Matallergi och annan matöverkänslighet hos barn och vuxna, icke IgE-förmedlad

Allergisk proktit eller enterokolit hos spädbarn orsakas oftast av komjölksprotein [R].

Symtom

Blod, oftast i strimmor, i avföringen. Ammande barn kan reagera på bröstmjölken när mamman ätit mjölkprodukter [R]. Barnet är inte allmänpåverkat eller smärtpåverkat.

Anamnes

Efterfråga förekomst av färskt blod i form av strimmor i blöjan.

Status

Utför rutinstatus inklusive vikt och längd.

Handläggning

Mjölkproteinfri diet kan provas 2–4 veckor, men är oftast inte nödvändigt.

Provtagning

Överväg Hb vid större mängder blod. Prover för IgE-förmedlad allergi ger ingen vägledning för behandlingen.

Undersökningar

Inga, om tecken till akut buk/svår sjukdom saknas.

Diagnoskriterier

Klinisk diagnos.

Behandling, prognos

Sjukdomen behandlas med mjölkproteinfri kost. Denna form av proktokolit har god prognos och läker ut under första levnadsåret, därför ses inte tillståndet hos vuxna.

Celiaki orsakas av ett T-cellsmedierat immunsvar mot gluten i vete, råg och korn, vilket orsakar en tunntarmsinflammation med försämrat näringsupptag. Många diagnostiseras i barndomen men vuxna kan ha oupptäckt celiaki. [R]

Symtom

Symtom hos barn och vuxna kan vara ganska diffusa. Hos barn är det extra viktigt att tänka på diagnosen vid påverkad längdtillväxt och viktnedgång. Överväg celiaki som orsak till järnbristanemi. 

Anamnes

Ärftlighet för celiaki är vanligt. Vid celiaki kan även andra autoimmuna sjukdomar förekomma.

Status

Utför rutinstatus inklusive vikt och längd.

Handläggning

Det är viktigt att inte påbörja kostbehandling innan blodprovstagning och eventuell gastroskopi utförts.

Provtagning

Blodprov för vävnadstransglutaminas (tTG) har en hög specificitet. Förhöjda serumnivåer av antikroppar mot tTG sjunker som svar på kostbehandlingen. Kan vara falskt negativt före 2 års ålder.

Undersökningar

I oklara fall behövs gastroskopi med tunntarmsbiopsi.

Diagnoskriterier

Tydligt förhöjda tTG tillsammans med anamnes räcker ofta. Vid gastroskopi är tunntarmsbiopsifynd förenligt med diagnosen.

Behandling, prognos

Celiaki är en livslång kronisk sjukdom. Sjukdomen kan kuperas med behandling men någon botande behandling finns inte. Behandlingen är strikt glutenfri kost vilket ger utläkning av tarminflammationen.

Mer information:

Celiaki - 1177 för vårdpersonal

Celiaki hos barn - 1177 för vårdpersonal

Nationellt vårdprogram för celiaki hos barn - SPGHN

Nationellt vårdprogram för celiaki - Svensk gastroenterologisk förening

Debut under första levnadsåret. Barn med cellmedierad allergi riskerar inte att få anafylaxi eller astma vid intag av mjölkprotein.

Symtom

Symtom från hud och/eller mag-tarmkanalen som till exempel diarré, förstoppning, kräkning, reflux, buksmärta/kolik och eksem [R] samt utebliven viktuppgång kan förekomma.

Anamnes

Ta anamnes på symtom från mag-tarmkanal och hud.

Status

Utför rutinstatus inklusive vikt och längd.

Handläggning

Uteslut mjölkprotein ur kosten i 2–4 veckor följt av provokation. Vid tydlig förbättring av symptom från hud och/eller mag-tarmkanal efter elimination och försämring vid provokation är diagnos trolig. De flesta ammande mammor vars spädbarn inte tål mjölk behöver inte undvika mjölk, även om detta i sällsynta fall kan övervägas.

