Matallergi, IgE-förmedlad, hos barn
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet omfattar utredning vid misstanke om IgE-förmedlad matallergi hos barn. Kunskapsstödet omfattar även åtgärder för patienter med känd IgE-förmedlad matallergi som upplever en försämring eller har behov av läkarintyg för specialkost.
IgE-förmedlad matallergi för vuxna, icke IgE-förmedlad matallergi och kostbehandling vid matallergi behandlas i egna kunskapsstöd.
Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp
Om hälsotillståndet
Definition
IgE-förmedlad matallergi innebär att det i sjukhistorien framkommer typiska allergiska symtom vid intag av ett livsmedel och att det förekommer IgE-antikroppar mot samma livsmedel.
Förekomst
Självdiagnostisering och överdiagnostik är mycket vanligt. Den självrapporterade förekomsten av all matallergi hos barn och vuxna uppskattas i Europa till 17 %. Hos barn varierar prevalensen beroende på diagnosmetod och ålder, och är cirka 2–8 %. När livsmedelsprovokationer använts som diagnosmetod är förekomsten 1–3 %. [R]
Orsaker
IgE-förmedlad matallergi är en multifaktoriell sjukdom. Uppkomsten beror på en kombination av arv och miljö samt troligtvis ännu okända faktorer.
Riskfaktorer
Riskfaktorer för en person att utveckla matallergi inkluderar:
- allergiska föräldrar eller syskon (specifika typer av allergier ärvs inte utan endast benägenheten att bli allergisk)
- befintlig annan allergi än mot mat.
Utlösande faktorer
Det är inte helt klarlagt vilka faktorer som orsakar utveckling av matallergi. För att få en allergisk reaktion måste personen äta det som hen är allergisk mot.
Exempel på samverkande faktorer som kan öka risken för att en allergisk reaktion ska uppstå eller bli svårare är:
- under- eller obehandlad astma
- luftvägsinfektion
- fysisk ansträngning
- andra allergener, exempelvis pollen, djur eller kvalster som personen är allergisk mot
- vissa läkemedel, exempelvis COX-hämmare (NSAID)
- stress
- alkohol.
Vid behov, se vidare Nationellt vårdprogram anafylaxi 2024, Svenska föreningen för allergologi, SFFA (pdf) samt Anafylaxi, 1177 för vårdpersonal.
Samsjuklighet
Vanlig samsjuklighet vid matallergi är:
- eksem
- astma
- allergi mot djur, kvalster eller pollen.
Utredning
Symtom
Symtomen vid matallergi är individuellt varierande och kan uppträda från flera organsystem samtidigt. Symtomen kommer ofta snabbt efter intag.
Så kallat luftburna allergiska reaktioner mot livsmedel är mycket sällsynta och leder inte till allvarliga reaktioner [R]. Patienten får i sig allergenet via näsa eller ögon vilket kan ge rhinokonjunktivit.
Exempel på vanliga symtom vid matallergi är:
- akut urtikaria
- buksmärta och kräkningar
- klåda och svullnad i mun, på läppar och i svalg
- röda, svullna och kliande ögon
- nysningar och nästäppa
- astma eller andningssvårigheter.
IgE-förmedlad matallergi kan leda till anafylaxi, en akut, svår och oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem. Tillståndet är potentiellt livshotande och inkluderar alltid en objektiv respiratorisk, kardiovaskulär eller kraftig allmänpåverkan.
Oralt allergisyndrom (OAS) kan ge följande symtom:
- klåda och svullnad i mun, svalg, och på läppar
- debut inom några minuter efter intag av råa frukter, grönsaker eller nötter som korsreagerar med pollen
- avklingar inom ca 30 minuter.
Anamnes
Tabell 1. Anamnes och frågor vid matallergi hos barn
Status
Tabell 2. Status och handläggning vid matallergi hos barn
Handläggning vid utredning
Utred patienter som varje gång de äter ett visst livsmedel får typiska allergiska symtom, eller som har symtom som tyder på anafylaxi. Det finns ingen minimiålder för allergiutredning, även små barn med misstänkt matallergi bör utredas. IgE-förmedlad matallergi kan ge livshotande symtom och måste uteslutas eller verifieras vid akuta tillstånd.
Tänk på följande vid utredning:
- Undvik screening-prover (födoämnesmix) och analysera endast misstänkta specifika allergen utifrån anamnes.
- De vanligaste allergenen hos spädbarn och småbarn är mjölk och ägg.
- Misstänkta allergiska symtom hos barn vid amning kan i enstaka fall bero på livsmedel i mammans kost (till exempel mjölk, ägg, vete) som barnet utvecklat allergi emot [R][R][R]. De flesta ammande mammor vars spädbarn har matallergi behöver inte undvika det utlösande livsmedlet, även om detta i sällsynta fall kan övervägas.
