Stödmaterial

Alla kunskapsstöd som publiceras på webbplatsen 1177 för vårdpersonal ska vara enhetliga, lätta att förstå och lätta att navigera. Kunskapsstöden ska även följa aktuella lagar för bland annat tillgänglighet. Därför finns instruktioner, mallar och riktlinjer som stöd till författare.

Manual för arbete i Teams och Word

Manual för arbete i Teams och Word (pdf) är ett stöd för dig som författare och har tagits fram för att underlätta arbetet med att producera kunskapsstöd.

Mallar och instruktioner

Nationella arbetsgruppen (NAG) skriver kunskapsstödet i en av nedanstående mallar. Skrivinstruktionerna används som komplement till mallen för att förstå hur innehållet i kunskapsstöden ska disponeras.

Riktlinjer för språk och format

Skrivregler och språkliga riktlinjer

Länkriktlinjer

Ineras termlista

Riktlinjer för bild

Omfattning och begränsningar

Benämningen bild i denna riktlinje inkluderar av material som inte är text.

Bilder i kunskapsstöd påska inte innehålla reklam, produktnamn eller personuppgifter. Vi publicerar inte AI-genererade eller manipulerade bilder (undantaget när det krävs för att ta bort reklam, produktnamn eller personuppgifter).

Bildinnehåll och budskap

Bilder ska inte ersätta text, de ska ses som ett komplement till texten.

Låt bilderna visa korrekta och goda exempel snarare än att illustrera felaktigheter.

Medicinska exempel måste vara representativa för s. Visa till exempel hur hudåkommor ser ut både på mörkare och ljusare hud.

Följ Hygienriktlinjer i alla vårdsituationer till exempel gällande ringar, långärmade tröjor, munskydd och handskar.

Visa korrekt användning av medicinteknisk utrustning och hjälpmedel. Se också till att utrustning eller hjälpmedel som syns inte är utdaterade.

Filformat, bildstorlek, upplösning

Använd filformat png eller jpg.

Upplösningen ska vara minst 72 dpi och bildbredden minst 1666 pixlar. Ett skärmklipp håller oftast inte tillräcklig kvalitet.

Färg och text i bild

Av tillgänglighetsskäl får färg inte vara ensamt informationsbärande element. Komplettera med utformning (till exempel en grön heldragen linje och en röd streckad linje) och/eller förklarande text.

Generellt ska text undvikas som en del av bilden, undantag är till exempel i graf eller diagram. Tänk på att det ska vara tillräcklig kontrast mot bakgrunden.

Kontraster

Bilderna ska ha tillräckliga kontraster mellan olika färger och mellan eventuell text och bakgrund. Kontrastförhållandet kan som högst vara 21:1 (svart på vitt) och som lägst 1:1 (vitt på vitt).

Specifika gränser:

stor text (minst 18 punkter eller 14 punkter och fetstil) och grafiskt material ska som lägst ha kontrastförhållandet 3:1
liten text ska som lägst ha kontrastförhållandet 4,5:1.

Gratis verktyg för att mäta kontraster, Axesslab (engelska).

Bildtext och alt-text

Varje bild ska ha en bildtext som kortfattat beskriver bildens innehåll. Ange i förekommande fall uppgifter om tillstånd för publicering, källa och fotograf eller illustratör i bildtexten.

För att uppfylla krav på tillgänglighet behövs också en alternativ text (alt-text). Alt-texten läses av skärmläsare så att även den som inte kan se bilden kan ta del av informationen den förmedlar. Ett annat ord för alt-text är bildbeskrivning.

Tänk på följande när du skriver en alt-text:

Beskriv kortfattat bildens innehåll, använd cirka 8–150 tecken.

Skriv hela meningar, avsluta med punkt.

Skriv inte ”bild på” (skärmläsaren kommer att läsa upp att det är en bild).
Ange om bilden är en illustration eller ett fotografi om det är relevant, i sådana fall sist i alt-texten.

Fånga betydelsen – alt-texten ska lyfta fram informationen bilden ger snarare än att beskriva bilden. Skriv till exempel ”En person sitter med en fot i högläge” i stället för ”En person ligger på golvet och har ena foten på en stol” eller ”Ett infekterat sår” i stället för ”Ett sår som är illrött och vätskande”.

