Kondylom

Följande kliniska kunskapsstöd på 1177 för vårdpersonal kan vara relevanta:

Virusvårtor

Herpes simplex

Mollusker

Kondylom (könsvårtor) är en sexuellt överförbar infektion som orsakas av humant papillomvirus (HPV). Kondylom omfattas inte av smittskyddslagen.

Förekomsten av synliga kondylom har tidigare uppskattats till 0,5–1 % hos sexuellt aktiva, främst hos unga vuxna. Färre har insjuknat sedan HPV-vaccinering infördes.

Kondylom smittar vid nära kontakt, vanligen vid sex. Smitta kan ske även utan synliga kondylom.

Majoriteten av kondylom orsakas av låg-risk HPV typ 6 och typ 11. Cirka 10 % orsakas av hög-risk HPV, till exempel HPV-typerna 16 och 18. HPV-typerna 16 och 18 orsakar cirka 70 % av all livmoderhalscancer och kallas därför hög-risk HPV.

En patient kan ha flera sexuellt överförbara sjukdomar (STI) samtidigt.

Inkubationstiden är minst 2–6 månader. Kondylom kan läka spontant. Efter behandling är det sannolikt att smittsamheten gradvis upphör, kondylom har troligen läkt ut efter cirka sex månader med symtomfrihet.

Infektionen är oftast asymtomatisk eller subklinisk utan synliga vårtor. Symtom kan vara:

• Vårtor och papler av varierande utseende och storlek. De kan sprida sig, förekomma ensamt eller i grupp samt bilda sammanhängande områden (konfluera).
• Utbredda kondylom kan ge sveda eller klåda. Kosmetiska faktorer är ofta största bekymret och kan påverka sexuallivet negativt.

Anamnes bör omfatta:

• sexualanamnes
• förekomst av symtom som talar för annan sexuellt överförbar sjukdom
• svar på eventuellt tidigare cellprov vid screening för livmoderhalscancer
• känt nedsatt immunförsvar.

Inspektera vårtor genitalt och i vissa fall analt. Vårtorna kan vara:

• spetsiga (acuminata)
• rundade (papulösa)
• platta (plana).

Yttre kondylom förekommer:

• på penis
• under förhud
• på vulva
• i pubisområdet
• kring anus.

Inre kondylom förekommer i:

• anus
• vagina
• urinrörsmynningen
• munhålan, i sällsynta fall.

Diagnosen kondylom ställs i första hand kliniskt. Yttre kondylom är vanligast men inre kondylom förekommer.

Handlägg enligt följande:

• Överväg provtagning för annan sexuellt överförbar sjukdom, framför allt klamydia.
• Remittera till specialiserad vård vid oklar diagnos, i komplicerade fall om sjukdomen inte läkt trots behandling och i synnerhet av patienter med nedsatt immunförsvar
• Misstänkt cancer handläggs enligt Standardiserade vårdförlopp i cancervården (SVF).

Differentialdiagnoser kan vara:

• benigna hudförändringar, till exempel corona glandis-papler, vulvapapillomatos (slemhinnefärgade 1–2 mm papler i rad vid ollonkanten eller på insidan av inre blygdläpp), skin tags, seborroisk keratos
• annan virusinfektion, till exempel mollusker
• maligna och premaligna hudförändringar, till exempel skivepitelcancer, skivepitelcancer in situ, dysplasi (särskilt vanligt vid immunsuppression)
• hudsjukdomar, till exempel lichen planus, lichen sclerosus.

Handlägg enligt följande:

• Överväg exspektans – majoriteten läker spontant, eventuell behandling tar bort den synliga vårtan men inte latent HPV.
• Topikalt läkemedel – yttre kondylom kan behandlas genom egenvård, har bäst effekt på tunn hud och slemhinna.
• Remiss till specialistmottagning för kirurgisk behandling – kan vara aktuellt vid till exempel kondylom i urinrörsmynningen, i anal och på områden där lokalbehandling varit otillräcklig.

Ingen kontaktspårning eller smittskyddsanmälan krävs. Betona vikten av att delta i screeningprogrammet för livmoderhalscancer, oavsett vaccinationsstatus.

Kondom ger ett bra skydd om det används under hela samlaget vid vaginal-, anal- och oralsex. Viruset kan fortfarande smitta från genitala områden som inte kondomen täcker, till exempel vid kondylom i pubisområdet.

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling utgörs av:

• i första hand podofyllotoxin – appliceras på vårtor 2 gånger dagligen i 3 dagar, kan upprepas vid behov med 4–7 dagars mellanrum i maximalt fyra behandlingsomgångar
• i andra hand imikvimod – appliceras till natten på vårtor 3 gånger per vecka i 8–16 veckor.

Båda läkemedlen kan ge besvärliga biverkningar, framför allt lokalt. Inget av läkemedlen bör användas under graviditet, exspektans rekommenderas eftersom läkning ofta sker spontant efter förlossning.

Annan behandling

Kondylom kan även behandlas genom till exempel frysning, laser, skrapning (kyrettage) och genom att bränna bort vårtorna (diatermi). Vilken metod som används varierar lokalt.

Kondylom, 1177

Kondylom, UMO