- Eksem är en egen sjukdom som går i skov. Eksemet är oftast inte kopplat till matallergi men cirka en tredjedel av barn under två år med måttliga eller svåra eksem kan ha en IgE-förmedlad matallergi som försämrar eksemet.
- Citronsyra, konserveringsmedel och tillsatser ger inte IgE-förmedlad matallergi (se kunskapsstödet icke-IgE förmedlad matallergi).
Provtagningar
Utred endast misstänkta allergen utifrån anamnes. Undvik screening, till exempel med allergenpaneler och födoämnesmixar, så som nötmix, då svaren kan vara positiva utan att patienten har symtom av allergenet och därmed ingen allergi.
Både pricktestreaktioner och IgE-antikroppar i blod påvisar IgE-sensibilisering [R]. Provresultatet måste tolkas tillsammans med patientens symtom. Enbart IgE-sensibilisering utan allergiska symtom vid intag, är ingen allergi. IgE-sensibilisering och typiska allergiska symtom vid intag = allergi.
Testerna tolkas enligt följande:
- IgE-testet är positivt vid mer än 0,1 kiloenheter per liter (kE/l).
- Pricktestet är positivt om 3 mm eller större kvaddel erhålls.
- Det går inte att förutsäga reaktionens svårighetsgrad utifrån mängden IgE eller pricktestsvar hos den enskilda individen.
- Positivt resultat kan kvarstå efter att tolerans har utvecklats mot ett livsmedel, avstå därför att analysera pricktest eller IgE-antikroppar för livsmedel som patienten tål och äter.
Provtagning vid misstänkt anafylaxi
Tryptas kan vid oklara fall vara vägledande för diagnos anafylaxi.
Följande gäller vid provtagning av tryptas:
- Provet ska vara taget inom 1–4 timmar efter reaktionen.
- Uppföljande provtagning för att analysera basalnivån av tryptas är lämpligt cirka en månad efter reaktionen.
- Tryptas kan vara negativt vid anafylaxi av livsmedel men talar för anafylaxi när det är ökat (över 11,4).
- Även en akut tryptasnivå på minst 1,2 gånger basaltryptas +2 talar för en anafylaxi.
Undersökningar
Matprovokationer kan utföras för att fastställa diagnos eller för att utvärdera om tolerans har uppstått.
Patienter utan påvisbara IgE-antikroppar mot allergenet har låg risk för reaktion och kan prova att äta livsmedlet hemma. Patienter med påvisbara IgE-antikroppar mot allergenet eller som har haft svåra allergiska symtom efter intag kan remitteras till allergispecialist för bedömning om och på vilket sätt provokation ska utföras.
Diagnoskriterier
Diagnosen IgE-förmedlad matallergi kan fastställas om typiska allergiska symtom uppkommer inom 2–3 timmar efter intag av samma livsmedel som gett positivt resultat vid IgE-test eller pricktest.
Kriterier som talar emot diagnosen
Faktorer som talar emot IgE-förmedlad matallergi är att:
- IgE-antikroppar saknas mot det testade allergenet eller hudpricktestet är negativt.
- Livsmedlet kan tålas ibland.
- Livsmedlet ger symtom som inte är typiska vid allergi.
- Det utlösande ämnet inte är ett protein – i undantagsfall utlöser kolhydrater IgE-förmedlad matallergisk reaktion, till exempel vid alfa-gal-syndromet (köttallergi).
Följande ger inte IgE-förmedlad matallergi:
- fetter
- vitaminer och mineraler
- citronsyra, andra konserveringsmedel och tillsatser.
Differentialdiagnoser
Sjukdomar och tillstånd som kan ge liknande symtom som IgE-förmedlad matallergi är:
- mastcellssjukdomar – kan orsaka rodnad, urtikaria och anafylaxi
- celiaki – orsakar tunntarmsinflammation
- laktosintolerans – kan orsaka gasbildning, diarré och buksmärta (mycket ovanligt hos späd- och förskolebarn)
- irritable bowel syndome (IBS) – buksmärta, diarré eller förstoppning (ovanligt hos späd- och förskolebarn)
- perioral rodnad runt munnen efter viss mat, till exempel tomat och citrus
- icke IgE-förmedlad matallergi till exempel FPIES.
Specifika matallergen vid IgE-förmedlad allergi hos barn
Behandling
Handläggning vid behandling
Handlägg enligt följande:
- Läkemedelsförskrivning utifrån symtom vid diagnosticerad IgE-förmedlad matallergi.
- Uteslut endast livsmedel med tydlig diagnos då barnets kost annars blir onödigt restriktiv.
- Om patienten uppvisar reaktion vid högre mängd av ett livsmedel men tolererar en lägre mängd, kan regelbundet intag av den tolererade dosen främja toleransutveckling.
- Remittera till dietist för kostbehandling.
- Behandla eksem för att förebygga utveckling av fler matallergier (gäller barn före skolåldern).
Följande intyg och handlingsplaner behöver utfärdas vid IgE-förmedlad matallergi:
- personlig behandlingsplan vid akuta allergiska reaktioner
- intyg för medicinsk specialkost till förskola och skola
- egenvårdsplan till förskola och skola
- behandlingsplan vid astma, där detta är aktuellt.
Ge information till vårdnadshavare och till patient på åldersadekvat nivå:
- Om matallergins allvarlighetsgrad och prognos.
- Om vilka livsmedel som ska undvikas.
- Gå igenom skriftliga handlingsplaner.
Samverka med förskola/skola:
Barn med Ig-E-förmedlad allergi samt deras vårdnadshavare kan förutom intyg och handlingsplan behöva stöd i kontakten med förskola och skola för att skapa trygghet i vardagen för patienten.
Värdera matallergins allvarlighetsgrad
Observera särskilt att:
- Yngre barn har ökad risk för allergiska reaktioner mot mat då de stoppar allt i munnen. Risken ökar även för tonåringar genom generellt ökat risktagande.
- Den dos som orsakar reaktion varierar mellan individer. En tidigare anafylaxi eller en tidigare systemallergisk reaktion på mycket liten mängd av allergenet är riskfaktorer för framtida anafylaxi.
- Risken för allergiska symtom ökar med ökad mängd IgE-antikroppar men det går inte att förutsäga reaktionens svårighetsgrad för den enskilda individen.
- Patienter som har en kvarstående allergi mot mjölk, ägg eller vete i skolåldern har ofta risk för svåra allergiska reaktioner.
- Vid samtidig astma ska denna vara optimalt behandlad för att minimera risk för svår astma vid intag av allergenet av misstag.
Uppskatta prognos och bestäm uppföljningsintervall
Observera följande:
- Prognosen påverkas av flera faktorer och det är ofta möjligt för tolerans att utvecklas.
- Barn med låg IgE-antikropps-nivå, mindre än 2 kE/l mot mjölk eller ägg eller vete under första levnadsåret, har bäst förutsättningar för att allergin växer bort. Därför är det viktigt med regelbunden uppföljning och förnyad provtagning.
- Om IgE-antikropps-nivån är hög mer än 50 kE/l under första levnadsåret kvarstår matallergin ofta fram till vuxen ålder.
Förebyggande åtgärder
Följande åtgärder kan tas för att förebygga allergier:
- Uteslut inga livsmedel ur kosten för säkerhets skull då detta kan motverka tolerans och öka risk för utveckling av allergi.
- introducera livsmedel i enlighet med livsmedelsverkets riktlinjer, även under pågående amning, för att öka möjligheten för toleransutveckling för till exempel mjölk, ägg och jordnötter.
- Behandla eksem med kortisonkrämer (grupp 1 till alla, grupp 2 till alla men med försiktighet till spädbarn) och torr hud med mjukgörande kräm eftersom nya rön visar att barn kan utveckla IgE-förmedlad allergi genom att maten kommer i kontakt med en skadad hud (19).
- informera vårdnadshavare om att tobaksrök ökar risken för allergi och astma (20, 21).
Egenvård
Ge följande generella råd om egenvård till barnet eller ungdomen samt vårdnadshavare:
- undvik symtomutlösande matallergen
- inför alla livsmedel i kosten förutom det barnet inte tål enligt Livsmedelsverkets rekommendationer
- återintroduktion av livsmedel som barnet är allergisk emot sker alltid i samråd med läkare.
Barnet eller ungdomen och dess vårdnadshavare ska utbildas om:
- aktuell matallergi
- kostbehandlingens omfattning
- risksituationer
- samverkande faktorer
- läkemedelsbehandling
- akut handlingsplan samt agerande vid eventuell akut allergisk reaktion.
För att garantera att äldre barn och ungdomar samt vårdnadshavare ska våga ge adrenalinpenna vid en akut allergisk reaktion ska träning av sjuksköterska erbjudas återkommande. Barn, ungdomar och vårdnadshavare kan erbjudas att ge sig själva adrenalinpenna med aktiv substans för att öka sannolikheten att adrenalin används adekvat.