Om bildens syfte är att förmedla en känsla ska det framgå i alt-texten. Till exempel ”två glada personer promenerar”.

Utelämna kön, etnicitet, funktionsvariation, kläder, utseende med mera, om det inte är relevant för innehållet.

Använd gärna sökord i alt-texten (sökmotorer fångar upp ord i alt-texter). Undvik att endast rada upp sökord.

För till exempel anatomiska illustrationer behöver inte alla delar anges i alt-texten (relevant information förutsätts finnas i löpande text. Skriv till exempel ”Anatomisk bild på ett hjärta” i stället för ”…hjärta med kammare, förmak, kärl”.

Rent dekorativa bilder ska inte användas i kunskapsstöden. En bild som är dekorativ behöver varken bildtext eller alt-text.

Riktlinjer för tabell

Rubrik/tabellbeskrivning

Tabeller ska ha en rubrik, även kallad tabellbeskrivning. Det är en kort beskrivning av vad tabellen handlar om och är nödvändigt bland annat för att användare med uppläsande hjälpmedel ska förstå tabellens innehåll.

Tabellstruktur och -innehåll

Själva tabellen består av rubrikceller och dataceller. Rubrikcellerna berättar vad datacellerna presenterar.

I vissa fall kan en tabell behöva både kolumnrubrik och radrubrik. Radrubriker anger rubriken för en vågrät rad medan kolumnrubriker anger rubriken för en lodrät kolumn.

Tabellcellerna kan innehålla både text och siffror samt länkar och listor (punktlistor och numrerade listor). Det går också att infoga referenser i en tabellcell.

Undvik att använda tabellverktyget för att dela upp text i olika rutor – om tabellverktyget används för att strukturera text behöver den taggas som en layouttabell i Acrobat pro.

Delade, sammanfogade, tomma tabellceller

Av tillgänglighetsskäl får det inte förekomma delade eller sammanfogade celler i en tabell. Ingen cell får vara tom och det får inte finnas tomrum mellan cellerna.

Tips: Markera en tabellcell som saknar värde med ett tankstreck .

Undantag: Om tabellen har både radrubriker och kolumnrubriker ska den tomma cellen högst upp till vänster markeras som datacell.

Observera att bakgrundsfärg i cellerna av tekniska skäl inte kan återges på webbplatsen.

Riktlinjer för pdf

Tillgänglighetsanpassning

Redaktionen tillgänglighetsanpassar eventuella pdf:er så att informationen blir tolkningsbar för den som använder skärmläsare eller behöver förstora texten.

Om till exempel ett Worddokument är skapat på ett korrekt sätt blir tillgänglighetsanpassning mycket enklare. Därför är det viktigt att till exempel använda sig av Words inbyggda formatmallar och tabellverktyg etcetera på ett ändamålsenligt sätt:

Att sätta text i fetstil gör den inte till en rubrik – använd formatmallar i stället.
Undvik att använda tabellverktyget för att dela upp text i olika rutor – om tabellverktyget används för att strukturera text behöver den taggas som en layouttabell i Acrobat pro.
Undvik blankrader – använd rad- och styckesavstånd för att göra mellanrum mellan stycken och sidbrytning för att börja på en ny sida.

Observera att riktlinjer för bild och språk gäller även för innehållet i pdf:er.

Formatmallar och rubriker

Använd formatmallar för att strukturera texten i olika rubriknivåer och som brödtext.

Formatmallarna gör att rubriker taggas och blir upplästa som rubriker. Rubriknivåerna ska följa logisk läsordning – alltså rubrik 1 följs av rubrik 2 som följs av rubrik 3 (aldrig rubrik 1 följs av rubrik 3).

Acrobat pro

Redaktionen skapar en pdf utifrån Worddokumentet och efterarbetet görs i Acrobat pro där tillgänglighet, taggstruktur och läsordning ses över.

Övrigt stödmaterial

På webbsidan Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård finns Huvudprocessen för utarbetande av kunskapsstöd (fördjupad version) som visar alla faser och beslutspunkter i processen. Där finns länkar till stöddokument och mallar för varje delmoment.

Du hittar även en vägledning för att utarbeta kunskapsstöd i Metodboken - Generiskt ramverk (pdf).

Vad tycker du?