Matallergi, IgE-förmedlad, hos vuxna
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet omfattar utredning och behandling vid misstanke om IgE-förmedlad matallergi hos vuxna inom primärvård och specialiserad öppenvård. Kunskapsstödet omfattar inte utredning och behandling av IgE-förmedlad matallergi vid specialiserade slutenvårdsenheter.
IgE-förmedlad matallergi hos barn, icke IgE-förmedlad matallergi samt kostbehandling behandlas i separata kunskapsstöd.
Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp
Andra relaterade kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Definition
IgE-förmedlad matallergi innebär att det i patientens sjukhistoria framkommer typiska allergiska symtom mot livsmedel och att det förekommer IgE-antikroppar (IgE-ak) mot samma livsmedel.
Icke IgE-förmedlad matallergi och annan överkänslighet mot mat behandlas i ett eget kunskapsstöd.
Förekomst
Självdiagnostisering och överdiagnostik är vanligt. Enligt en systematisk sammanställning uppskattas den självrapporterade förekomsten av matallergi i Europa till över 15 % (1, 2). Hos vuxna patienter med IBS och andra funktionella magproblem uppger 50–80 % bestående problem efter intag av vissa livsmedel (3, 4).
Prevalensen varierar beroende på diagnosmetod, sjukdomsdefinition och personens ålder (1). Med livsmedelsprovokationer som diagnosmetod är populationsprevalensen 0,1–4 % (1, 5).
De vanligast förekommande matallergenerna är jordnötter, trädnötter och skaldjur, men även fisk, kött och sesamfrön förekommer (1, 6). Unga som haft många allergier kan ha kvar sin allergi mot mjölk och ägg även som vuxna. De flesta växer dock ifrån sina allergier. Kvarvarande allergi mot råg och vete är mycket ovanligt.
För vuxna är det vanligt med allergiliknande symtom som inte beror på en IgE-förmedlad matallergi. Dessa patienter behöver råd och stöd som inte omfattas av detta kunskapsstöd utan tas upp i kunskapsstöd för matallergi och annan matöverkänslighet, icke IgE-förmedlad.
Prevalensen för matallergi ökar om korsreaktioner vid samtidig pollenallergi räknas med. I Sverige är det många som får lindriga symtom i mun och svalg, så kallat oralt allergisyndrom (OAS), av växtbaserade livsmedel vars proteinstruktur liknar björkpollenallergenets.
Orsaker
IgE-förmedlad matallergi är en multifaktoriell sjukdom. Uppkomsten beror på en kombination av arv och miljö samt troligtvis ännu okända faktorer.
Riskfaktorer
Riskfaktorer för en person att utveckla matallergi inkluderar:
- allergiska föräldrar eller syskon (specifika typer av allergier ärvs inte utan endast benägenheten att bli allergisk)
- befintlig annan allergi än mot mat.
Utlösande faktorer
Det är inte helt klarlagt vilka faktorer som orsakar utveckling av matallergi. För att få en allergisk reaktion måste personen äta det som hen är allergisk mot.
Exempel på samverkande faktorer som kan öka risken för att en allergisk reaktion ska uppstå eller bli svårare är:
- under- eller obehandlad astma
- luftvägsinfektion
- fysisk ansträngning
- andra allergener, exempelvis pollen, djur eller kvalster som personen är allergisk mot
- vissa läkemedel, exempelvis COX-hämmare (NSAID)
- stress
- alkohol.
Vid behov, se vidare Nationellt vårdprogram anafylaxi 2024, Svenska föreningen för allergologi, SFFA (pdf) samt Anafylaxi, 1177 för vårdpersonal.
Samsjuklighet
Vanlig samsjuklighet vid matallergi är:
- eksem
- astma
- allergi mot djur, kvalster eller pollen.
Sjukdomsförlopp
De flesta matallergier startar under barndomen men cirka 15 % uppkommer i vuxen ålder (6). Matallergier som kan starta i vuxen ålder är till exempel allergi mot skaldjur, kött och fröer.
Ansträngningsanafylaxi kan uppkomma i vuxen ålder men är ingen regelrätt matallergi, mer information finns under avsnittet Vete, korn, råg och ansträngningsutlöst anafylaxi. Korsallergi orsakat av pollen (oralt allergisyndrom, OAS) samt matallergi mot jordnötter, trädnötter och fisk är ofta kvarstående från barndomen.
Allergi mot mjölk, ägg eller sädesslag finns sällan kvar i vuxen ålder. Undantag finns hos vissa multiallergiska personer.
Utredning
Symtom
Symtomen som patienter uppvisar varierar mycket och kan komma från flera organsystem samtidigt. Allvarliga allergiska reaktioner till följd av luftburen exponering för trädnötter eller jordnötter har inte vetenskapligt kunnat visas, mer information finns på Livsmedelsverkets webbplats (L 2021 nr 05 - Allergi och korsallergi mot nötter, frön, baljväxter, frukter och grönsaker, Livsmedelsverket).