Provtagning

Prover för IgE-förmedlad allergi ger ingen vägledning för behandling, men kan behöva analyseras för att utesluta IgE-förmedlad mjölkproteinallergi. Analys av IgG-antikroppar ger ingen vägledning till diagnos och ska ej analyseras.

Undersökningar

Inga undersökningar behöver utföras.

Diagnoskriterier

Diagnoskriterier saknas.

Behandling, prognos

Uteslut mjölkprotein. Tillståndet har god prognos med toleransutveckling före 2–3 års ålder. Uppföljning med ställningstagande till återinförande av eliminerat livsmedel är viktigt för att undvika elimination för länge. Provokation kan oftast ske i hemmet, förslagsvis var 6:e månad.

Eosinofil esofagit “allergisk matstrupe”, är en kronisk eosinofil inflammation i matstrupens slemhinna som triggas av och upprätthålls av matallergen och som existerar hos både barn och vuxna. Eosinofil esofagit är tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor [R]

Mjölk är det vanligaste utlösande livsmedlet.

Samtidig förekomst av IgE-förmedlad allergi mot till exempel mat, pollen eller pälsdjur förekommer i upp till 80%.

Symtom

Symtombilden varierar med åldern; spädbarn kan uppvisa uppfödningssvårigheter och dålig tillväxt, småbarn kräks/vill inte äta och skolbarn har buksmärtor. Vuxna kan ha sväljningssvårigheter och känsla av att mat fastnar när de sväljer.

Anamnes 

Fråga efter:

• sväljsvårigheter
• känslan av att mat fastnar
• behov av att äta långsamt och mindre portioner
• om matens väg genom matstrupen känns av
• behov av att dricka mycket under måltiderna för att skölja ner maten
• förekomst av astma och allergi.

Status

Utför rutinstatus inklusive vikt och längd.

Handläggning

Remittera för gastroskopi med frågeställning eosinofil esofagit. Biopsier från esofagusslemhinna krävs.

Provtagning

Prover för IgE-förmedlad allergi ger ingen vägledning för behandlingen av eosinofil esofagit.

Undersökningar

Utförs via gastroskopi med biopsier.

Diagnoskriterier

 Diagnos ställs vid typiska symtom kombinerat med gastroskopi som påvisar >15 eosinofiler/hpf (mikroskopiskt synfält) i biopsier från esofagus.

Behandling, prognos

Sjukdomen behandlas symtomatiskt med kostbehandling, behandling med protonpumpshämmare, lokalt verkande steroid eller med biologiskt läkemedel men någon botande behandling finns inte.

Mer information:

Vårdprogram för eosinofil esofagit hos barn och ungdomar - Barnläkarföreningen

Utredning och behandling av eosinofil esofagit - Svensk gastroenterologisk förening.

Food Protein Induced Enterocolitis Syndrom (FPIES) är en överkänslighet mot protein i livsmedel som i de flesta fall debuterar i spädbarnsperioden [R]. Incidensen per år hos barn under 2 år är mellan 0,02–0,5% [R][R] FPIES hos äldre barn och vuxna finns men är ovanligt. De flesta reagerar på ett livsmedel. Mjölk är det vanligaste utlösande livsmedlet, därefter ses havre, men många olika livsmedel kan orsaka FPIES. Reaktion av fisk är känt för att kvarstå lite längre upp i åldrarna [R].

Symtom

Symtom uppkommer en till fyra timmar efter intag av livsmedlet och består av intensiva repetitiva kräkningar, blekhet, slöhet och ibland diarré, med två till fyra timmars symtomduration. Symtomen går i spontan regress.

Anamnes

Anamnes på intensiva repetitiva kräkningar, blekhet och medvetandesänkning en till fyra timmar efter måltid som skett vid minst två tillfällen.

Status

Utför rutinstatus inklusive vikt och längd.

Handläggning

Elimination av det livsmedel som misstänks utifrån anamnesen. Tillståndet har god prognos med toleransutveckling innan 2—3 års ålder. Uppföljning med ställningstagande till provokation/återinförande av eliminerat livsmedel.

