellt eller i grupp, via fysiska möten eller digitalt. [R]
Utmaningar och mål
Patientens utmaningar
Att leva med en reumatisk sjukdom innebär inte enbart medicinsk behandling utan kan påverka flera aspekter av livet som tidigare känts som självklara, inklusive livsstil, relationer, fritidsintressen och yrkesval. [R][R][R]
Då tillgång på stöd för fysisk aktivitet liksom icke-farmakologisk smärtlindring eller stöd från smärtspecialist och smärtteam kan variera kan det upplevas som en utmaning.
Trots många olika behandlingsalternativ utvecklar en mindre del av patienterna ledskador som kräver kirurgiska ingrepp. För dessa patienter kan arbetsterapi och fysioterapi vara av avgörande betydelse under stora delar av sjukdomsförloppet.
Utöver detta upplever många patienter kvarstående trötthet trots frånvaro av inflammation och stöd för att hitta strategier kan vara viktigt för att balansera vardagen. [R][R]
Utifrån patienters erfarenheter har följande övergripande utmaningar identifierats:
- att hitta sitt nya jag
- att ta hand om sin sjukdom
- relation till myndigheter.
Nulägesbeskrivning av patienters erfarenheter
Bilden nedan är en grafisk presentation av i nuläget vanligt förekommande erfarenheter av hälso- och sjukvården hos personer med etablerad reumatoid artrit.
- I orange kursiv text beskrivs identifierade positiva och negativa patientupplevelser.
- I svart kursiv text anges för patienten vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
- I högerkolumnen beskrivs vårdens vanligt förekommande aktiviteter och åtgärder.
- I nedre delen av bilden beskrivs huvudsakliga utmaningar som patienterna möter. Vårdförloppet är utformat för att adressera dessa utmaningar som även avspeglas i vårdförloppets mål och indikatorer.
Vårdförloppets mål
Målen med vårdförlopp för etablerad RA är att
- öka andelen patienter som är i remission eller har låg sjukdomsaktivitet
- öka andelen patienter som har god funktionsnivå
- patienten ska få behandling och monitoreras enligt befintliga riktlinjer
- öka patienters delaktighet i reumatologisk vård och behandling.
Kvalitetsuppföljning
Indikatorer för uppföljning
Indikatorerna nedan visar vilka indikatorer som avses följas i vårdförloppet. I bilagan längre ner finns mer information om uppföljning av detta vårdförlopp och dess indikatorer.
Läs mer om uppföljning av vårdförlopp under rubriken "Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp".
Resultatmått
- Låg sjukdomsaktivitet enligt DAS28 vid etablerad reumatoid artrit
- Andel med hög smärta enligt VAS vid etablerad reumatoid artrit
- Funktionsnivå enligt HAQ vid etablerad reumatoid artrit
- Fysisk aktivitet vid etablerad reumatoid artrit
- Andel med nedsatt arbetsförmåga vid reumatoid artrit
- Antireumatisk läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit
- Patientupplevelse av delaktighet vid reumatoid artrit
Processmått
- Täckningsgrad för patienter med reumatoid artrit i kvalitetsregistret SRQ
- Registrerad smärtskattning enligt VAS vid etablerad reumatoid artrit
- Registrerad skattning av funktionsnivå enligt HAQ vid etablerad reumatoid artrit
Kvalitetsregister
Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att förbättra behandling och uppföljning av patienter med reumatiska sjukdomar. SRQ fungerar genom att läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter från landets reumatologiska enheter registrerar besöksdata i registret.
Hälsoinformation från patienterna själva läggs in i SRQ genom formulär som besvaras inför varje besök, digitalt genom Patientens Egen Registrering (PER) eller på papper i samband med besök hos vården.[R]
Sammanfattning av vårdförloppet
Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som i första hand drabbar leder men som även kan leda till så kallade extraartikulära manifestationer, vilket innebär påverkan av sjukdomen på andra organ som lungor, njurar eller blodkärl.
RA förekommer hos drygt en halv procent av befolkningen. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor än män och de flesta som insjuknar är mellan 50 och 70 år.
Symtom på RA är i första hand svullna, ömma och stela leder samt uttalad trötthet.
Obehandlad RA orsakar ofta skador på leder vilket kan ge grava funktionsnedsättningar. Patienter med RA har också ökad risk för samsjuklighet i sjukdomar som är vanliga i befolkningen, som till exempel hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar och infektioner.
En tidig diagnostik samt effektiv och kontinuerlig behandling med tät monitorering och individuellt utformad rehabilitering är avgörande för att minska risken för dessa komplikationer av RA.
I dagsläget varierar det mellan olika regioner i landet hur stor andel av patienterna med RA som erbjuds strukturerad kontakt med en reumatologisk mottagning, och andelen som erbjuds kontakt med reumatologiska team, bestående av sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator samt andra professioner när så behövs.
Vårdförloppet för etablerad RA omfattar kontinuerlig vård och uppföljning inom specialiserad reumatologisk vård och rehabilitering, från det att en person haft diagnostiserad RA sedan minst ett år, tills patienten inte längre bedöms vara i behov av specialiserad reumatologisk vård.