Vid yrkesspecifik hantering av allergena livsmedel, det vill säga vid direkthantering av stora mängder livsmedel, har däremot svårare symtom som astma uppkommit. Ett exempel är ”Baker’s asthma” som ett fåtal bagare kan uppvisa när de andas in mjöl. (7)
Vanliga symtom vid matallergi är:
- akut urtikaria
- buksmärta och kräkningar
- klåda och svullnad i mun och på läppar
- svullnadskänsla i svalg
- allergisk rinokonjunktivit
- nysningar och nästäppa
- astma eller påverkad andning
- anafylaxi.
Anamnes
Tabell 1. Anamnes och frågor till patienten samt journalgenomgång
Status
Uppmärksamma följande när du undersöker patienten:
- vikt – under- eller övervikt
- lungor – ronki vid forcerad expiration
- hud – atopiskt eksem
- näsa och ögon – rinokonjunktivit.
Handläggning vid utredning
Utred de patienter som får typiska allergiska symtom varje gång de äter eller har ätit ett livsmedel eller har symtom som överensstämmer med anafylaxi. IgE-förmedlad matallergi kan ge livshotande symtom och måste uteslutas eller verifieras vid akuta tillstånd, mer information finns i Nationellt vårdprogram anafylaxi 2024, Svenska föreningen för allergologi, SFFA (pdf) samt Anafylaxi, 1177 för vårdpersonal.
Tänk på följande vid utredning:
- Undvik födoämnesmix-prover och analysera endast specifika allergen utifrån anamnes.
- Risken för allergiska symtom ökar med ökad mängd IgE-antikroppar men kan inte förutsäga reaktionens svårighetsgrad för den enskilda patienten.
- Eksem och kronisk urtikaria är egna sjukdomar och är inte orsakade av matallergi. Båda kan dock förvärras på grund av bakomliggande sjukdomar som astma, pollenallergi eller matallergi.
- Samverkande faktorer, till exempel fysisk ansträngning, NSAID-intag, kraftig stress och infektioner kan förvärra en allergisk reaktion.
- Uppföljningär viktigt då toleransutveckling är vanligt om man haft matallergi som barn
- Uteslut inga livsmedel i onödan, ”för säkerhets skull”.
- Citronsyra, konserveringsmedel och tillsatser ger inte IgE-förmedlad matallergi (se kunskapsstödet icke-IgE förmedlad matallergi).
Tabeller 2 och 3 visar tillstånd som ska utredas som IgE-förmedlad respektive icke IgE-förmedlad matallergi. I tabell 4 anges symtom som inte ska allergiutredas. Dessa patienter ska förstås omhändertas, men utanför detta kliniska kunskapsstöd.
Tabell 2. Symtom och utredning vid IgE-förmedlad matallergi
Tabell 3. Symtom och utredning vid icke IgE-förmedlad matallergi
Tabell 4. Symtombeskrivning där allergiutredning inte ska göras
Provtagningar
Tänk på följande gällande provtagningar:
- Både pricktestreaktioner och IgE-antikroppar i blod påvisar IgE-sensibilisering (8), vilket inte är liktydigt med allergi.
- Påvisad allergi vid provtagningen innebär IgE-antikroppar och typiska symtom.
- Utred endast misstänkta allergen utifrån patientens anamnes.
- Undvik screening, till exempel med allergenpaneler och födoämnesmixar, så som nötmix, då svaren kan vara positiva utan att patienten har symtom av allergenet och därmed ingen allergi.
Provsvar måste tolkas av utredande läkare och förmedlas på ett lättförståeligt sätt till patienten.
Tolka provsvar enligt följande:
- IgE-testet är positivt vid nivåer över 0,1 kE/l.
- Pricktestet är positivt om 3 mm eller större kvaddel uppnåtts.
- IgE-sensibilisering och typiska symtom vid intag innebär allergi. Enbart IgE-sensibilisering utan allergiskt symtom vid intag är ingen allergi.
Positivt resultat kan kvarstå efter att tolerans har uppnåtts mot ett livsmedel, avstå därför att analysera pricktest eller IgE-antikroppar för livsmedel som patienten tål och äter.
Självtest
Självtester rekommenderas inte. Upplys patienten om att undvika kommersiella tester som födoämnesspecifika IgG- och IgG4-tester (9, 10). Dessa orsakar multipla falska positiva svar som sannolikt representerar ett normalt immunsvar på livsmedel.
Komponentanalys
Ett allergen består av flera olika proteiner. Komponentanalys innebär att IgE-antikroppar i blod analyseras mot utvalda enskilda proteiner från allergenet.
Utredning med komponentanalys för jordnöt, sesamfrön, hasselnöt och cashewnöt ger provsvar med hög sensitivitet och specificitet för äkta, primär allergi.
Vid konstaterad allergi mot cashew- eller pistagenöt bör båda nötterna undvikas på grund av nära botaniskt släktskap, detsamma gäller för paret valnöt och pekannöt.
Det är viktigt att ställa diagnos för specifika trädnötter och jordnötter så att endast nötter som patienten är allergisk mot utesluts ur kosten.
