Kliniska kunskapsstöd

Tandvårdens läkemedel – akutläkemedel

Visa innehåll för:Tandvård

Tandvårdens läkemedel – akutläkemedel

Omfattning av kunskapsstödet

Kunskapsstödet beskriver ett antal tillstånd där det är indicerat att använda akutläkemedel inom tandvården samt rekommendationer kring användning av dessa. Avsikten är inte att presentera en heltäckande bild av akuta medicinska tillstånd som kan uppstå i tandvårdssituationen eller handläggningen av sådana.

Andra relaterade kunskapsstöd

Bakgrund

Rutiner och förutsättningar vid användning av akutläkemedel

Det är viktigt att alla tandvårdskliniker har rutiner för akuta situationer. Det bör finnas en handlingsplan för vem som gör vad i en akutsituation, vilka akutläkemedel som finns att tillgå samt när och hur 112 ska larmas eller läkare tillkallas.

Lokala förutsättningar, rutiner och vilka läkemedel man har att tillgå kan skilja sig mellan olika arbetsplatser. Regelbunden övning i akuta situationer ger en ökad trygghet för personalen. Dessutom rekommenderas årlig repetitionsträning i hjärt-lungräddning (HLR). Vid tecken på livshotande tillstånd är tidig åtgärd av allra största vikt.  

Akutläkemedel på tandvårdsklinik – regelverk, rekvirering och ansvar

I Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2021:75) om förordnande och utlämnande av läkemedel anges att tandläkare får förordna läkemedel för behandling samt rekvirera läkemedel till sin klinik i den omfattning som behövs för den odontologiska yrkesutövningen.

Föreskrifterna ska tolkas som att tandläkare får rekvirera akutläkemedel till den egna kliniken för att kunna hantera en eventuell akut situation i samband med tandvård.

Legitimerad tandläkare är den som rekvirerar akutläkemedel till kliniken. Ansvar för bedömning och användande av akutläkemedel ligger hos ansvarig tandläkare.

Utredning

Symtom

Allergisk reaktion

Följande symtom kan förekomma vid begränsad allergisk reaktion (ej anafylaxi):

  • lokal reaktion
  • allmänsymtom – trötthet
  • symtom i mun och svalg – läppsvullnad, klåda och svullnadskänsla i mun och svalg
  • symtom i mage och tarm – illamående, enstaka kräkning, lindrig buksmärta
  • hudsymtom – klåda, flush, urtikaria, angioödem
  • symtom i ögon och näsa – konjunktivit och rinit med klåda, nästäppa, rinnsnuva, nysningar.

Enbart urtikaria, angioödem, rinokonjunktivit eller lindriga gastrointestinala symtom är inte anafylaxi. Det kan vara svårt att initialt avgöra vad som är en begränsad allergisk reaktion eller en begynnande anafylaktisk reaktion. Eftersom en anafylaktisk reaktion kan utvecklas snabbt är det viktigt att man är vaksam på symtomen.

Anafylaxi

Anafylaxi är en akut, svår, snabbt insättande och potentiellt livshotande systemisk överkänslighetsreaktion med symtom från flera organsystem. Symtom efter exponering av allergen ökar stegvis, oftast inom några minuter. Minst 90 % av alla anafylaxier utvecklas inom en timme.

Tidiga tecken på anafylaxi kan vara:

  • generell klåda
  • oroskänsla, tryck över bröstet
  • värmekänsla och rodnad i ansiktet
  • stickningar i munnen samt myrkrypningar i handflator eller fotsulor.

Anafylaxi inkluderar i princip alltid en respiratorisk (till exempel andnöd, stridor, eller hypoxi) eller kardiovaskulär påverkan som leder till exempelvis hypotoni, syncope och urin- eller fecesavgång. Många har dessutom symtom från hud, slemhinnor och magtarmkanalen.

Behandling

Handläggning vid behandling

Handlägg allergisk reaktion enligt följande:

  • Avbryt tandbehandling och se till att patienten inte lämnas ensam.
  • Vid begränsad allergisk reaktion – ge antihistamin och utvärdera effekt efter 1 timme. Observera patienten för att snabbt uppmärksamma eventuell försämring.

Akutbehandling vid anafylaxi:

  • Vid anafylaxi – larma ambulans och ge akutbehandling enligt följande:
    • Lägg patienten ner, sänk huvudändan (ej vid andnöd) och höj fotändan. Hastig uppresning kan leda till livshotande blodtrycksfall.
    • Ge adrenalin.
    • Kontrollera och följ vitalparametrar (andningsfrekvens, saturation, puls och blodtryck).
    • Ge antihistamin och steroider samt vid behov syrgas.

Patienten ska alltid observeras inom sjukvården efter anafylaxi oavsett effekt av akutbehandling eftersom försämring kan ske de närmsta timmarna.

Behandlingsval

Om en patient har egna vid behovsläkemedel, till exempel luftrörsvidgande astmaläkemedel, nitroglycerinspray eller liknande mot kärlkramp, är det bra att ha dem lättillgängliga.

På kliniken är det också lämpligt att ha druvsocker för att kunna ge vid en hypoglykemi.

Det här kunskapsstödets rekommendationer kring allergi och anafylaxi är i enlighet med riktlinjer från Svenska Föreningen för Allergologi (SFFA) och Kliniskt kunskapsstöd Anafylaxi, men har justerats för att anpassas till de förutsättningar och resurser som gäller på en allmän tandvårdsklinik.