I Socialstyrelsens riktlinjer om allergi lyfts stöd till egenvård som avgörande för att personer med allergi ska kunna hantera sin vardag och leva ett så gott liv som möjligt. För att stödet ska få effekt krävs att patienten verkligen förstår innehållet. Ett strukturerat stöd till egenvård innebär att hälso- och sjukvården systematiskt ger patienten de verktyg som behövs för att förstå sin sjukdom och ta ett aktivt ansvar för sin behandling.
Behandlingsval
Kostbehandling
De livsmedel som orsakar symtom ska uteslutas ur kosten för att symtomfrihet ska uppnås. Uteslutning av livsmedel ska inte vara mer omfattande än vad som är medicinskt motiverat.
Behovet av kostbehandling utgår från personcentrerad behandling och insatserna varierar.
Målen med kostbehandlingen är att:
- Barnet ska bli symtomfritt alternativt ha reducerade symtom.
- Kosten ska ge adekvat energi och näring.
- Kosten ska vara praktiskt tillämpbar, varierad och smakmässigt acceptabel.
- Barnet och vårdnadshavare ska känna trygghet med kosten.
Mer information finns i kunskapsstödet Kostbehandling vid matallergi.
Läkemedelsbehandling
Läkemedelsbehandling vid allergisk reaktion inkluderar:
- icke-sederande antihistamin till samtliga patienter
- snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel eller kombinationspreparat enligt aktuella riktlinjer för patienter med astma
- adrenalin autoinjektor (adrenalinpenna) till patient som haft anafylaxi.
Överväg även adrenalin om det finns andra riskfaktorer, till exempel om individen reagerat med en svår systemallergisk reaktion, men inte anafylaxi, av små mängder.
Vid förskrivning av adrenalin, skriv alltid ut två adrenalinpennor, som patienten ska ha med sig, enligt följande:
- 150 ug /dos för barn under 20 kg
- 300 ug /dos för barn över 20 kg.
Det är även viktigt att optimera astma- och eksembehandling. Okontrollerad astma kan öka risken för svår allergisk reaktion (19) och optimerad eksembehandling kan minska risk för sensibilisering via huden. (19)
Uppföljning
Beroende på barnets övriga allergisjukdomar, till exempel eksem, astma eller andra allergier behöver uppföljningen individualiseras. Allergi mot baslivsmedel, till exempel mjölk, ägg och vete, behöver utvärderas två gånger per år under de första tre levnadsåren, därefter en gång per år.
Allergi mot övriga livsmedel, till exempel primär allergi mot jordnötter eller nötter där IgE-antikroppar mot lagringsproteiner finns, bör följas upp en gång per år.
Handläggning vid uppföljning
Handlägg enligt följande vid varje uppföljningstillfälle:
- kontrollera barnets tillväxt, ta anamnes om eventuella astmasymtom eller eksem och säkerställ optimal behandling
- ta anamnes om oro, ångest eller psykisk ohälsa hos barnet, ungdomen och dess vårdnadshavare och erbjud vid behov psykosocialt stöd
- utvärdera behov av förnyad provtagning, provokation, elimination eller introduktion
- uppdatera och repetera patientinformation och behandlingsplan
- förnya recept och intyg vid behov
- säkerställ en fungerande måltidssituation i förskolan eller skolan.
Övergång från barn till vuxen
Vid övergången från barn till vuxen är det viktigt att transitionsprocessen påbörjas tidigt, omkring 12 års ålder. Då kan patienten gradvis få mer kunskap om sin matallergi, ta större ansvar och till exempel förstå vikten av att alltid ha med sig sina akutmediciner och hantera adrenalinpennan på rätt sätt.
Komplikationer
Patienter med IgE-förmedlad matallergi har en ökad risk för livshotande allergiska reaktioner, anafylaxi.
Komplikationer av behandling
Behandling av matallergi kan ge vissa komplikationer. Till exempel kan restriktiv kost leda till näringsbrist och utebliven förväntad tillväxt. Återintroduktion av livsmedel på ett sätt som inte är individanpassat kan leda till allergisk reaktion.
Försäkringsmedicin och intyg
Intyg
Intyg för medicinsk specialkost, Vårdförlopp matallergi, IgE-förmedlad – 1177 för vårdpersonal
Mall för egenvårdsintyg brukar finnas tillgänglig i elektronisk patientjournal.
Ekonomisk ersättning och bidrag
Familjer med barn med omfattande matallergi kan söka:
En läkare behöver då skriva ett utlåtande för omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning till Försäkringskassan.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Riktlinjer Allergi och Astma, Barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin
Astma hos barn och vuxna – behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket
Nationellt vårdprogram anafylaxi, Svenska föreningen för allergologi (pdf)
Allergi och överkänslighet, Livsmedelsverket
Nationella riktlinjer 2026: Allergi
Atopisk dermatit - behandlingsekommendation Läkemedelsverket