Om IgE-antikroppar mot enskilda proteiner är under detektionsnivån men allergimisstanken utifrån anamnesen är stark kan IgE-antikroppar mot helextraktet analyseras för närmare diagnos. Men förekomst av IgE-antikroppar mot helextrakt kan också bero på IgE-antikroppar mot pollen på grund av korsreaktivitet. Mer information finns på Livsmedelsverkets webbplats (L 2021 nr 05 - Allergi och korsallergi mot nötter, frön, baljväxter, frukter och grönsaker, Livsmedelsverket).
Tabell 5. Utredning för baljväxter, trädnötter, jordnötter, sesamfrön, vete eller kött
Komponentanalys för livsmedel från djurriket, till exempel ägg, mjölk, kött, fisk och skaldjur, ger sällan extra information jämfört med att analysera IgE-antikroppar mot helallergenet. Alfa-gal är ett undantag.
Undersökningar
Matprovokationer behöver utföras för att fastställa IgE-förmedlad matallergidiagnos om anamnesen är oklar eller för att utvärdera om tolerans har uppstått.
Patienter utan påvisbara IgE-antikroppar mot allergenet kan prova att äta livsmedlet hemma på grund av låg risk för reaktion. Patienter som har påvisbara specifika IgE-antikroppar mot allergenet eller som har haft svåra allergiska symtom efter intag bör remitteras till allergispecialist för bedömning om, och på vilket sätt, provokation ska utföras.
Diagnoskriterier
IgE-förmedlad matallergi kan fastställas om:
- typiska allergiska symtom uppkommer, vilket de ofta gör snabbt, inom 20–30 minuter (vid alfa-gal syndrom och ansträngningsanafylaxi är dock symtomen fördröjda med flera timmar)
- påvisbara IgE-antikroppar för samma livsmedel med pricktest eller blodprov.
Kriterier som talar emot diagnosen
Faktorer som talar emot IgE-förmedlad matallergi är:
- IgE-antikroppar i blod saknas mot det testade allergenet, eller hudpricktestet är negativt
- livsmedlet kan tålas ibland
- det utlösande ämnet är inte ett protein, i undantagsfall utlöser kolhydrater IgE-förmedlad matallergisk reaktion, till exempel vid alfa-gal-syndromet (köttallergi)
- symtom från enbart magen (smärta, uppblåst, illamående, diarré)
- symtom enbart från huden (eksem, rodnad, nässelutslag med eller utan angioödem).
Följande ger inte IgE-förmedlad matallergi:
- fetter
- vitaminer och mineraler
- citronsyra, andra konserveringsmedel och tillsatser.
Differentialdiagnoser
Sjukdomar och tillstånd som kan ge liknande symtom som IgE-förmedlad matallergi är:
- kronisk urtikaria, orsakas aldrig av matallergi
- akut urtikaria, orsakas mycket sällan av matallergi, undantag som del i anafylaxi
- mastcellssjukdomar, kan orsaka rodnad, urtikaria och anafylaxi
- celiaki, orsakar tunntarmsinflammation
- laktosintolerans, kan ge gasbildning, diarré och buksmärta
- irritable bowel syndome, IBS, buksmärta, diarré eller förstoppning
- överkänslighet mot biogena aminer, till exempel histaminintolerans, kan ge allergiliknande reaktioner
- eosinofil esofagit, samsjuklighet med matallergi.
Vanliga matallergen vid IgE-förmedlad matallergi
De vanligaste matallergenen för vuxna är jordnötter och trädnötter men även skaldjur, fisk, kött, fröer samt baljväxter.
Unga med många allergier kan ha kvar sin allergi mot mjölk och ägg upp i vuxen ålder men de flesta växer dock ifrån dessa allergier. Kvarvarande allergi mot råg och vete är mycket ovanligt.
Undvik screening, till exempel med allergenpaneler och födoämnesmixar, så som nötmix, då svaren kan vara positiva utan att patienten har symtom av allergenet och därmed ingen allergi.
Oralt allergisyndrom (OAS)
Många personer med pollenallergi mot till exempel björk får också milda allergiska symtom i form av klåda och svullnadskänsla i munnen av vissa livsmedel, ofta kallat korsallergi eller oralt allergisyndrom (OAS). Reaktionen beror på att en del av proteinet som finns i till exempel hasselnöt, valnöt, äpple, päron, mandel, körsbär, rå morot och rå potatis liknar allergen i björkpollen.
Livsmedlet behöver inte undvikas men många gör det på grund av obehag i munnen. Om maten är upphettad ger den i regel inga besvär. Det här gäller inte trädnötter och jordnötter. Även mängd av intaget allergen kan påverka eventuell reaktion, liksom att personen är mer känslig under pollensäsong.
Jordnöt, cashewnöt/pistagenöt, valnöt/pekannöt, hasselnöt, sesamfrö, baljväxter, mandel och OAS (oralt allergisyndrom)
Utredning
Utredning med komponentanalyser enligt tabell komponentanalys. För mandel och baljväxter (förutom jordnöt och soja) finns dock inte komponentanalys att tillgå.