Adrenalin

Adrenalin är det viktigaste läkemedlet vid anafylaxi. Ge omedelbart en injektion intramuskulärt i lårets utsida, upprepa vid behov med 5–10 minuters intervall.

Observera att hanteringen skiljer sig åt för olika adrenalinpennor varför det är viktigt att träna på hur den adrenalinpennan man har valt fungerar. Det rekommenderas att alltid ha minst två pennor på kliniken av varje styrka, för barn respektive vuxna.

Antihistamin

Ge antihistamin peroralt om patienten kan svälja säkert. Det har effekt efter 30–60 minuter.

Steroid

Ge steroid upplöst i lite vatten peroralt om patienten kan svälja säkert. Det har effekt efter 2–3 timmar.

Syrgas

Ge syrgas vid saturation under 95 %, 10 liter/minut på mask eller 5 liter/minut på näsgrimma. Observera risken för koldioxidretention hos patienter med KOL.

Läkemedel

Adrenalin

Adrenalin är känsligt för ljus och högre temperaturer och ska förvaras i rumstemperatur under 25 grader. Adrenalin kan även kylförvaras men får ej frysas.

ATC-kod

ATC-koden för adrenalin är C01CA24.

Beredningsform och styrka

Adrenalin ges med autoinjektor, i någon av följande styrka:

  • 0,15 mg/dos
  • 0,3 mg/dos.

Indikationer

Indikation för adrenalin är anafylaxi.

Dosering

Adrenalin ges intramuskulärt som autoinjektion mot yttersidan av låret. Ytterligare en dos kan ges om effekt uteblir.

Läkemedlet finns i vuxen- respektive barndos:

  • Barn under 20 kg ges 150 mikrogram (0,15 mg).
  • Vuxna och barn över 20 kg ges 300 mikrogram (0,3 mg).

Graviditet och amning

Adrenalin ska användas vid akut anafylaktisk reaktion även vid graviditet. Ingen fastställd ökad risk för fosterskador under tidig graviditet och ingen ökad risk för tidig födsel eller låg födelsevikt har påvisats. Eventuellt adrenalin som utsöndras i bröstmjölk förväntas inte ha någon effekt på det ammande barnet.

Preparat

Preparat finns listade i Fass ATC-register under C01CA24, Adrenalin.

Desloratadin

ATC-kod

ATC-koden för desloratadin är R06AX27.

Beredningsform och styrka

Desloratadin finns som:

  • munsönderfallande tablett 2,5 mg
  • munsönderfallande tablett 5 mg.

Desloratadin finns också som tablett och oral lösning men av praktiska skäl kan det vara fördelaktigt att ha munsönderfallande tablett då det kan användas till både barn och vuxna.

Indikationer

Indikation för desloratadin är allergisk reaktion och anafylaxi.

Dosering

Munsönderfallande tabletter doseras enligt följande:

  • Vuxna och ungdomar 12 år eller äldre, 10 mg (2 x 5 mg)
  • Barn 6–11 år, 5 mg
  • Barn under 6 år, 2,5 mg.

Tabletten intas omgående.

Graviditet och amning

Desloratadin ger ingen ökad risk för fosterpåverkan. Desloratadin kan användas vid amning.

Preparat

Preparat finns listade i Fass ATC-register under R06AX27, Desloratadin.

Betametason

ATC-kod

ATC-koden för betametason är H02AB01.

Beredningsform och styrka

Betametason ges som tablett 0,5 mg.

Indikationer

Indikationen för betametason är anafylaxi.

Dosering

Dosera betametason enligt följande:

  • vuxna och barn 6 år eller äldre, 10 tabletter (sammanlagt 5 mg)
  • barn under 6 år, 6 tabletter (sammanlagt 3 mg).

Tabletterna löses i lite vatten och intas omgående.

Preparat

Preparat finns listade i Fass ATC-register under H02AB01 Betametason.

Syrgas (oxygen)

ATC-kod

ATC-koden för syrgas är V03AN01.

Beredningsform och styrka

Beredningsformen för syrgas är gas.

Indikationer

Syrgas ges för att behandla eller förebygga hypoxi.

Dosering

Doseringen anges i liter/minut. Dosering är beroende av indikation och administreringssätt. Samma doser används till barn och vuxna:

  • Vid anafylaxi ges 10 liter/minut på mask eller 5 liter/minut på näsgrimma.
  • Vid pågående HLR ges 10 liter/minut på mask.

Pulsoximeter rekommenderas för övervakning och utvärdering av effekt.

Observera att det finns en risk för koldioxidretention hos patienter med KOL.

Varning och försiktighet

Syrgas ska förvaras utom syn- och räckhåll för barn. Förvara flaskan på en väl ventilerad plats där den inte utsätts för stark värme. Håll flaskan ren och torr. Se till att gasflaskorna inte utsätts för stötar och fall. Flaskorna ska förvaras åtskilt från brännbara ämnen.

Graviditet och amning

Syrgastillförsel har inga kända negativa effekter på foster. Kvinnor i fertil ålder kan använda syrgas. Syrgasbehandling kan även användas under amning utan risk för barnet.

Preparat

Preparat finns listade i Fass ATC-register under V03AN01, Syre.

Relaterad information

Kompletterande underlag