Provtagning

Prover för IgE-förmedlad allergi ger ingen vägledning för behandlingen, men kan behöva analyseras för att utesluta IgE-förmedlad matallergi.

Undersökningar

Inga undersökningar ska utföras.

Diagnoskriterier

Huvudkriterierna är följande:

• Upprepade kräkningar 1—4 timmar efter intag av misstänkt livsmedel.
• Klassiska IgE-förmedlade allergisymtom från hud och/eller andningsvägar saknas vid reaktionstillfället.
• Annan allvarlig orsak till symtomen har uteslutits.

Delkriterier, varav minst två ska uppfyllas:

• uttalad letargi
• påtaglig blekhet
• diarré (ev med blod)
• behov av akutsjukvård
• behov av intravenös vätska
• hypotension och hypotermi.

Behandling, prognos

Elimination av det livsmedel som misstänks utifrån anamnesen. Prognosen är god och 2 av 3 har vuxit ifrån sjukdomen vid 3 års ålder. FPIES är mycket sällsynt i vuxen ålder.

Mer information:
FPIES-Barnläkarföreningen

Majoriteten av världens vuxna befolkning har laktosintolerans, vilket innebär en brist på enzymet laktas. Detta är inte att betrakta som en sjukdom. Personer med laktosintolerans kan oftast inta mindre mängder mjölkprodukter, men får symtom vid intag av större mängder laktos. [R][R]

Spädbarn och förskolebarn har inte laktosintolerans. När förskolebarn uppvisar symtom som vid laktosintolerans ska barnet utredas för annan sjukdom i mag-tarmkanalen till exempel celiaki. [R]

Överkänslighet mot biogena aminer är ett ovanligt tillstånd hos barn. Det är vanligare att vuxna reagerar på biogena aminer som är kemiska föreningar som finns naturligt i kroppen. Dessa kan också finnas eller bildas i livsmedel, till exempel i fisk eller i lagrad ost. [R]

Irritable Bowel Syndrome (IBS) orsakas av en lättretbar eller överkänslig tarm. Det är ett ovanligt tillstånd hos spädbarn och förskolebarn men vanligt hos ungdomar och vuxna. Symtomen vid IBS kan försämras av vissa livsmedel [R].   

Symtom

Uppblåst mage, ökad tarmmotilitet och buksmärta efter matintag, diarré eller förstoppning.

Anamnes

Anamnesen ska rikta in sig på att utesluta andra sjukdomstillstånd som kräver specifik utredning och behandling.

Status

Utför rutinstatus inklusive vikt och längd.

Handläggning

Ställ diagnos efter att relevanta differentialdiagnoser har uteslutits.

Provtagning

Ingen allergiprovtagning ska utföras.

Undersökningar

Eventuella undersökningar kan behövas för att utesluta andra sjukdomstillstånd.

Diagnoskriterier

Återkommande episoder med buksmärta, minst 1 gång/vecka de senaste 3 månaderna med debut minst 6 månader före diagnostillfället, associerat med 2 av följande företeelser:

• smärtan påverkas av tarmtömning
• smärtan är associerad med förändrad avföringsfrekvens
• smärtan är associerad med förändrad avföringskonsistens

Behandling, prognos

Patienter med IBS bör få råd om att det går bra att minska intaget av livsmedel som orsakar besvär men också regelbundet prova att öka mängderna igen.

Vanliga livsmedel som kan ge symtom är:

• gasbildande livsmedel som till exempel baljväxter, lök, paprika, kål
• fet mat
• starka kryddor
• kaffe
• alkohol.

Mer information:

Funktionell tarmsjukdom – Svensk Gastroenterologisk Förening

Funktionell buksmärta hos barn - 1177 för vårdpersonal

Eksem

Eksem är en kliande, kroniskt återkommande, inflammatorisk hudsjukdom som inte orsakas av matallergi. Men matallergi, både IgE-förmedlad och icke-IgE-förmedlad, kan förvärra ett befintligt eksem.

Hos 25–30% av små barn under 2 år med svåra, utbredda och terapiresistenta eksem kan allergiutredning övervägas, i första hand för mjölk och ägg [R][R]. Personer med eksem har ofta en känslig hud och kan få försämrat eksem och klåda i huden vid intag av livsmedel med hudirriterande men ofarlig effekt såsom citrus, röda frukter och bär.

Symtom

Vid eksem ses ofta följande symtom [R]: 

• Torr och fjällande hud.
• Kliande rodnade utslag. På ljus hud blir utslagen röda. På mörk hud kan områden med eksem bli mörkare än den övriga huden.
• Vätskefyllda små blåsor, sår och sårskorpor.
• Lichenifierad hud det vill säga förtjockad och grov hud.

Anamnes

Anamnes på typiska eksemsymtom, klåda i huden är obligat. De yngsta spädbarnen har svårt att klia sig och gnuggar kliande hudområden mot omgivningen.

Status

Utför rutinstatus inklusive hud.

Handläggning

Motverka eksemskov genom behandling med mjukgörande krämer. Rikligt med kräm masseras in i huden för bästa resultat. Behandla med kortison- eller calcineurinhämmar-krämer vid eksemskov.

Uteslut infektion i huden. För barn under 2 år med måttligt till svårt eksem som ej svarar på behandling med kortisonkräm, misstänk IgE-förmedlad matallergi som försämrar eksemet. Vid svårbehandlat eksem överväg remiss till specialist.

Provtagning

Odling från misstänkt infekterat eksem. Analysera IgE-antikroppar för misstänkt matallergen hos barn under 2 år med utbredda eksem som ej svarar på behandling. Det vanligaste utlösande allergenet är mjölk och ägg.

Allergiprover på vuxna med eksem är inte indicerat.

Undersökningar

Gå igenom hudstatus.

Diagnoskriterier

Williams diagnostiska kriterier för atopiskt eksem [R]. Obligatoriskt är kliande hudutslag de senaste 12 månaderna samt 3 eller flera av nedanstående kriterier:

• anamnes på hudutslag i hudveck
• astma och/eller hösnuva i barnets sjukhistoria eller atopisk sjukdom hos förstagradssläkting till barn under 4 år
• generellt torr hud det senaste året
• synligt eksem i hudveck
• sjukdomsdebut före 2 års ålder (används inte om barnet är under 4 år).

Behandling, prognos

För behandling, se handläggning. Atopiskt eksem är att betrakta som en kronisk hudsjukdom som kommer i skov. Hos en del barn lindras sjukdomen i vuxen ålder, men en betydande andel har besvär även i vuxenlivet.

Hos vuxna har böjveckseksemen oftast försvunnit och finns eksemen kvar sitter de i ansiktet, på händerna och/eller armarnas sträcksidor.

Mer information:

Atopisk dermatit - 1177 för vårdpersonal

Eksem-hos-barn-och-ungdomar - Barnläkarföreningen

Atopisk dermatit - behandlings­­rekommendation | Läkemedelsverket

Urtikaria förekommer hos 25% av befolkningen någon gång under livet. Urtikaria indelas i akut (upp till sex veckors duration) och kronisk (längre än sex veckors duration) [R].

Det är svårt att hitta utlösande orsak till både akut och kronisk urtikaria. En vanlig orsak till akut urtikaria hos barn och vuxna är samtidig infektion, värme, kyla eller stress.

IgE-förmedlad allergi mot livsmedel kan ge urtikaria vid akut allergisk reaktion men ofta finns då även andra allergiska symtom samtidigt. Kronisk urtikaria orsakas inte av matallergi. Hudkontakt med matallergen kan ge urtikaria hos personer med IgE-förmedlad matallergi, men det innebär inte automatiskt att de riskerar en allvarlig reaktion vid intag.

Mer information:
Urtikaria 1177 för vårdpersonal