De flesta personer med björkallergi har en korsallergi mot livsmedel som botaniskt liknar björk. Typiska livsmedel är hasselnöt, äpple, päron, stenfrukter, mandel, valnöt, rå morot och potatis. De får klåda i mun och svalg men ingen anafylaxi. Här är sjukhistorien som alltid viktig, se över om personen upprepade gånger har ätit livsmedlet i fråga men inte fått andra symtom än klåda och svullnadskänsla i mun och svalg. Fråga också om personen tål frukterna och grönsakerna kokta men inte råa. Var frikostig med komponentanalys om sjukhistorien inte är klockren.
Observera att personer både med och utan björkallergi kan ha en isolerad IgE-förmedlad matallergi mot jordnöt, hasselnöt, valnöt/pekannöt och mandel med anafylaxi som konsekvens av intag. Personer med björkpollenallergi kan dessutom ha både OAS (oralt allergisyndrom) och en IgE-förmedlad matallergi med anafylaxi.
Sensibilisering mot soja är vanligt vid björkpollenallergi. Oftast har det ingen klinisk relevans men patienten kan få en kraftig allergisk reaktion om soja intas i samband med andra faktorer, såsom fysisk ansträngning under björkpollensäsongen.
Ställ inte diagnos enbart genom utredning av IgE-antikroppar. Björkallergiska personer har ofta IgE-antikroppar mot jordnöt på grund av korsallergi, men saknar ofta symtom på korsallergi vid intag av jordnöt.
De flesta jordnötsallergiska personer tål att äta baljväxter trots att de kan ha ökade antikroppar mot dessa. Det finns dock de som även har en kraftig reaktion mot baljväxter. Som alltid är sjukhistorien viktigast.
Allergi mot sesamfrö kan uppstå i vuxen ålder medan allergi mot trädnötter och jordnötter oftast finns med sedan barndomen. Allergi mot andra fröer som vallmo och solros finns, men är ovanligt.
Det är möjligt att vara allergisk mot en nöt eller nötgrupp men tåla andra. Till exempel kan allergi mot cashew-/pistagenöt uppstå medan hasselnöt, valnöt och pekannöt tolereras. Uteslut endast det patienten är allergisk emot.
Prognos
Primär allergi mot jordnötter och trädnötter växer sällan bort. Korsallergi kan finnas kvar så länge pollenallergin kvarstår.
Behandling
Patienten ska undvika livsmedlet, se kunskapsstöd kostbehandling.
Läkemedelsbehandling ges vid akut allergisk reaktion om patienten av misstag får i sig jordnötter eller trädnötter: Nationellt vårdprogram anafylaxi 2024, Svenska föreningen för allergologi, SFFA (pdf) samt Anafylaxi, 1177 för vårdpersonal.
Uppföljning/återintroduktion
Om symtomen talar för att patienten vuxit ur sin allergi bör prover tas med specifika IgE-antikroppar mot komponenter. Utifrån svaret på dessa och tidigare allergisk reaktion eller reaktioner bestäms om och i så fall var provokation kan utföras.
Många som är allergiska mot björkpollen har fått diagnosen nöt- eller jordnötsallergi enbart baserat på ett positivt IgE-test mot helextrakt, trots att resultatet egentligen beror på korsallergi.
Patienter med björkpollenallergi som regelbundet äter livsmedel som har gett OAS (oralt allergisyndrom) kan fortsätta äta dessa. Björkpollenallergiska patienter som fått OAS-symtom, uteslutit livsmedlet och utretts med komponenter utan att ha IgE-antikroppar mot lagringsproteiner, kan själva testa livsmedlet i hemmet.
Vid avsaknad av tydlig anamnes för OAS-symtom ska samtliga av nedanstående kriterier vara uppfyllda för att äta hasselnöt och/eller jordnöt i hemmet:
- Patienten minns ingen episod med blodtrycksfall, andningsbesvär eller svåra magsmärtor vid intag av trädnötter och/eller jordnötter.
- Patienten saknar lagringsprotein (hasselnöt cor a 9 och 14, jordnöt ara h 2)
- Patienten bildar IgE mot det björklika proteinet (hasselnöt cor a 1, jordnöt ara h 8).
Fisk
Utredning
För fisk, ta specifika IgE-antikroppar för torsk, då proteinerna är liknande i hela gruppen.
Parvalbumin är huvudallergenet hos de flesta fiskar och de flesta fiskallergiska patienter reagerar därför på alla fiskar. De kliniska manifestationerna kan variera från milda till svåra allergiska symtom.
Proteiner i fiskfodret återfinns inte i fisken då fodret bryts ned till aminosyror som sedan byggs upp till artspecifika proteiner.
Om patienten inte alltid får allergiska symtom vid intag av fisk kan man misstänka reaktion mot histamininnehållet i livsmedlet.
Personer med fiskallergi behöver inte utesluta skaldjur och mollusker (musslor/snäckor) ur sin kost.
Prognos
Det finns en allmän uppfattning om att fiskallergi är vanligt förekommande och kvarstår livet ut, sannolikt på grund av hög förekomst av självrapporterade allergiska besvär och sensibilisering. Men i provokationsstudier är fiskallergi inte vanligt vare sig hos barn eller vuxna.
Mer information finns i E 2024 nr 01 - Animaliska livsmedel och allergi samt allergier vid ett förändrat klimat, Livsmedelsverket (pdf).
Behandling
Om utredning visar IgE förmedlad matallergi mot fisk ska livsmedlet undvikas, se kunskapsstöd kostbehandling.
Läkemedelsbehandling ska ges vid akut allergisk reaktion om patienten av misstag får i sig fisk. Mer information finns i Nationellt vårdprogram anafylaxi 2024, Svenska föreningen för allergologi, SFFA (pdf) samt Anafylaxi, 1177 för vårdpersonal.
Uppföljning/återintroduktion
Det är svårt att ställa diagnosen fiskallergi utan provokation. Då fisk innehåller viktiga näringsämnen bör om möjligt diagnosen verifieras via provokation på specialiserad klinik.
Skaldjur
Skaldjur kan man utveckla allergi mot i vuxen ålder. Prevalensen är cirka 0,2–0,3%. Mer information finns i E 2024 nr 01 - Animaliska livsmedel och allergi samt allergier vid ett förändrat klimat, Livsmedelsverket (pdf).
Vid utredning av räka, kräfta, hummer, krabba, ta specifika IgE-antikroppar för räka, då proteinerna är liknande i hela gruppen. Observera att patienter med kvalsterallergi kan ha falskt höga värden för räka på grund av korsallergi.
Om patienten inte alltid får symtom vid intag av skaldjur kan man misstänka reaktion mot histamininnehållet i livsmedlet.
Skaldjur korsreagerar med varandra men inte med fisk, vilket betyder att personer med skaldjursallergi inte behöver utesluta fisk och mollusker ur sin kost.
Det förekommer korsallergi mellan skaldjur, kvalster och de insekter som används som mat.
Prognos
Naturalförloppet för skaldjur är ofullständigt beskriven i vetenskaplig litteratur, mer information finns i E 2024 nr 01 - Animaliska livsmedel och allergi samt allergier vid ett förändrat klimat, Livsmedelsverket (pdf).
Behandling
Om utredning visar IgE-förmedlad matallergi mot skaldjur ska livsmedlet undvikas, se kunskapsstöd kostbehandling.
Läkemedelsbehandling ska ges vid akut allergisk reaktion om patienten av misstag får i sig skaldjur.
Mer information finns i Nationellt vårdprogram anafylaxi 2024, Svenska föreningen för allergologi, SFFA (pdf).
Uppföljning/återintroduktion
Skaldjur är inget baslivsmedel. Om behov att utreda vidare uppstår och resurs finns kan provokation utföras på specialistklinik.
Kött från däggdjur
Allergi mot däggdjursprodukter kallas Alfa-gal syndrom (11). Orsaken är IgE-sensibilisering mot kolhydraten alfa-gal som finns i fästingar och sensibiliseringen sker via fästingbett. Alfa-gal finns i hela däggdjuret, inklusive inre organ och hud (12).
Alfa-gal syndrom uppkommer vanligtvis i medelåldern hos personer som tidigare ätit kött utan problem. Allergiska symtom uppstår vanligen 4 timmar (2–7 timmar) efter intag. Vanliga symtom som patienten beskriver är urtikaria med eller utan angioödem, mag-tarmsymtom och anafylaxi (13).
Observera att patienter med alfa-gal syndrom kan utveckla en svår allergisk reaktion vid första injektionen av den monoklonala antikroppen cetuximab, som också innehåller alfa-gal. Cetuximab används för att behandla cancer (14).
Utredning
Utredning med komponentanalys för alfa-gal.
Prognos
Det saknas studier om långtidsprognos. Om patienten kan undvika upprepade fästingbett sjunker nivåerna av IgE mot alfa-gal och det finns fallbeskrivningar där ett fåtal personer kunnat återintroducera däggdjursprodukter i kosten (11).
På grund av att nivåerna av alfa-gal på nytt ökar vid nya fästingbett är återintroduktion inget som rekommenderas (15).
Behandling
Patienten ska undvika kött och produkter från däggdjur. Speciellt inälvsmat har hög allergisk potential, sedan i fallande ordning kött (nöt, fläsk, lamm, vilt) och processat kött (ex bacon, paté och chorizo). Mjölk och gelatin behöver inte tas bort i ett första steg (12). Ett fåtal patienter kan reagera på däggdjursprodukter i medicinska produkter vilket bör beaktas om de får symtom trots ovan regim (16).
Produkter från icke däggdjur, kyckling, kalkon, struts och annan fågel samt fisk och skaldjur går bra att äta.
Läkemedelsbehandling ges vid akut allergisk reaktion om patienten av misstag får i sig kött.
Mer information finns i Nationellt vårdprogram anafylaxi 2024, Svenska föreningen för allergologi, SFFA (pdf) samt Anafylaxi, 1177 för vårdpersonal.
Ytterligare information hittas i ett separat kunskapsstöd om kostbehandling.
Uppföljning och återintroduktion
Om behov att utreda vidare uppstår och resurs finns kan provokation utföras på specialistklinik.
Kött från fågel
Fågelkött som vanligen äts är kyckling och kalkon. Allergi mot kycklingkött har rapporterats både hos barn och vuxna men uppskattas vara sällsynt, tillförlitliga prevalensdata saknas.
Alla fåglars kött korsreagerar med varandra samt med krokodil som är släkt med fågel. Kycklingparvalbumin är huvudproteinet i kyckling. IgE-förmedlad fågelköttsallergi ger typiska IgE-förmedlade allergiska symtom inklusive anafylaxi (17, 18).
Allergin påverkas inte av vad djuret har ätit. Allt som djuret äter bryts ned till aminosyror för att sedan byggas upp till kroppsegna specifika celler och proteiner.
Utredning
Vid misstanke om allergi mot fågelkött, analysera IgE-antikroppar mot kyckling.
Prognos
Allergi mot fågelkött är sparsamt studerad avseende prognos.
Behandling
Patienten ska undvika fågelkött och krokodilkött. Mer information hittas i ett separat kunskapsstöd om kostbehandling.
Uppföljning och återintroduktion
Vid tecken på att patienten vuxit från sin allergi efter provtagning av IgE-antikroppar mot allergenet kan provokation utföras på lämplig vårdnivå, vilken bestäms utgående från svårigheten av tidigare allergisk reaktion. Mer information finns i avsnittet Uppföljning.
Mjölk
Mjölkallergi växer oftast bort runt skolåldern. I få fall följer allergin med upp i vuxen ålder. Dessa personer har vanligtvis många allergier och astma.
Utredning
Vid misstanke om IgE-förmedlad mjölkallergi, analysera IgE mot mjölk. Diagnos IgE-förmedlad allergi ställs om det finns typiska allergiska symtom och IgE-antikroppar mot mjölk.
Det finns på gruppnivå en korrelation mellan IgE-antikroppsnivån och risken för allergisk reaktion, ju högre nivå desto större risk (19).
Nivån av specifika IgE-antikroppar kan hos enskilda vuxna dock inte förutsäga vilka symtom patienten kommer att få vid nytt intag av allergenet.
Prognos
De flesta har vuxit från sin mjölkallergi vid vuxen ålder. Observera att personen ofta har kvar IgE-antikroppar trots att tolerans har utvecklats.
Om det finns oklara symtom och IgE-antikroppar behövs ofta stöd i form av provokation för att återintroducera livsmedlet. Detta ska ske på specialiserad klinik.
Behandling
Patienten ska undvika livsmedlet. Mer information hittas i ett separat kunskapsstöd om kostbehandling.
Läkemedelsbehandling ska ges vid akut allergisk reaktion om patienten av misstag får i sig livsmedlet.
Mer information finns i Nationellt vårdprogram anafylaxi 2024, Svenska föreningen för allergologi, SFFA (pdf) samt Anafylaxi, 1177 för vårdpersonal.
Uppföljning/återintroduktion
Information finns i avsnitt om prognos. Om behov att utreda vidare uppstår och resurs finns kan provokation utföras på specialistklinik.
Ägg
Äggallergi växer oftast bort runt skolåldern. I få fall följer allergin med upp i vuxen ålder. Dessa personer har vanligtvis många allergier och astma.
Utredning
Vid misstanke om IgE-förmedlad äggallergi, analysera IgE mot ägg. Diagnos IgE-förmedlad allergi ställs om det finns typiska allergiska symtom och IgE-antikroppar mot ägg.
Det finns på gruppnivå en korrelation mellan IgE-antikroppsnivån och risken för allergisk reaktion, ju högre nivå desto större risk (19).
Nivån av specifika IgE-antikroppar kan hos enskilda vuxna dock inte förutsäga vilka symtom patienten kommer att få vid nytt intag av allergenet.
Prognos
De flesta har vuxit ur sin äggallergi vid vuxen ålder. Observera att personen ofta har kvar IgE-antikroppar trots att de har utvecklat tolerans.
Om det finns oklara symtom och IgE-antikroppar behövs ofta stöd i form av provokation för att återintroducera livsmedlet. Detta ska ske på specialiserad klinik.
Behandling
Patienten ska undvika livsmedlet. Mer information hittas i separat kunskapsstöd om kostbehandling.
Läkemedelsbehandling ges vid akut allergisk reaktion om patienten av misstag får i sig livsmedlet.
Mer information finns i Nationellt vårdprogram anafylaxi 2024, Svenska föreningen för allergologi, SFFA (pdf) samt Anafylaxi, 1177 för vårdpersonal.
Uppföljning/återintroduktion
Information finns i avsnitt om prognos. Om behov att utreda vidare uppstår och resurs finns kan provokation utföras på specialistklinik.
Vete, korn, råg och ansträngningsutlöst anafylaxi
Hos vuxna har matallergi mot sädesslag i de allra flesta fall vuxit bort. Precis som med ägg eller mjölk kan multiallergiska personer ha kvar sin allergi och behöva hjälp att återintroducera.
Ansträngningsutlöst anafylaxi kan förekomma hos barn men det är vanligare i vuxen ålder. Vete är det vanligaste allergenet i Sverige vid ansträngningsutlöst anafylaxi, men även björkpollenallergiska personer som dricker eller äter livsmedel som innehåller soja och sedan anstränger sig under pollensäsong kan, i sällsynta fall, reagera med ansträngningsutlöst anafylaxi.
Ansträngningsutlöst anafylaxi är ingen traditionell matallergi. Personen tål livsmedlet om intaget inte åtföljs av ansträngning efter intag.
Vid ansträngning, vanligtvis cirka två timmar efter matintaget, uppkommer först klåda med tilltagande nässelutslag med eller utan angioödem (20, 21). Anafylaxi tillkommer, speciellt om ansträngningen inte upphör. Diagnosen baseras på en klassisk sjukhistoria. I de flesta fall är vete utlösande och IgE-antikroppar för vete ökat. Förekomst av IgE-antikroppar mot omega-5-gliadin predikterar allvarlig reaktion.
Patienterna som har diagnostiserats med ansträngningsutlöst anafylaxi ska informeras om att de tål ansträngning och livsmedlet i fråga men inte i kombination. Undvik livsmedlet fyra timmar innan ansträngning.
Akutbehandling ska förskrivas och gås igenom skriftligt, muntligt och praktiskt för att säkerställa att patienten förstår. Remiss bör skrivas till dietist.
Utredning
Vete korsreagerar med korn och råg då de har liknande proteiner. Det finns låg risk för korsreaktion med specialodlad havre, det vill säga havre från kvarn där endast havre bearbetas.
Vid misstanke om IgE-förmedlad veteallergi analysera IgE-antikroppar mot vete och gliadin. Det finns fyra olika sorters gliadiner, bland annat omega-5-gliadin, som är specifika för vete. Vete är ett gräs som korsreagerar i provsvaren med timotej vilket ofta ger låga IgE-nivåer av vete.
Observera: uteslut aldrig vete ur kosten på grund av IgE-antikroppar mot vete om patienten enbart har magbesvär, urtikaria eller eksem. Förklara att de ökade IgE-antikropparna beror på korsallergi på grund av gräsallergi.
Vid misstanke om ansträngningsanafylaxi, analysera IgE-antikroppar mot omega-5-gliadin, vilket är en bra prediktor för allvarligare reaktion/anafylaxi. Om ansträngningsanafylaxi sker under pollensäsong, hos personer med björkallergi som druckit sojabaserad dryck analysera IgE-antikroppar mot Gly m 4, mer information finns i tabellen med komponentanalys.
Prognos
I vuxen ålder har många vuxit ifrån sin allergi mot sädesslag.
Ansträngningsutlöst anafylaxi hos vuxna mattas av med tiden, troligtvis för att de lär sig undvika att kombinera matallergenet och ansträngning.
Prognostiska studier saknas.
Behandling
Patienten ska undvika livsmedlet. Mer information hittas i ett separat kunskapsstöd om kostbehandling.
Läkemedelsbehandling ges vid akut allergisk reaktion om patienten av misstag får i sig livsmedlet. Mer information finns i Nationellt vårdprogram anafylaxi 2024, Svenska föreningen för allergologi, SFFA (pdf) samt Anafylaxi, 1177 för vårdpersonal.
Uppföljning/Återintroduktion
Om behov att utreda vidare uppstår och resurs finns kan provokation utföras på specialistklinik.
Ovanliga allergen
Enstaka personer kan reagera med anafylaxi på tillagad frukt, till exempel äpple, kiwi och persika. Merparten är personer från medelhavsområdet. Dessa personer bör utredas med komponentanalys för Mal d 3 (äpple), Act d 1 (kiwi) och Pru p 3 (persika) (22).
Bovete och lupinmjöl har fått en ökad användningsgrad hos personer som vill undvika gluten. Anafylaxi mot dessa finns beskrivet i studier (23, 24).
Behandling
Handläggning vid behandling
Kostbehandling och akut läkemedelsbehandling är viktigt vid diagnostiserad IgE-förmedlad matallergi.
Handlägg enligt följande:
- ta ställning till vilka livsmedel patienten ska undvika
- remittera vid behov till dietist för nutritionsbehandling
- gör en riskbedömning för kommande allergiska reaktioners svårighetsgrad, mer information finns i Nationellt vårdprogram anafylaxi 2024, Svenska föreningen för allergologi, SFFA (pdf) samt Anafylaxi, 1177 för vårdpersonal
- förskriv läkemedel
- skriv en personlig behandlingsplan (mall finns på Riktlinjer, SFFA)
- skriv en personlig behandlingsplan vid astma.
Personer som har diagnostiserats med en anafylaxi ska förskrivas akutmedicinering.
Förebyggande åtgärder
Säkerställ att patienter med astma är välbehandlade samt förstår och är följsamma till behandlingen. Obehandlad eller underbehandlad astma ökar risken för kraftig reaktion och anafylaxi vid intag av livsmedlet personen är allergisk mot.
Egenvård
Ge följande råd till patienten:
- Inför alla livsmedel i kosten förutom det du inte tål. Den mängd livsmedel som orsakar en reaktion varierar mellan individer och kan även variera för samma person.
- Lär dig vad din matallergi innebär, vad du bör undvika och vad du kan äta.
- Återintroduktion av livsmedel som du är allergisk mot ska ske i samråd med läkare.
- Behandla andra sjukdomar optimalt och följ din behandlingsplan, framför allt om du har astma.
- Informera dig om vad du kan göra vid akuta allergiska reaktioner, till exempel att ligga ner och att det viktigaste vid anafylaxi är att ta adrenalin.
- Ha eventuella akutläkemedel till hands.
I Socialstyrelsens riktlinjer om allergi lyfts stöd till egenvård som avgörande för att personer med allergi ska kunna hantera sin vardag och leva ett så gott liv som möjligt. För att stödet ska få effekt krävs att patienten verkligen förstår innehållet. Ett strukturerat stöd till egenvård innebär att hälso- och sjukvården systematiskt ger patienten de verktyg som behövs för att förstå sin sjukdom och för att kunna ta ett aktivt ansvar för sin behandling.
Patientutbildning och egenvård
För att klara sin egenvård är det viktigt att patienten erhåller och förstår information från specialistutbildad personal, till exempel:
- sjuksköterska med specialisering på allergi, astma och KOL
- allergolog eller allergikunnig läkare
- dietist.
Informationen ska fokusera på aktuell matallergi och vad som behöver undvikas, risksituationer, läkemedelsbehandling och agerande vid eventuell akut allergisk reaktion utlöst av mat.
Patienter med samtidig astma behöver information om vikten av regelbunden medicinering, så att astman är välbehandlad. Detta nås via självkontroller med PEF och att följa sin skriftliga behandlingsplan för astma.
Behandlingsval
Kostbehandling – behov och mål
De livsmedel som orsakar symtom ska uteslutas ur kosten för att uppnå symtomfrihet, mer information finns i kunskapsstöd för kostbehandling. Uteslutning av livsmedel ska inte vara mer omfattande än vad som är medicinskt motiverat.
Behovet av kostbehandling utgår från personcentrerad behandling och insatserna varierar.
Målen med kostbehandlingen är att:
- patienten ska leva symtomfri alternativt ha reducerade symtom
- kosten ska ge adekvat energi och näring
- kosten ska vara praktiskt tillämpbar, varierad och smakmässigt acceptabel
- patienten ska känna trygghet med kosten.
Läkemedelsbehandling
Läkemedelsbehandling ges enligt följande:
- Förskriv icke-sederande antihistamin till samtliga patienter.
- För patienter med astma – skriv ut snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel, alternativt kombinationspreparat (inhalationskortison och formoterol), enligt GINA (Global Initiative For Asthma) guidelines.
- Förskriv adrenalin-autoinjektor till patienter som tidigare haft en anafylaxi. Överväg förskrivning av adrenalin vid misstänkt anafylaxi eller om det finns andra faktorer, till exempel om en person reagerat med en svår allmänallergisk reaktion, men inte anafylaxi:
- förskriv 2 adrenalinpennor á 300 ug/dos.
Hos patient med samtidig astma ska astmamedicineringen optimeras och kortison ges per oralt efter adrenalin, luftrörsvidgande och antihistamin.
Det är viktigt att sjuksköterska praktiskt går igenom hur patienten ska ta sina mediciner.
Skriv ut den personliga handlingsplanen från SFFA (pdf) vid anafylaxi, som finns på Riktlinjer, SFFA, och ge dokumentet till patient och närstående.
Levnadsvanor
Rökning
Tobaksrökning liksom inandning av andra luftvägsirriterande ämnen förvärrar patientens astma. En dåligt behandlad astma ökar risken för svår allergisk reaktion vid intag av det livsmedel personen har en IgE-förmedlad allergi mot.
Uppföljning
Handläggning vid uppföljning
Primärvården kan sköta fortsatt receptförskrivning av akutbehandling för patienter med känd anafylaxi efter intag av specifikt livsmedel och påvisande av IgE-antikroppar mot detta livsmedel.
Detta förutsatt att de förstått muntlig, praktisk och skriftlig information om handhavandet. Om möjligt ska de även ha fått behandling av dietist.
Vuxna skall utredas vidare vid specialistmottagning om de undviker livsmedel där allergin förväntas växa bort (till exempel ägg, mjölk och spannmål) eller vid tidigare påvisade IgE antikroppar och avsaknad av anamnes på tidigare typiska allergiska symtom vid intag.