Patienten följs vanligtvis inom specialiserad reumatologisk vård livet ut.
Vårdförloppet fokuserar på medicinska och multiprofessionella åtgärder vid låg respektive hög sjukdomsaktivitet.
Förebyggande och rehabiliterande åtgärder respektive åtgärder relaterat till graviditet i samband med RA finns beskrivna i specifika flöden.
För att främja patientens delaktighet finns det inom vårdförloppets samtliga delar förslag på patientens åtgärder parallellt med vårdens åtgärder.
Målen med vårdförloppet är att
- öka andelen patienter som är i remission eller har låg sjukdomsaktivitet
- öka andelen patienter som har god funktionsnivå
- patienten ska få behandling och monitoreras enligt befintliga riktlinjer
- öka patienters delaktighet i reumatologisk vård och behandling.
För att följa upp vårdförloppet används indikatorer kopplade till bland annat behandling, sjukdomsaktivitet och smärtupplevelse. Ett flertal av indikatorerna följs med hjälp av data från Svensk Reumatologis Kvalitetsregister, SRQ.
Generellt om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
Om vårdförlopp
Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp syftar till att uppnå ökad jämlikhet, effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt att skapa en mer välorganiserad och helhetsorienterad process för patienten.
Vårdförloppen utgår från tillförlitliga och aktuella kunskapsstöd och tas gemensamt fram av olika professioner inom regionernas nationella system för kunskapsstyrning.
I vårdförloppet beskrivs kortfattat vad som ska göras, i vilken ordning och när. Det beskriver en personcentrerad och sammanhållen vårdprocess som omfattar en hel eller en del av en vårdkedja. Åtgärderna kan individanpassas och inkluderar hur individens hälsa kan främjas.
Vårdförloppen avser minska oönskad variation och extra fokus riktas till det som inte fungerar i nuläget ur ett patientperspektiv. Det personcentrerade förhållnings- och arbetssättet konkretiseras genom patientkontrakt och hälsoplan som tillämpas i vårdförloppen.
Den primära målgruppen för kunskapsstödet är hälso- och sjukvårdspersonal som ska få stöd i samband med vårdmötet. Avsnitten som rör utmaningar, mål och uppföljning av vårdförloppet är främst avsedda att användas tillsammans med beskrivningen av vårdförloppet vid införande, verksamhetsutveckling och uppföljning. De riktar sig därmed till en bredare målgrupp.
Om personcentrering
Ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt konkretiseras genom dokumenterad överenskommelse, som är en gemensam överenskommelse mellan vården och patienten om fortsatt vård och behandling.
Den dokumenterade överenskommelsen utgår från patientens och närståendes behov, resurser och erfarenheter av hälso- och sjukvård och innebär att en eller flera fasta vårdkontakter utses samt att det framgår vad vården tar ansvar för och vad patienten kan göra själv.
En dokumenterad överenskommelse kan göras vid flera tillfällen, relaterat till patientens hälsotillstånd.
Mer information finns på SKR:s webbsida om dokumenterad överenskommelse.
Om kvalitetsuppföljning
Vårdförloppen innehåller indikatorer för att följa upp i vilken grad patienten har fått vård enligt vårdförloppet. Befintliga källor används i den mån det går, men målsättningen är att strukturerad vårdinformation ska utgöra grunden för kvalitetsuppföljningen. Kvalitetsuppföljningen ska, i så stor utsträckning som möjligt, baseras på information som är relevant för vården av patienten.
Vårdförloppets mål och åtgärder följs upp genom resultat- och processmått, vilket skapar förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete.
För detaljerad information om hur indikatorerna beräknas, hänvisas till webbplatsen Kvalitetsindikatorkatalog där kompletta specifikationer publiceras i takt med att de är genomarbetade. Där beskrivs och motiveras också de valda indikatorerna.
Indikatorerna redovisas på Vården i siffror vartefter data finns tillgängligt. Data redovisas könsuppdelat och totalt, och för både region- och enhetsnivå när det är möjligt och relevant.
Relaterad information
För flertalet regioner och enskilda verksamheter har det sedan tidigare funnits riktlinjer eller vårdprogram som beskriver omhändertagandet av patienter med RA. Däremot fanns det vid framtagandet av vårdförloppen inte något nationellt vårdprogram för RA.
Inom Svensk Reumatologisk Förening (SRF) finns rekommendationer och riktlinjer för exempelvis läkemedelsbehandling vid RA, vaccinationer, säker läkemedelsbehandling och kardiovaskulär primärprevention.
Dessa rekommendationer har beaktats och refereras till inom vårdförloppet.
Övriga kunskapsunderlag som har beaktats är exempelvis Läkemedelsverket uppdaterade rekommendationer om läkemedelsbehandling vid osteoporos och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar som reviderades 2020 och som inkluderar rekommendationer om inflammatoriska reumatiska sjukdomar. [R][R]
Vårdförlopp etablerad RA överensstämmer med nationella riktlinjer och rekommendationer där de överlappar. Indikatorer i vårdförloppet överensstämmer också i hög utsträckning med dessa riktlinjer.
Fysisk aktivitet på recept (FaR), Folkhälsomyndigheten [R]
Svensk Reumatologisk Förening: